Uppdateringstråd 33

Bukefalos 30 år!

Hemma finns inga störningar så där går det oftast bra, men på kurs... där är det stor konkurrens om hans uppmärksamhet. Mycket av den aktiva träningstiden går åt till att få honom att landa och kunna fokusera på mig så att vi kan försöka göra åtminstone några av momenten. När han väl är med i matchen så är han taggad och jobbar på bra, men jag hinner ofta få slut på ånga eftersom så stor del av tiden går åt till att få honom dit. Lägg till att det är andra där som ser oss så blir det på ren svenska skitjobbigt.

Kanske hade det känts annorlunda med en annan instruktör. Den här har jag som du förstår inte mycket till övers för. Ser uppenbarligen inte ens en bråkdel av vad jag gör och förstår inte heller varför jag gör det. Jag kommer inte att gå kurs för henne igen för det är riktigt illa att jag som elev känner att jag har mer koll på att jobba med en utmanande hund än vad den SBK-utbildade och frekvent tävlande instruktören har.
Låter som en riktigt dålig instruktör! Förstår att du inte villl gå kurs med henne igen. Men jag tänkte på om ni har roligt hemma? Man behöver ju inte gå kurs eller tävla.
 
Låter som en riktigt dålig instruktör! Förstår att du inte villl gå kurs med henne igen. Men jag tänkte på om ni har roligt hemma? Man behöver ju inte gå kurs eller tävla.

Roligt kan vi ha på många fler sätt än rally. Nosework t ex är han en stjärna på så det får bli huvudfokus när den här kursen är klar. Jag sätter för stor press på mig själv, som sen blir press på hunden och den tabben har jag redan gjort en gång så att jag fick backa bandet rejält. Då är det bättre att vi släpper rally helt.

Att bara ha roligt borde räcka men det känns inte så just nu. Jag tror att jag måste ha nåt att jobba mot, annars känns det som att jag slösar bort hundens kapacitet.

Alltså får jag drömma helt fritt så hade målet varit att själv bli en sån instruktör jag hade behövt - en som vet hur en distraherad betongskalle ska tas istället för att stå handfallen. Men då måste jag faktiskt gå kurser - eller hjälpa till på dom - och visa framfötterna på tävling för att så småningom kunna rekommenderas för utbildning inom SBK. Det är väldigt många farthinder i vägen för att ens komma så långt, och det känns löjligt att ens tänka tanken som såpass nybakad hundägare.
 
Roligt kan vi ha på många fler sätt än rally. Nosework t ex är han en stjärna på så det får bli huvudfokus när den här kursen är klar. Jag sätter för stor press på mig själv, som sen blir press på hunden och den tabben har jag redan gjort en gång så att jag fick backa bandet rejält. Då är det bättre att vi släpper rally helt.

Att bara ha roligt borde räcka men det känns inte så just nu. Jag tror att jag måste ha nåt att jobba mot, annars känns det som att jag slösar bort hundens kapacitet.

Alltså får jag drömma helt fritt så hade målet varit att själv bli en sån instruktör jag hade behövt - en som vet hur en distraherad betongskalle ska tas istället för att stå handfallen. Men då måste jag faktiskt gå kurser - eller hjälpa till på dom - och visa framfötterna på tävling för att så småningom kunna rekommenderas för utbildning inom SBK. Det är väldigt många farthinder i vägen för att ens komma så långt, och det känns löjligt att ens tänka tanken som såpass nybakad hundägare.

Jag är instruktör i agility, något jag inte är särskilt duktig i 😝. Däremot är jag duktig på att träna hund och som instruktör tror jag det jag kan tillföra är just individanpassad träning då jag haft en väldigt bredd i mitt hundägande. Nu har jag senaste åren hållt mig i vallhundsgruppen men har även haft spaniel, dobbiskorsning, engelsk bulldog mfl. så jag vet hur det är atr ha hundar som är ganska olika i träning.

Att jag blev agility instruktör var mest slump, när min tävlingshund gick bort började jag hålla öppna agility träningar på klubben. Eftersom jag hade tid över och agilityn nästan låg helt nere då så nån behövde ta tag i det och då bidrog jag till att ta tag i det. Nu är agilitysektorn nästan den största på vår klubb från att nästan legat helt nere efter covid, så kul!

