Bukefalos 28 år!

Tankar om ''problemhäst''

Sv: Tankar om ''problemhäst''

Han är kollad och inget tyder på att han skulle ha ont så jag ser ingen anledning till att gå vidare med det. Man brukar ändå kunna känna på sig om hästen skulle ha ont och nej jag tror inte det.
Just för att hans bockningar bara har kommit i samband med att han blivit rädd för något och han är positiv till all annan träning.
 
Sv: Tankar om ''problemhäst''

Han är kollad och inget tyder på att han skulle ha ont så jag ser ingen anledning till att gå vidare med det. Man brukar ändå kunna känna på sig om hästen skulle ha ont och nej jag tror inte det.
Riktigt så enkelt är det inte.

På vilket sätt har han blivit kollad?

Det finns många orsaker till att hästar beter sig på det viset.
Tex smärta någonstans, som kanske kommer i vissa lägen, hormonella problem osv. Felhantering/häst som lärt sig hur den kommer undan är nog inte det vanligaste ändå. Men många kollar inte hästarna ordentligt.
 
Sv: Tankar om ''problemhäst''

Jösses.. Det slutar verkligen aldrig... :D
Räcker det inte med att jag säger att han är kollad av veterinär? Kan ni inte släppa det där eller vill ni att jag ska gå in på detaljer också?

När jag köpte honom så besiktades han ua och efter det har jag tagit ut en veterinär för att kolla igenom hela honom ifall han eventuellt kunde ha ont men nej.. Efter det har ET varit ute och samma där.. Inte ont..

Är det ingen som läser den delen att han BLIVIT SKRÄMD de gånger han bockat, vilket är vid 3 tillfällen för att vara exakt.

:rofl:
 
Sv: Tankar om ''problemhäst''

Det måste givetvis inte vara smärta som är problemet. Han kan ju vara väldigt rädd och osäker, och då är nog det enda som hjälper att vara väldigt lugn, trygg och pedagogisk som du ju verkar vara.

Ett allmänt tips på hästar som är väldigt känsliga att miljöträna med allt du kan komma på. Ju tryggare han är med diverse konstiga situationer desto mindre risk att han drabbas av panik. Och eftersom han har dåliga erfarenheter av ridning kanske det är bra att ägna sig åt tömkörning (om han inte är väldigt bakskygg...) och handhästning ett tag varvat med att du gör väldigt basic övningar som i princip inte kan misslyckas så att han hela tiden känner sig trygg med det du ber honom om. Exempelvis kan det vara tillräckligt att bara sadla och sitta upp och sedan av en gång. Eller skritta ett varv på ridbanan, och så är det bra för den dagen, och gå väldigt långsamt fram.

Men det vet du säkert redan.

Men samlar man tillräckligt många hästmänniskors erfarenheter kan man alltid hitta skräckexempel på vilka katastrofer som hästen kan vara drabbad av. ;)

Jag känner till en numera avlivad "problemhäst" som betedde sig ungefär som din. Han var snäll att hantera, och periodvis ganska problemfri att rida. Men kunde plötsligt explodera och slänga av ryttaren. Bland annat om ryttaren lutade sig framåt och kände på gjorden, och under en period så snart någon satte foten i stigbygeln och försökte komma upp. Eller om han skyggat för något och ryttaren hamnat i obalans.

Han undersöktes grundligt flera gånger av både equiterapeuter och veterinärer, både hemma och på klinik utan att hitta det huvudsakliga problemet bakom beteendet. Efter en lång tids felsökande var det till slut en veterinär som uppmärksammade att manken såg onormal ut.
(I mina ögon såg manken rätt normal ut, ganska låg) Hästen visade sig ha ett antal avbrutna tornutskott i manken.

Det var svårt att upptäcka, jag har själv klämt igenom ryggen på den hästen flera gånger utan att han reagerat alls. Ganska hårdhänt för att försöka provocera fram en reaktion. Men med ryttare på ryggen med sadel som trycker på fel ställen så måste det ha gjort väldigt ont på honom. I grunden var det en väldigt snäll och vänlig häst.

