Vad är det som avgör vilken klass man tillhör?

[Sonic76]

Jag har en akademisk examen som dock inte genererar en hög inkomst, jag hyr hellre än äger (tänk att bara ringa ett nummer när nåt pajar på julafton och så är det nån annans problem) , jag har inga problem att umgås med folk från "överklassen", men känner mig mer hemma med bönder. Ingen av mina föräldrar gick ut mer än 6:e klass, men vi bodde i en villa pappa köpte nyckelfärdig. Sen köpte vi en liten gård vid den värsta tidpunkten av alla 1994, räntan låg på över 13 procent.(tänk er era lån med en ränta på 13 procent), Hade travhästar som inte tjänade ens en bråkdel av vad de kostade, men pappa älskade den miljön.
Men vi var enkla människor och jag har inga stora krav på min omgivning. En bra människa är en bra människa oavsett inkomst och utbildning.
Att dela in folk i klasser är nåt urbota dumt anser jag..definitionen av klasser är alltför vag idag.

 

[SaraMara]

Det beror ju på vem du frågar. Naturvetarna tycker säkert att de är bäst, men frågar du humanister och samhällsvetare så är ju de lika övertygade om att de står högst. Att Lund skulle ligga före Uppsala - vad baserar du det på? Vem tycker det? Jag håller med om att Lund och Uppsala har lite särställning bland universiteten, men min bild är snarare att Uppsala ligger före Lund. Det varierar ju också mycket från ämne till ämne, i mitt ämne t ex är det solklart ett lärosäte i Stockholm först (ligger hästlängder före alla andra i alla rankinglistor, hur man än mäter), sen kommer Göteborg, Uppsala och Lund på liknande plats, därefter de andra universiteten och högskolorna.

Tror också det handlar om ämne till stor del. Helt ovetenskapligt skulle jag ranka Lund före Uppsala och därefter Göteborg och Stockholm på delad plats inom mitt examensområde (juridik). Med de nya utb hästlängder bakom vad gäller status. Samma vas gäller Lund och Uppsala, de ligger långt över Gbg/Sthlm upplever jag, inte vad gäller kunskap men som statusmarkör.

 

[Mabuse]

Jag har en akademisk examen som dock inte genererar en hög inkomst, jag hyr hellre än äger (tänk att bara ringa ett nummer när nåt pajar på julafton och så är det nån annans problem) , jag har inga problem att umgås med folk från "överklassen", men känner mig mer hemma med bönder. Ingen av mina föräldrar gick ut mer än 6:e klass, men vi bodde i en villa pappa köpte nyckelfärdig. Sen köpte vi en liten gård vid den värsta tidpunkten av alla 1994, räntan låg på över 13 procent.(tänk er era lån med en ränta på 13 procent), Hade travhästar som inte tjänade ens en bråkdel av vad de kostade, men pappa älskade den miljön.
Men vi var enkla människor och jag har inga stora krav på min omgivning. En bra människa är en bra människa oavsett inkomst och utbildning.
Att dela in folk i klasser är nåt urbota dumt anser jag..definitionen av klasser är alltför vag idag.

Klasser är ju ett resultat av sociala strukturer och statusordningar, som ordnar samhället. Jag skulle tvärtom hävda att det är urbota dumt att inte titta på de strukturerna, för då har vi ju väldigt dåliga möjligheter att rätta till och förstå de orättvisor de leder till.

Definitionen av klasser är vag därför att samhället är komplext, det innebär inte att klassamhället inte finns eller att vi kan strunta i det. Det är bara lite mer komplext än att samhället består av tre homogena grupper.

Hur bra en människa är, eller vilka man själv gillar att umgås med, är något helt annat. Att någon ingår i en samhällsgrupp är ju ingen värdering av människan, bara ett konstaterande. Ungefär som att en del pratar skånska och andra pitemål, och att det låter olika. Men det blir ju fel att låtsas som att det finns några dialekter, om det uppenbarligen gör det.