Det inget fel med att ha en långsiktig dröm. Du har om inte annat fått bra miljöträning och verkar ju få bättre och bättre kontakt med din hund. Skulle du vilja så skulle ni säkert kunna tävla så småningom om ni fortsätter utsätta er för störning och nya miljöer i träningen. Jag tragglar mig just nu runt mästarklass med Spock som är allt annat än fokuserad mellan varven.. Inbillar mig att vi kommer hitta varann så småningom 😅.
 
Roligt kan vi ha på många fler sätt än rally. Nosework t ex är han en stjärna på så det får bli huvudfokus när den här kursen är klar. Jag sätter för stor press på mig själv, som sen blir press på hunden och den tabben har jag redan gjort en gång så att jag fick backa bandet rejält. Då är det bättre att vi släpper rally helt.

Att bara ha roligt borde räcka men det känns inte så just nu. Jag tror att jag måste ha nåt att jobba mot, annars känns det som att jag slösar bort hundens kapacitet.

Alltså får jag drömma helt fritt så hade målet varit att själv bli en sån instruktör jag hade behövt - en som vet hur en distraherad betongskalle ska tas istället för att stå handfallen. Men då måste jag faktiskt gå kurser - eller hjälpa till på dom - och visa framfötterna på tävling för att så småningom kunna rekommenderas för utbildning inom SBK. Det är väldigt många farthinder i vägen för att ens komma så långt, och det känns löjligt att ens tänka tanken som såpass nybakad hundägare.
Förstår, jag vill också ha ett mål och ville bli instruktör men vet att det aldrig kommer hända för mig. Det finns ju privata kurser/utbildningar men dom är ju så dyra. Jag har tyckt att det varit roligt när jag har fått hoppa in som instruktör på freestyle kurserna och när jag hjälpt bekanta och sett skillnaden.

Jag kan inget inom bruksvärlden och lydnad dock förutom att jag gått första klassen i lydnad med min puff som faktiskt var väldigt duktig. Men han var duktig på allt. Men nu har jag inget intresse för den sortens hundliv och träning.

Det är rally och freestyle och valp och vardagslydnad jag skulle vilja jobba med. Ärligt så kände jag mig helt redo på freestyle kurserna men det är ingen stor sport. Jag lärdes upp av en instruktör som var världens bästa och vi blev vänner och tränade och tävlade tillsammans tills hon tyvärr avled. Jag kunde säga att jag ville göra något men inte trodde det skulle gå och då svarade hon alltid Har du provat? Och det hade jag ju inte så hon lyfte mitt självförtroende, jag provade och det gick. Jag kunde säga att jag ville att Milou skulle backar runt mig eller rulla bollar och stora cylindrar eller spanskskritt eller olika bakbensmoment och fråga om jag skulle hinna det under kursen. Du kan det här Lillefrun sa hon alltid, du kommer ha lärt er både en eller flera saker redan under det här tillfället. Så peppade hon mig och rev mina murar som jag själv satte upp. Så nu vet jag att allt går.
 
Förstår, jag vill också ha ett mål och ville bli instruktör men vet att det aldrig kommer hända för mig. Det finns ju privata kurser/utbildningar men dom är ju så dyra. Jag har tyckt att det varit roligt när jag har fått hoppa in som instruktör på freestyle kurserna och när jag hjälpt bekanta och sett skillnaden.

Jag kan inget inom bruksvärlden och lydnad dock förutom att jag gått första klassen i lydnad med min puff som faktiskt var väldigt duktig. Men han var duktig på allt. Men nu har jag inget intresse för den sortens hundliv och träning.