Den typen av skada kan exempelvis uppstå om hästen hamnar under bommen i transporten, eller stegrar sig och slår över, och förmodligen även i bråk med andra hästar där en skodd häst stegrar sig och slår ned på en häst som ligger eller knäar.
 
Senast ändrad:
Sv: Tankar om ''problemhäst''

Han undersöktes grundligt flera gånger av både equiterapeuter och veterinärer, både hemma och på klinik utan att hitta det huvudsakliga problemet bakom beteendet. Efter en lång tids felsökande var det till slut en veterinär som uppmärksammade att manken såg onormal ut.
(I mina ögon såg manken rätt normal ut, ganska låg) Hästen visade sig ha ett antal avbrutna tornutskott i manken.

Det var svårt att upptäcka, jag har själv klämt igenom ryggen på den hästen flera gånger utan att han reagerat alls. Ganska hårdhänt för att försöka provocera fram en reaktion. Men med ryttare på ryggen med sadel som trycker på fel ställen så måste det ha gjort väldigt ont på honom. I grunden var det en väldigt snäll och vänlig häst.

Den typen av skada kan exempelvis uppstå om hästen hamnar under bommen i transporten, eller stegrar sig och slår över, och förmodligen även i bråk med andra hästar där en skodd häst stegrar sig och slår ned på en häst som ligger eller knäar.

"Min probemhäst" fick exakt den skadan hos mig, vet inte hur det gick till, endag när jag hämtade honom i hagen var han toksvullen över manken men han ömmade inte. Så vi tänkte att hästarna kanske hade legat och rullat för nära varandra i hagen ( de gjorde dem ganska ofta) och att min Snorri fått ett slag av en flaxande hov.

Ja masserade och kylde svullnaden dagligen men den ville inte försvinna helt. De stannade av liksom. Det var så pass litet att viste man inte om det skulle man knappast uppräcka det men jag såg det ju så bestämde mig för att ta några plåtar och mycket riktigt kunde man där se början till pålagringar runt tornutskotten och vi blev varnad för just det du beskriver att hästen mest troligt skulle gå problemfri men att man skulle tänka på i vilken form man jobbade honom i och att det mest troligt skulle leda till kissing spains( stavas) om han tex slängde upp huvudet.

Nu var min en problemhäst redan innan men det gjorde ju inte saken lättare. Han slog ju alltid upp huvudet i när han regerade på något så det blev ju omöjligt att veta om han sedan stack pga av smärta eller bara rädsla.
 
Sv: Tankar om ''problemhäst''

Om det finns en gilla knapp så hade jag tryckt på den, precis så är det. Har själv varit med om aktivt i utredningar av några hästar som till synes var befriade från problem med som sedan visade sig ha allvarliga skador som var svåra att upptäcka men förklarade deras beteende.
 
Sv: Tankar om ''problemhäst''

Det påminner om en superfin häst jag red in. Han bockade också, vid nya saker som galoppfattningar, hinder men även så fort jag hamnade i obalans (det räckte med en liten obalans ex om han skyggade för en fågel) eller om han blev spänd. Jag ramlade av ganska många gånger för hans rodeo var inte nådig. Vi misstänker att han hade sadeltvång, dock visade sig inte symptom vid sadling som annars är vanligt.

Sakta men säkert blev det dock bättre med ridning. Jag longerade honom lätt varje gång innan uppsittning och det gjorde att han var lite varm och också hade släppt lite på spänningar som kunde "trigga igång det". Vi tog det varligt med utbildningen och var hela tiden uppmärksamma på honom men han såg ut att trivas mer ju mer tiden gick. Självklart fick jag påpekanden om att han säkert hade kissing spines och andra ryggåkommor. Han blev grundligt kollad pga en rörelsestörning han fick i bogen - som visade sig vara en liten muskelsträckning som hade svårt att läka. Vet såg ingen anledning att undersöka vidare ex rygg eller andra partier då symptom inte fanns för det. Bockningar är inte helt ovanligt även om man såklart måste vara uppmärksam på hästen. Vet sade också att man alltid kan hitta någon defekt om man söker tillräckligt noggrant (med risk för att bli totalt påhoppad). Och det stämmer nog, jag har säkert också någon lite led här eller där som inte är enligt skolboken. :angel:

Han reagerade även starkt på sadlar (sadeltvång) när vi sökte en ny sadel då den gamla blev för trång. Han fungerade bra under ridning och longering men när jag skulle springa med sadeln på exploderade han fullkomligt igen. Förklaring: sadeln rörde sig för mycket men under longering var han så avspänd och lite "van" och under ridning så kunde jag parera upp den något och även där blev han mer avspänd.