 

[stjarnhimmel]

Det finns en mängd olika klassindelningar, inom universitetsvärlden anses naturvetenskapen stå högst och inom den matematik och fysik. Det finns också en rangordning (dock något omtvistad) mellan olika universitet där Lund är främst före Uppsala. Man brukar säga att lärdomens säte ligger i Uppsala men huvudet finns i Lund.

Haha..,
Enligt vem då?
Vem säger att naturvetenskap står högst? De själva?

 

[Petruska]

Haha..,
Enligt vem då?
Vem säger att naturvetenskap står högst? De själva?

Så tolkar jag det.

Inom humanioran hittar man istället personer som ser just humaniora som "finast". Mycket därför att humaniora är lite "onyttigt", samtidigt som det ju är ganska estetiskt, så att säga (att tillbringa dagarna med klassiker av något slag). En hög värdering av humaniora är ju också i linje med konservativa, liberala och/eller upplysningsinspirerade bildningsideal - vilka i sin tur i hög grad är definierade av humanister (så då är det ju inte att förvånas över).

I ett sådant sammanhang är naturvetenskap definitivt inte finast. Tittar vi på sådant som Nobelpriset och akademierna i Sverige, så är ju Svenska Akademin i så fall finast (tex mycket finare än den av naturvetare överfulla Skogs- och lantbruksakademin) och Nobelpriset i litteratur är också finare än de andra prisen.

Pengar är rätt ointressant för min förståelse av klasstillhörighet. Humaniora är ju till exempel ofta inte särdeles lönsamt att studera, ekonomiskt sett (men det enda som är roligt, om du frågar mig).

 

[Inte_Ung]

men bortsett från det skulle det definitivt inte ta tre månader att hitta nya hyresgäster till min lägenhet.

Hyresvärden brukar vilja ha 3 månader i alla fall av administrativa orsaker.
Så det hjälper inte alltid att där finns hyresgäster som vill flytta in nu med det samma.

 

[Inte_Ung]

Sådant händer också. Det vill ju till att det passar en att sälja när priserna ligger högt. Och så är ju även den nya bostad man behöver köpa när man flyttar dyr samtidigt.

Därför så ser man till att ha en bra kötid till en hyresrätt som man kan flytta till när man har sålt den gamla bostaden dyrt.
Jag köar på ställen dit jag skulle kunna behöva flytta av olika orsaker.

 

[Lena Furberg]

En bekant sålde en villa mitt i Sorsele för 235 000. 2plans med källare och ganska stor tomt. En trea i Uppsala kostade mer.

Ja, jag har sett hela gårdar i Västerbottens inland som säljs för en spottstyver, gårdar som i södra Sverige skulle kostat miljoner. Jag tänker mig att där finns ettor i delar av Stockholm som också kostar miljoner. Bostadsrätter till och med.

 

[Lena Furberg]

Tror kändisskap har högre status än pengar för de flesta.

Så har det ju faktiskt blivit, inte minst bland den yngre generationen. Kändisskap via reality shows, bloggande, sociala medier etc blåser upp individer till helt bisarra proportioner - och det GER i sin tur väldigt mycket pengar. Jag undrar ofta hur länge den trenden kommer att hålla i sig. (Vilken "klasstillhörighet" dessa nykändisar har kan jag inte ens spekulera i.....)

 

[Centaur]

Så har det ju faktiskt blivit, inte minst bland den yngre generationen. Kändisskap via reality shows, bloggande, sociala medier etc blåser upp individer till helt bisarra proportioner - och det GER i sin tur väldigt mycket pengar. Jag undrar ofta hur länge den trenden kommer att hålla i sig. (Vilken "klasstillhörighet" dessa nykändisar har kan jag inte ens spekulera i.....)

Nyrika... Den sorten som sprider pengar runt sig och strävar hårt för att alla ska tro de har mer pengar än de har, tror likes=framgång, säljer sin kropp och liv, i regel saknar de utbildning.

Att bara vara känd för att vara känd (dvs inte för att vara en fantastisk skådespelare, målare ed), gärna för att man blottat sitt privatliv eller kropp på en blogg eller dokusåpa, har för mig den lägsta statusen av alla. Hyser ingen beundran för människor som närmast prostituerat sig (i meningen såld sig själva) bara för att bli C-kändisar. Förstår mig inte riktigt på folk som inte har någon integritet.