Det är rally och freestyle och valp och vardagslydnad jag skulle vilja jobba med. Ärligt så kände jag mig helt redo på freestyle kurserna men det är ingen stor sport. Jag lärdes upp av en instruktör som var världens bästa och vi blev vänner och tränade och tävlade tillsammans tills hon tyvärr avled. Jag kunde säga att jag ville göra något men inte trodde det skulle gå och då svarade hon alltid Har du provat? Och det hade jag ju inte så hon lyfte mitt självförtroende, jag provade och det gick. Jag kunde säga att jag ville att Milou skulle backar runt mig eller rulla bollar och stora cylindrar eller spanskskritt eller olika bakbensmoment och fråga om jag skulle hinna det under kursen. Du kan det här Lillefrun sa hon alltid, du kommer ha lärt er både en eller flera saker redan under det här tillfället. Så peppade hon mig och rev mina murar som jag själv satte upp. Så nu vet jag att allt går.
Eller alltså inte allt, allt men det jag vill. Jag har svårt att se mina grabbar som jakthundar och jobba långt ifrån mig i skogen även fast dom har lite jakt i sig eftersom dom användes på båtar för mer än 2000 år sedan för att jaga råttor, tror inte dom har talang för att valla får och kor. Även fast Trassel vallar Milou dit han vill genom att nafsa i hasorna på honom :p Vet kineser som är narkotika sökare och Trassels bror är servicehund.
 
20260521_124943.webp

Hoppa upp på olika föremål är inga konstigheter enligt Nisse.
Funderar på o köpa en "träningskjol" såg att uhip har en och pinewood bla.
Vad har ni för någon?
 
Spock har tränat lite agility idag och husse är iväg på agilityträning nu med Tay.

Spock vilar upp sig
20260521_194331.webp


Hoppas på att valla i helgen men ska iväg och tävla rally också. Husse och Tay ska tävla hela helgen i agility 🥰.
 
Funderar på o köpa en "träningskjol" såg att uhip har en och pinewood bla.
Vad har ni för någon?

Kjolar finns sällan i en storlek som passar min kropp så jag har väska med bälte, största modellen från Labanbags. I den ryms massa godisbitar (eller hela dagsransonen torrfoder), stor tub mjukost, lång sladdrig leksak och en rulle stora bajspåsar. Funkar bra både till vardags och på kurs och känns inte otymplig trots storleken.
 
Roligt kan vi ha på många fler sätt än rally. Nosework t ex är han en stjärna på så det får bli huvudfokus när den här kursen är klar. Jag sätter för stor press på mig själv, som sen blir press på hunden och den tabben har jag redan gjort en gång så att jag fick backa bandet rejält. Då är det bättre att vi släpper rally helt.

Att bara ha roligt borde räcka men det känns inte så just nu. Jag tror att jag måste ha nåt att jobba mot, annars känns det som att jag slösar bort hundens kapacitet.

Alltså får jag drömma helt fritt så hade målet varit att själv bli en sån instruktör jag hade behövt - en som vet hur en distraherad betongskalle ska tas istället för att stå handfallen. Men då måste jag faktiskt gå kurser - eller hjälpa till på dom - och visa framfötterna på tävling för att så småningom kunna rekommenderas för utbildning inom SBK. Det är väldigt många farthinder i vägen för att ens komma så långt, och det känns löjligt att ens tänka tanken som såpass nybakad hundägare.
Som aktiv på en brukshundsklubb vill jag säga att jag tycker det låter helt realistiskt att du blir instruktör.
Man behöver inte vara världsbäst men förstå att man tränar mer människor än hundar, men man hjälper ju såklart hundarna på det sättet.
De flesta instruktörer blir glada för hjälp på kurser och bara av att hjälpa till får man egna idéer på hur man kan och vill träna hund. Då blir steget till att stå där som egen instruktör mindre.
Nu har du kanske andra svårigheter som gör att det inte är "bara att göra" men jag tycker att brukshundsklubben är ett trevligt ställe att hänga på och för min del gillar jag det där lagom sociala som man får när man tränar hund.
Däremot så kommer inte alla instruktörer vara bra, eller alla tipsen från ens träningskompisar..
 
Förstår, jag vill också ha ett mål och ville bli instruktör men vet att det aldrig kommer hända för mig. Det finns ju privata kurser/utbildningar men dom är ju så dyra. Jag har tyckt att det varit roligt när jag har fått hoppa in som instruktör på freestyle kurserna och när jag hjälpt bekanta och sett skillnaden.

Jag kan inget inom bruksvärlden och lydnad dock förutom att jag gått första klassen i lydnad med min puff som faktiskt var väldigt duktig. Men han var duktig på allt. Men nu har jag inget intresse för den sortens hundliv och träning.