Sista tiden reds han normalt (om han har kissing spines vet jag inte, oavsett så hittade vi nog ett bra sätt att rida honom på :angel: ). Han har haft en lång vila pga skada och är under igångsättning igen. Han har blivit riden ett par gånger och det finns inte ett spår av hans bockningar.

Med ovan vill jag inte säga att man inte ska undersöka hästen. Dock behöver man inte bli alldeles hysterisk om hästen inte beter sig som grannens inridningshäst. Försvinner inte symptomen eller blir bättre, då kanske undersökning kan vara på sin plats. Eller om andra konstiga symptom uppträder.
 
Senast ändrad:
Sv: Tankar om ''problemhäst''

Min erfareneht är att islandshästar inte tillhör de mer bockande pållar som finns, visst finns det bockar också men i mina ögon är det långt vanligare med hästar som stänger av, springer eller är spända.

För både min egen skull och för hästens hade jag sökt vidare och åtminstone uteslutit kissing spines. Jag hade inte sått ut med att veta att hästen kanske har ont.

Till TS - det är ingen som vill dig illa eller hoppa på dig, det är bara det att hästar vanligen är snälla och tåliga, och islandshästar har stora portioner av både och normalt. Det ligger då nära till hands att gissa på smärta om hästen beter sig som din, kan vara snäll och sedan plötsligt explodera vid en mindre störning. En häst som har ont och kanske lite oförklarligt då och då, blir säker ofta spänd och misstänksam. I dessa sammanhang så är det svårt att hitta problemen vid en rutinkontroll, det krävs betydligt grundligare undersökningar.

Du skriver att han bara blivit tokig i samband med att han blivit rädd, men utifrån din beskrivning av vad som hänt så har han dels bockat så fort du suttit upp och dels till följd av en obalans i samband med snubblig. Inget du skriver tyder på rädsla utan något hjärnspöke eller smärta.
 
Sv: Tankar om ''problemhäst''

För både min egen skull och för hästens hade jag sökt vidare och åtminstone uteslutit kissing spines. Jag hade inte sått ut med att veta att hästen kanske har ont.

Om det var menat till mig...

Även om han hade kissing spines hade inte ridningen ändrats i första taget. Vet rekommenderar endast annan typ av ridning om hästen har symptom av det. Inridningshästen blev hela tiden bättre tills symptomen nästan helt försvann. KS är dessutom hyffsat vanligt idag och ingenting som exempelvis är nog för att döma ut en häst i dagsläget. Jag ser helt enkelt ingen anledning till att lägga ett x antal tusenlappar på vet när situationen var som min.

För att förtydliga ytterligare: unga/oerfarna hästar eller hästar som farit illa kan bete sig som TS häst samt den jag red in. Det betyder inte per automatik att någon behöver vara fysiskt fel. Hade TS häst varit min häst hade jag longerat innan ridning, kollat sadeln samt ev tagit hjälp av någon kunnig person. Hade symptomen inte blivit bättre på ett par månader eller rentav förvärrats, då hade jag undersökt hästen grundligt.

Nu utgår jag från att TS är kunnig och en erfaren ryttare. Om inte annat kanske en duktig person till hjälp kan vara ett bra första steg. Det är välinvesterade pengar.
 
Sv: Tankar om ''problemhäst''

Som sagt, det är vad jag gjort, både för min och hästens skull. Om inte så bara för att veta, det är också bra att ha en röntgen bild att jämföra med om det blir sämre i framtiden. Det kan ju dessutom vara så att det är något behandlingsbart och då är det bra synd att ha låtit hästen ha besvär om man lätt kunnat åtgärda.

Det som händer om man fortsätter att utsätta hästen för smärta är att den antingen avtar, att hästen lär sig hantera/stänga av eller att hästen fortsätter/det blir värre. Det kan vara svårt att avgöra om det handlar att vänja sig vid smärtan eller den avtar. Hästen kan också bli ovillig för att den tro att något kommer att göra ont, smärtminnet kan vara långt.
 