Jag förmodar att de har ett helt sjukligt bekräftelsebehov och är så desperata efter att bli kända och sedda att de gör precis vad som helst. Kissie satt ju hos Malou nu och sa precis det, hon började blogga pga att hon inte fick någon bekräftelse hemma och all uppmärksamhet var bra uppmärksamhet, trots att mycket var rent hat var det bättre än att vara "ingen" och osynlig.

 

[Breaktown]

Jo såklart, svensk adel har ju en tradition av att ducka allt rampljus

men tror inte att klasshierarkier bestäms av de i toppen. och bland majoriteten är nog kändisskap större. (och inte är överklassen så svårflirtad där heller, sålänge de slipper vara med själva )

Fast status är något helt annat än klass i min bok.

Du kan ha hur mycket "status" eller pengar som helst utan att för den sakens skull vara överklass. Däremot finns det ju ganska gott om rik medelklass som inget annat vill än att vara överklass. Men som tror det bara handlar om den ekonomiska biten. Precis som att du kan vara överklass utan att vara stormrik.

 

[AVB]

Vad menar du med offentliga personer? Kändisar? Adel? Kungligheter? Politiker? Konstnärer? Näringslivstoppar? Vetenskapsmän/kvinnor?

Annars låter det i princip som att du har ekonomiskt kapital, kanske socialt, men inte särskilt mycket kulturellt kapital (utbildning, kultiverad smak, etc).

Vilka är "den riktiga överklassen" i ditt tycke? Adeln? Wallenberg och co? Bonniers och co?

Känns konstigt att sitta o namndroppa bekanta, men ja, de flesta du räknade upp. Och min man är konstnär och rätt erkänd. Men jag ville mest peka på att pengars ålder påverkar klass, att jag inte riktigt ser mig som överklass trots att jag har de flesta attribut, eftersom pengarna och allt bara är en generation gamla.

Tror dock det finns överklasspersonlighet också, som egentligen inte har nåt med klass i övrigt att göra (förutom att vissa familjer mer uttalat lär ut det), men som är ett sätt att se på sitt arv, överlämnandet till nästa generation, att se ägande som förvaltande snarare än konsumtion, osv.

 

[AVB]

Fast status är något helt annat än klass i min bok.

Du kan ha hur mycket "status" eller pengar som helst utan att för den sakens skull vara överklass. Däremot finns det ju ganska gott om rik medelklass som inget annat vill än att vara överklass. Men som tror det bara handlar om den ekonomiska biten. Precis som att du kan vara överklass utan att vara stormrik.

Jag försökte förklara att jag inte ser mig som överklass, men att jag utifrån ser ut så. Vad är ditt problem?

 

[FannyN]

Så tänker jag också. Är bekant med människor i adelskalendern som inte har mycket pengar. Är även bekant med stenrika knappt medelklass. Det handlar om värderingar språk smak intressen och hur man flyter in etc.
Själv tycker jag matallergier och matsmak är en kul markör. Jag rör mig i väldigt skilda världar men att inte äta 511 saker och gärna berätta om det är underklass för mig. Överklassen fixar det även om det är något de inte skulle köpa själva. Och skor såklart. Måååånga av mina vänner skulle känna sig lite off att springa i strumporna inne. Andra tycker det är självklart och bekvämt. Jag gör det jämt. På grund av detta har jag fått skopåsar och inneskor till en armé av mamma de senaste 30 åren. Hon tycker jag är vidrig med detta.

 

[labb]

Det beror ju på vem du frågar. Naturvetarna tycker säkert att de är bäst, men frågar du humanister och samhällsvetare så är ju de lika övertygade om att de står högst. Att Lund skulle ligga före Uppsala - vad baserar du det på? Vem tycker det? Jag håller med om att Lund och Uppsala har lite särställning bland universiteten, men min bild är snarare att Uppsala ligger före Lund. Det varierar ju också mycket från ämne till ämne, i mitt ämne t ex är det solklart ett lärosäte i Stockholm först (ligger hästlängder före alla andra i alla rankinglistor, hur man än mäter), sen kommer Göteborg, Uppsala och Lund på liknande plats, därefter de andra universiteten och högskolorna.