Det är rally och freestyle och valp och vardagslydnad jag skulle vilja jobba med. Ärligt så kände jag mig helt redo på freestyle kurserna men det är ingen stor sport. Jag lärdes upp av en instruktör som var världens bästa och vi blev vänner och tränade och tävlade tillsammans tills hon tyvärr avled. Jag kunde säga att jag ville göra något men inte trodde det skulle gå och då svarade hon alltid Har du provat? Och det hade jag ju inte så hon lyfte mitt självförtroende, jag provade och det gick. Jag kunde säga att jag ville att Milou skulle backar runt mig eller rulla bollar och stora cylindrar eller spanskskritt eller olika bakbensmoment och fråga om jag skulle hinna det under kursen. Du kan det här Lillefrun sa hon alltid, du kommer ha lärt er både en eller flera saker redan under det här tillfället. Så peppade hon mig och rev mina murar som jag själv satte upp. Så nu vet jag att allt går.
Alltså vill du bli instruktör så tror jag 100% att du hade kunnat bli en bra sådan!
Många vill gå kurser för att göra något kul ihop med sin hund och ge den aktivering.
Tror du hade kunnat bidra med många bra och roliga kurser!
 
Som aktiv på en brukshundsklubb vill jag säga att jag tycker det låter helt realistiskt att du blir instruktör.
Man behöver inte vara världsbäst men förstå att man tränar mer människor än hundar, men man hjälper ju såklart hundarna på det sättet.
De flesta instruktörer blir glada för hjälp på kurser och bara av att hjälpa till får man egna idéer på hur man kan och vill träna hund. Då blir steget till att stå där som egen instruktör mindre.
Nu har du kanske andra svårigheter som gör att det inte är "bara att göra" men jag tycker att brukshundsklubben är ett trevligt ställe att hänga på och för min del gillar jag det där lagom sociala som man får när man tränar hund.
Däremot så kommer inte alla instruktörer vara bra, eller alla tipsen från ens träningskompisar..
Jag håller faktiskt inte med, som ett allmänt tyckande i diskussionen - inte specifikt om angående de här som vill bli instruktörer (jag vet noll om folks erfarenhet/kunskaper).

Jag tycker att man behöver ha haft några hundar (eller haft tillgång till andras) och provat på att tävla (om man ska hålla kurser i en sport) för att kunna hjälpa andra. Utan att tillräckligt bredd i sin hundkunskap så är det jättesvårt att kunna hjälpa andra som inte har samma typ av hund som en själv.

Det handlar inte om att man behöver vara världsbäst på något vis, men vissa kunskaper får man inte på sin första hund eller om man inte tävlat.
Jag har sett en del som blivit instruktörer efter typ första hunden och det blir sällan bra, man kan bara en sorts hund liksom. Jag tror faktiskt att det är en anledning till att kunskaperna på klubbarna sjunker.
Känner själv att jag har för dåliga kunskaper för att bli instruktör, då jag mest kan min egen typ av hund 😅.

Att hjälpa till på kurser är väl däremot en superbra ide! Samt att jag gillar att träna i grupp, för man lär sig SÅ mycket av att kolla på andra 🙌
 
Jag håller faktiskt inte med, som ett allmänt tyckande i diskussionen - inte specifikt om angående de här som vill bli instruktörer (jag vet noll om folks erfarenhet/kunskaper).

Jag tycker att man behöver ha haft några hundar (eller haft tillgång till andras) och provat på att tävla (om man ska hålla kurser i en sport) för att kunna hjälpa andra. Utan att tillräckligt bredd i sin hundkunskap så är det jättesvårt att kunna hjälpa andra som inte har samma typ av hund som en själv.

Det handlar inte om att man behöver vara världsbäst på något vis, men vissa kunskaper får man inte på sin första hund eller om man inte tävlat.
Jag har sett en del som blivit instruktörer efter typ första hunden och det blir sällan bra, man kan bara en sorts hund liksom. Jag tror faktiskt att det är en anledning till att kunskaperna på klubbarna sjunker.
Känner själv att jag har för dåliga kunskaper för att bli instruktör, då jag mest kan min egen typ av hund 😅.