Sv: Tankar om ''problemhäst''

Det är inte så att jag inte håller med dig. Men en veterinärundersökning xl skulle vara ohållbart ekonomiskt för mig att tillkalla för minsta beteendeförändring. Det betyder inte heller att jag inte är uppmärksam eller bryr mig om hästarna, för det gör jag.

Men ex KS är komplext. Även om undersökning skulle visa på KS på plåtar behöver den inte automatiskt ha smärta pga det.

Självklart hade hästen undersökts om vet hade sett anledning till det eller om hästen inte blivit mer tillfreds med tillvaron.
 
Sv: Tankar om ''problemhäst''

:banana: TS lycka till och tack för att du belyser en viktig fråga med denna tråd. En eloge till dig och övriga som ger hästen en extra chans. Tycker du gjort bra i att börja om och sänka kraven samt som sagt kolla upp att han inte har fysiska problem.

Träffat på allt för många som säger de kan fixa alla problem och så får ägaren hem en häst med större problem än den redan hade

Pysslat med en del hästar med problem genom åren och de har blivit mer och mer att folk säger slakta och köp nytt. Känns som många ger upp snabbt tom för minsta lilla ibland. :angel:
:cool:

Sedan får man ju komma ihåg att det naturligtvis finns hästar med enbart äkta knepigt lynne. och att detta i somliga fall förklarar beteendet när annat uteslutits. Dåligt lynne är ju inget man eftersträvar hos hästar och kanske i synnerhet inte islandshästar. Men även en enmanshäst kan ju vara rätt häst till sin ryttare. :love:

Beskriver kortfattat då TS efterfrågar det en bekants problemhäst "Gydja". Nu drygt 10 år, islandsfödd & bott på flera ställen innan så Gud allena vet vad hon varit med om. Rena gångarter, tävlingspotential. Totalt okomplicerad för vemsomhelst att hantera på marken, lyder minsta vink, tycks inte vara rädd, aldrig elak men något ranghög, snabbast i hagen.

Som ridhäst dock oerhört känslig, kastar av alla utom tävlingsryttare. Tror hon är uppkollad en del för smärtor men vet ej hur mycket. Pga begränsat med tid och pengar hos senaste ägaren mest fått gå och skrota i hagen.
Tankar och uppslag kring detta exempel välkomnas också, ifall det går att göra något ytterligare utöver att börja på ruta ett med kostbar utredning.

För att inte tala om hur mycket blod svett och tårar det kan gå åt... :cry:

Sedan var vi på ruta ett igen, jag kände mig som värdens sämsta ryttare. Jag klarade ju inte av att rida min häst. Min drömhäst dessutom.
/.../
Han är så oerhört klok, det är skrämmande, att han försökt berätta men ingen har förstått honom. Åh älskade häst. Det vi hitta i Finland var att han hade bentäthet vf knä. Så vid hårdare arbete slog det ihop ben mot ben, samma att jag inte kunnat rida mjukt underlag, även där slog de ihop ben mot ben.

Visst det är upp till var och en med tid och pengar. Men ibland är det svårt att veta; Hur ska man veta, hur länge man ska leta fel ? Hur ska man veta att man har att göra med en kunnig veterinär, tandläkare equiterapeut etc ? Detta är en djungel ! :eek:
 
Sv: Tankar om ''problemhäst''

Minimum är att ta den till klinik och röntga. En veterinär (eller alternativare) som klämmer och känner lite kan inte säga sådär jättemycket.

Tycker tvärtom att folk generellt är slarviga med att kolla upp sina hästar ordentligt (kostnadsfråga?), man "garanterar" att hästen är grundligt kollad och vet att den minsann inte har ont... för att någon typ klämde den på ryggen för tre månader sedan.
 
Sv: Tankar om ''problemhäst''

Jösses.. Det slutar verkligen aldrig... :D
Räcker det inte med att jag säger att han är kollad av veterinär? Kan ni inte släppa det där eller vill ni att jag ska gå in på detaljer också?