Få anser att en samhällsvetare (vad de nu kan tänkas arbeta med) står över en kärnfysiker i status. Inte ens samhällsvetare brukar tycka det.

Uppsala har länge konkurrerat med Lund om förstaplatsen och inom några områden är Uppsala främst, det erkänner jag gärna Ulltuna i jämförelse med Alnarp tex., men inte generellt. Det är ingen slump att ESS och Max IV (Maxlab) hamnade i Lund.

Rankinglister för universitet låter som något samhällsvetare hittat på, kan inte tänka mig att någon tar det särskilt seriöst.

 

[labb]

Få anser att en samhällsvetare (vad de nu kan tänkas arbeta med) står över en kärnfysiker i status. Inte ens samhällsvetare brukar tycka det.

Uppsala har länge konkurrerat med Lund om förstaplatsen och inom några områden är Uppsala främst, det erkänner jag gärna Ulltuna i jämförelse med Alnarp tex., men inte generellt. Det är ingen slump att ESS och Max IV (Maxlab) hamnade i Lund.

Rankinglister för universitet låter som något samhällsvetare hittat på, kan inte tänka mig att någon tar det särskilt seriöst.

Göteborg har en särställning när det gäller marin forskning, och Chalmers inom fordonsteknik, det skall också sägas.

 

[Liran]

Så tolkar jag det.

Inom humanioran hittar man istället personer som ser just humaniora som "finast". Mycket därför att humaniora är lite "onyttigt", samtidigt som det ju är ganska estetiskt, så att säga (att tillbringa dagarna med klassiker av något slag). En hög värdering av humaniora är ju också i linje med konservativa, liberala och/eller upplysningsinspirerade bildningsideal - vilka i sin tur i hög grad är definierade av humanister (så då är det ju inte att förvånas över).

I ett sådant sammanhang är naturvetenskap definitivt inte finast. Tittar vi på sådant som Nobelpriset och akademierna i Sverige, så är ju Svenska Akademin i så fall finast (tex mycket finare än den av naturvetare överfulla Skogs- och lantbruksakademin) och Nobelpriset i litteratur är också finare än de andra prisen.

Pengar är rätt ointressant för min förståelse av klasstillhörighet. Humaniora är ju till exempel ofta inte särdeles lönsamt att studera, ekonomiskt sett (men det enda som är roligt, om du frågar mig).

Jag tror faktiskt att det är matematikerna och fysikerna som har högst status intellektuellt. Man träffar massor med naturvetare och civilingenjörer som har läst några terminer språk, historia, filosofi, nationalekonomi, etc., bara för allmänbildningen och nöjet. De har dessutom tyckt att det var ett trevligt tidsfördriv på samma ansträngningsnivå som att lösa ett lagom enkelt korsord efter sina mer intellektuellt krävande huvudämnen.

Vem av er har träffat humanister som har kompletterat med två terminer matte för att bli sanna humanister för vilka ingen mänsklig aktivitet är främmande? Samma resonemang gäller samhällsvetarna utom just nationalekonomerna, där de allra smartaste och ambitiösaste inser att de behöver matematiska insikter för att prestera avhandlingar med lite tyngd.

 

[avslutat medlemskap]

Och skor såklart. Måååånga av mina vänner skulle känna sig lite off att springa i strumporna inne. Andra tycker det är självklart och bekvämt. Jag gör det jämt. På grund av detta har jag fått skopåsar och inneskor till en armé av mamma de senaste 30 åren. Hon tycker jag är vidrig med detta.

Oh herregud.
Då skulle hon inte klara av att vara hos grannen för där gås det barfota för hela slanten (golvvärme).

 

[FannyN]

Jamen vad skönt det är! Barfota. Men det funkar med skor fast njutningen uteblir.

 

[labb]

.. och Nobelpriset i litteratur är också finare än de andra prisen.

Det är du nog ganska ensam om att tycka, de stora upptäckterna inom fysik, kemi och medicin har fått en sådan enorm inverkan på hur vi lever att knappast någon kan ha missat betydelsen.