Att hjälpa till på kurser är väl däremot en superbra ide! Samt att jag gillar att träna i grupp, för man lär sig SÅ mycket av att kolla på andra 🙌
Ska man hålla på med tex lydnad mot tävling eller andra sporter så ja.
För vardagslydnad/ valpkurser/ aktivitskurs så nej. Det är klart att man skaffar sig en massa erfarenhet genom att träffa fler hundar än sin egen på kurs.

För att man ska få samma erfarenhet så behöver man ha haft ett gäng olika hundar, det hjälper inte att ha haft hund i 20 år när man endast har haft 2 tex..

Däremot så tycker jag att man börjar som medhjälpare och ser till att man har fortsatt råd och stöttning efter att man har gått utbildning.
 
Jag håller faktiskt inte med, som ett allmänt tyckande i diskussionen - inte specifikt om angående de här som vill bli instruktörer (jag vet noll om folks erfarenhet/kunskaper).

Jag tycker att man behöver ha haft några hundar (eller haft tillgång till andras) och provat på att tävla (om man ska hålla kurser i en sport) för att kunna hjälpa andra. Utan att tillräckligt bredd i sin hundkunskap så är det jättesvårt att kunna hjälpa andra som inte har samma typ av hund som en själv.

Det handlar inte om att man behöver vara världsbäst på något vis, men vissa kunskaper får man inte på sin första hund eller om man inte tävlat.
Jag har sett en del som blivit instruktörer efter typ första hunden och det blir sällan bra, man kan bara en sorts hund liksom. Jag tror faktiskt att det är en anledning till att kunskaperna på klubbarna sjunker.
Känner själv att jag har för dåliga kunskaper för att bli instruktör, då jag mest kan min egen typ av hund 😅.

Att hjälpa till på kurser är väl däremot en superbra ide! Samt att jag gillar att träna i grupp, för man lär sig SÅ mycket av att kolla på andra 🙌
Håller med , det är lite som att tävla 140 hoppning o tränas av en hobbyryttare
 
Jag kommer hinna bli minst 70 innan jag hunnit ha "några hundar" så då kan jag lika gärna lägga ner direkt. 🙃

Jag sa ju det, fånigt av mig att alls tänka tanken.
 
Ska man hålla på med tex lydnad mot tävling eller andra sporter så ja.
För vardagslydnad/ valpkurser/ aktivitskurs så nej. Det är klart att man skaffar sig en massa erfarenhet genom att träffa fler hundar än sin egen på kurs.

För att man ska få samma erfarenhet så behöver man ha haft ett gäng olika hundar, det hjälper inte att ha haft hund i 20 år när man endast har haft 2 tex..

Däremot så tycker jag att man börjar som medhjälpare och ser till att man har fortsatt råd och stöttning efter att man har gått utbildning.
Kan nästan tycka det är ännu viktigare vid allmänlydnad etc att ha bred kunskap.
Om man själv har haft en enkel sällskapsras tex så har jag svårt att se hur man ska hjälpa någon med en resursstark unghund av mer arbetande typ tex? Eller urhund för den delen.
Själv har jag för lite erfarenhet för att kunna hjälpa personer med väldigt mjuka och osäkra hundar tex för jag har liten vana av dessa 😅

Man kan ju såklart skaffa sig kunskapen på annat håll men att lära sig det mesta från sina kursdeltagares hundar känns ju lite oschysst.

Men ja, hjälpinstruktör tex är ju en annan sak 😊
 
Jag håller faktiskt inte med, som ett allmänt tyckande i diskussionen - inte specifikt om angående de här som vill bli instruktörer (jag vet noll om folks erfarenhet/kunskaper).

Jag tycker att man behöver ha haft några hundar (eller haft tillgång till andras) och provat på att tävla (om man ska hålla kurser i en sport) för att kunna hjälpa andra. Utan att tillräckligt bredd i sin hundkunskap så är det jättesvårt att kunna hjälpa andra som inte har samma typ av hund som en själv.

Det handlar inte om att man behöver vara världsbäst på något vis, men vissa kunskaper får man inte på sin första hund eller om man inte tävlat.
Jag har sett en del som blivit instruktörer efter typ första hunden och det blir sällan bra, man kan bara en sorts hund liksom. Jag tror faktiskt att det är en anledning till att kunskaperna på klubbarna sjunker.
Känner själv att jag har för dåliga kunskaper för att bli instruktör, då jag mest kan min egen typ av hund 😅.