När jag köpte honom så besiktades han ua och efter det har jag tagit ut en veterinär för att kolla igenom hela honom ifall han eventuellt kunde ha ont men nej.. Efter det har ET varit ute och samma där.. Inte ont..

Är det ingen som läser den delen att han BLIVIT SKRÄMD de gånger han bockat, vilket är vid 3 tillfällen för att vara exakt.

:rofl:

Fast jag tycker inte alls att du kollat upp din häst ordentligt utifrån det du berättat i tråden.
En besiktning hittar mest troligt inte felet eftersom det uppstått uppsuttet och det dessutom är en enklare hälsokontroll utan fördjupning.
Att du tagit ut veterinär dvs på hemmaplan kan ju inte heller göra ngn fördjupad kontroll utan bara gissa sig till ev problem.
Utreder man hästen ordentligt åker man till erkänt duktig klinik och letar efter fel.
En ET som säger att hästen är helt fräsch från topp till tå utan minsta spänning här eller där skulle jag inte heller lita på.
Det finns ingen häst eller människa som inte har ngt mer eller mindre problemområde någonstans på kroppen.
Defentivt inte en spänd själ som din.
 
Sv: Tankar om ''problemhäst''

Vän till mig hade en bockare, dock tämligen oförutsägbar. Efter tio år (!!) var det någon som tänktentill, röntgade ryggen och fick kissing splines konstaterat..

Hur ser det ut i munnen och hur sitter sadeln?

Är det "bara" otrygghet det handlar om så kommer det ju att gå över med mer trygghet och träning.
 
Sv: Tankar om ''problemhäst''

.

Tycker tvärtom att folk generellt är slarviga med att kolla upp sina hästar ordentligt (kostnadsfråga?), .


jag skulle säga bekvämlighet och ohejdad vana. Man lever liksom på med sin häst som är lite "sån", en del ser ju dessutom nåt hedervärt i att "klara av" att hantera och rida hästar med utagerande beteenden. Inte så vanligt hos Islandshäst-folk dock även om det förekommer.
 
Sv: Tankar om ''problemhäst''

Det är tråkigt att du inte gillar svaren och de utmärkta tips du fått, men på ett diskussionsforum så kan man inte välja exakt vad folk diskuterar utan när an postat så lever tråden sitt eget liv.

Nu har du faktiskt fått exakt vad du bett om, flera beskriver hur de lyckats med problemhästar med liknade problem, nu verkar den vanligaste lösningen på problemet vara att ta reda på vad hästen har för fysiska problem, det är kanske något att tänka på.
 
Sv: Tankar om ''problemhäst''

Det är tråkigt att du inte gillar svaren och de utmärkta tips du fått, men på ett diskussionsforum så kan man inte välja exakt vad folk diskuterar utan när an postat så lever tråden sitt eget liv.

Nu har du faktiskt fått exakt vad du bett om, flera beskriver hur de lyckats med problemhästar med liknade problem, nu verkar den vanligaste lösningen på problemet vara att ta reda på vad hästen har för fysiska problem, det är kanske något att tänka på.

+ på den!

Kan det inte komma en gilla och en dissa knapp snart?
 

Liknande trådar

Hoppning Hej, tänkte fråga om lite hjälp och råd. Jag har en häst och vi har haft det lite upp och ner, har har haft henne i lite mer än 2 år...
Svar
8
· Visningar
1 469
Senast: zarmino
·
Hästmänniskan Blir så himla trött på mig själv! Behöver skriva av mig lite. Mitt liv de senaste kanske fem åren har gått ut på att jag mer eller...
2 3
Svar
41
· Visningar
4 274
L
Gnägg Hej! Jag skulle bara för kul vilja veta vad ni skulle ge tips om för häst om jag skulle ha en egen häst nångång i fram tiden! Jag hade...
2 3 4
Svar
63
· Visningar
4 353
Senast: LiviaFilippa
·
Övr. Hund Hej alla! (Längre inlägg) Jag har i många år längtat efter en hund men har pga omständigheter inte haft den möjligheten förrän ett år...
2 3 4
Svar
64
· Visningar
6 081
Senast: Mabuse
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hotellrum eller stuga
Tillbaka
Upp