Att hjälpa till på kurser är väl däremot en superbra ide! Samt att jag gillar att träna i grupp, för man lär sig SÅ mycket av att kolla på andra 🙌

Jag håller med om att det absolut ett plus att ha erfarenhet av olika typer av hundar. Man behöver ju inte för det ha ägt ett dussin hundar (och det hjälper föga om man väljer samma typ av hund om och om igen).
Sen har jag tränat för instruktörer själv där det märks att de är vana att träna sin typ av hund och har svårt att hjälpa folk med en hund utanför "mallen". Det är inte jätte-ovanligt är min erfarenhet tyvärr, särskilt på brukshundsklubbar där det ideellt jobb som till stor del det hänger på.

Att träna med andra ekipage, att prova träna andra hundar och lyssna in och utbyta erfarenheter samt ett kreativt tänk kring träning kommer man en bit med. Sen är det ett stort plus om man kan låna andra hundar och testa att träna med och försöka hitta knapparna på olika typer av hund.

En av de största utmaningarna är oftast att träna ägare som själva placerat sig och hunden i ett fack. De kan ha svårt att förstå att den träning de ägnar sig åt kanske inte passar optimalt med deras typ av hund. Eller att använda det de ser som hundens "problem" till att bli en del av lösningen. Få folk att förstå att vissa drifter är naturliga och även rasspecifika och sluta jobba i motvind utan få större förståelse för vad de har i kopplet och jobba efter deras förutsättningar. Där är det absolut en fördel om man som instruktör förstår att tex en husky har andra egenskaper än en labbe som har andra egenskaper än en renodlad sällskapsras och att man behöver kanske anpassa träningen efter olika individer.
Dessutom ovanpå detta ska du träna människor som är väldigt olika ofta, allt från ungdomar som snappar upp det mesta supersnabbt till nån som haft hund i 100 år och ALLTID gjort på ett visst sätt och har svårt att ändra sig i träningen eller ta in nytt tänk 😅..
 
Visa bifogad fil 185588
Hoppa upp på olika föremål är inga konstigheter enligt Nisse.
Funderar på o köpa en "träningskjol" såg att uhip har en och pinewood bla.
Vad har ni för någon?
Jag tycker många kjolar är för bylsiga så jag köpte belöningsbältet med fickor från Hundlands. Det väger knappt något och går snabbt att ta på och av. Ena fickan går även att flytta. Upplever inte att det stör när vi går fot eller springer agility.

IMG_1105.webp

Är
 
Kan nästan tycka det är ännu viktigare vid allmänlydnad etc att ha bred kunskap.
Om man själv har haft en enkel sällskapsras tex så har jag svårt att se hur man ska hjälpa någon med en resursstark unghund av mer arbetande typ tex? Eller urhund för den delen.
Själv har jag för lite erfarenhet för att kunna hjälpa personer med väldigt mjuka och osäkra hundar tex för jag har liten vana av dessa 😅

Man kan ju såklart skaffa sig kunskapen på annat håll men att lära sig det mesta från sina kursdeltagares hundar känns ju lite oschysst.

Men ja, hjälpinstruktör tex är ju en annan sak 😊

…eller att själv vara van vid driftstarka hundar som motiveras av ”allt”, och träffa svårmotiverade sällskapshundar 😁

Håller med om att man behöver bred erfarenhet om man vill hålla breda utbildningar, sen kan man såklart skaffa sig det på olika sätt. (Ngl, är helt klart mest motiverad och har som roligast själv när jag har kurser för min ras, även om det är roligt med andra typer av hundar också)

…spinner vidare…
Det finns tydliga förkunskapskrav för att bli SBK-instruktör, så vill man går det naturligtvis att kolla på dem och sedan ta sig dit :) Tror ingen här vill påstå något annat.

Och utskottet inom SBK heter ju ”hundägarutbildning”, för det är hundägarna vi tränar. Så pedagogik och förmåga att möta människor är (imo) lika viktigt, att du själv kan ta dina hundar till elit spelar inte så stor roll om du inte kan lära ut.
 

Liknande trådar

Hästnyheter

Bukefalos, Radannonser

Allmänt, Dagbok

Barn

Hund

Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp