Vad är det som avgör vilken klass man tillhör?

Jag såg ett program från England om just överklass och vad som utmärkte dem stilmässigt och det sas att riktig överklass helt enkelt struntade i vad andra tyckte, det intresserade dem överhuvudtaget inte och i synnerhet inte vad som gav status eller ej.
 
Så tolkar jag det.


I ett sådant sammanhang är naturvetenskap definitivt inte finast. Tittar vi på sådant som Nobelpriset och akademierna i Sverige, så är ju Svenska Akademin i så fall finast (tex mycket finare än den av naturvetare överfulla Skogs- och lantbruksakademin) och Nobelpriset i litteratur är också finare än de andra prisen.
Skojar du? Vilka nobelpris har Skogs- och lantbruksakademin delat ut? Kungliga vetenskapsakademin delar ut fysikpriset (det med högst status) och kemipriset, och Karolinska institutet delar ut medicinpriset. Båda de nämnda institutionerna har högre status och är mer kända internationellt än Svenska akademin.

Varifrån har du fått din felaktiga information? Eller är det en vanföreställning som grasserar i inskränkta humanistiska kretsar?
 
Jag tror faktiskt att det är matematikerna och fysikerna som har högst status intellektuellt. Man träffar massor med naturvetare och civilingenjörer som har läst några terminer språk, historia, filosofi, nationalekonomi, etc., bara för allmänbildningen och nöjet. De har dessutom tyckt att det var ett trevligt tidsfördriv på samma ansträngningsnivå som att lösa ett lagom enkelt korsord efter sina mer intellektuellt krävande huvudämnen.
Men jösses! :D
 
Jag försökte förklara att jag inte ser mig som överklass, men att jag utifrån ser ut så. Vad är ditt problem?

Hoppsan. När jag skrev "du" menade jag inte dig personligen (även om jag inser nu att det kanske kan tolkas så) utan som i vem som helst. Jag var endast ute efter ett allmänt resonemang. Vi verkar ha olika åsikter i frågan i allmänhet, men jag var verkligen inte ute efter att bestämma vilken klass du skulle tillhöra eller inte :)
 
I ett sådant sammanhang är naturvetenskap definitivt inte finast. Tittar vi på sådant som Nobelpriset och akademierna i Sverige, så är ju Svenska Akademin i så fall finast (tex mycket finare än den av naturvetare överfulla Skogs- och lantbruksakademin) och Nobelpriset i litteratur är också finare än de andra prisen.

Jag vet inte riktigt vad Skogs- och lantbruksakademin har med saken att göra?

Vilket vetenskapligt område som är "finast" kan ju diskuteras i evinnerlighet (och med noll poäng enligt mig personligen.) Men högst status av Nobelprisen anses fysikpriset ha. Det syns bland annat på bordsplaceringen vid honnörsbordet. Sen tros ju den där rankingen komma av ordningen de nämns i Nobels testamente, och inte av att någon suttit och värderat och jämfört, men ändå.

Varifrån kommer uppfattningen att litteraturpriset skulle vara finast? Eller att Svenska akademin skulle vara "finare" än Kungliga vetenskapsakademin?
 
Nyrika... Den sorten som sprider pengar runt sig och strävar hårt för att alla ska tro de har mer pengar än de har, tror likes=framgång, säljer sin kropp och liv, i regel saknar de utbildning.

Att bara vara känd för att vara känd (dvs inte för att vara en fantastisk skådespelare, målare ed), gärna för att man blottat sitt privatliv eller kropp på en blogg eller dokusåpa, har för mig den lägsta statusen av alla. Hyser ingen beundran för människor som närmast prostituerat sig (i meningen såld sig själva) bara för att bli C-kändisar. Förstår mig inte riktigt på folk som inte har någon integritet. :crazy:

Jag förmodar att de har ett helt sjukligt bekräftelsebehov och är så desperata efter att bli kända och sedda att de gör precis vad som helst. Kissie satt ju hos Malou nu och sa precis det, hon började blogga pga att hon inte fick någon bekräftelse hemma och all uppmärksamhet var bra uppmärksamhet, trots att mycket var rent hat var det bättre än att vara "ingen" och osynlig.
Det som är lite läskigt, i min mening, är att just dessa "kändisar" väldigt ofta kallas "förebilder" av sina unga följare. Bästa förebilden! är en vanlig kommentar. Goal! är en annan (dvs att det är ens mål att bli likadan). Fler söker in till Paradise Hotel än söker in på lärarhögskolan, har jag läst (om det är sant eller ej kan jag inte bevisa men det skulle inte förvåna mig om det är så...)
 
Jag såg ett program från England om just överklass och vad som utmärkte dem stilmässigt och det sas att riktig överklass helt enkelt struntade i vad andra tyckte, det intresserade dem överhuvudtaget inte och i synnerhet inte vad som gav status eller ej.
Jippi, då tillhör jag överklassen då. :banana:
 
Det som är lite läskigt, i min mening, är att just dessa "kändisar" väldigt ofta kallas "förebilder" av sina unga följare. Bästa förebilden! är en vanlig kommentar. Goal! är en annan (dvs att det är ens mål att bli likadan). Fler söker in till Paradise Hotel än söker in på lärarhögskolan, har jag läst (om det är sant eller ej kan jag inte bevisa men det skulle inte förvåna mig om det är så...)
Det gäller ju att hålla fanan högt innan man hamnar på psyket eller gråter ut i media över att man har ett värdelöst liv. :grin:
 
Jag tror faktiskt att det är matematikerna och fysikerna som har högst status intellektuellt. Man träffar massor med naturvetare och civilingenjörer som har läst några terminer språk, historia, filosofi, nationalekonomi, etc., bara för allmänbildningen och nöjet. De har dessutom tyckt att det var ett trevligt tidsfördriv på samma ansträngningsnivå som att lösa ett lagom enkelt korsord efter sina mer intellektuellt krävande huvudämnen.

Vem av er har träffat humanister som har kompletterat med två terminer matte för att bli sanna humanister för vilka ingen mänsklig aktivitet är främmande? Samma resonemang gäller samhällsvetarna utom just nationalekonomerna, där de allra smartaste och ambitiösaste inser att de behöver matematiska insikter för att prestera avhandlingar med lite tyngd.
Mina vänner som var naturvetare, ingenjörer, etc blev chockade när de såg hur mkt litteratur jag läste och hur mkt jobb det vad när jag pluggade inom arbetsmarknad/ personal dvs samhälle.
 
Mycket intressant fråga.
För mig är det media som belägger människor, bostadsdsområden och yrkesroller med olika epitet.
Jag hör sällan någon under arbetstid som nämner någon klass. Heller inte privat. Bostadsområden kan klassas bland mina bekanta som utsatta områden, men ingen talar om klass.
 
Få anser att en samhällsvetare (vad de nu kan tänkas arbeta med) står över en kärnfysiker i status. Inte ens samhällsvetare brukar tycka det.

Uppsala har länge konkurrerat med Lund om förstaplatsen och inom några områden är Uppsala främst, det erkänner jag gärna Ulltuna i jämförelse med Alnarp tex., men inte generellt. Det är ingen slump att ESS och Max IV (Maxlab) hamnade i Lund.

Rankinglister för universitet låter som något samhällsvetare hittat på, kan inte tänka mig att någon tar det särskilt seriöst.

Låt mig gissa, du är naturvetare själv? :angel::D

Ultuna och Alnarp hör inte ens till Uppsala och Lund, de är ju SLU.

Vad en samhällsvetare kan tänkas arbeta med? Tja, de kan ju vara professor i nationalekonomi, t ex. Eller sociologi eller statsvetenskap. De blir mycket mer imponerade av varandra än av kärnfysiker.

Jag är helt med på att naturvetare tycker att det de gör är viktigast och har mest status. Min poäng är att så tänker humanister och samhällsvetare också, utifrån sitt ämne.:cool:
 
Det är du nog ganska ensam om att tycka, de stora upptäckterna inom fysik, kemi och medicin har fått en sådan enorm inverkan på hur vi lever att knappast någon kan ha missat betydelsen.

Nej, det är många som har den värderingen. Fysik, kemi, etc - det är ju bara själlösa nyttigheter för praktiskt bruk, de säger ingenting om de riktigt viktiga sakerna, vad det är att vara människa. Konsten är det som driver mänskligheten framåt, det som verkligen är värt något. Fysik etc är mest bara nyttigt, det gör oss inte till bättre människor.

Du använder en naturvetenskaplig värderingsmåttstock för att värdera humaniora, det blir tokigt. Din måttstock är inte universiell, det är en lokal naturvetarmåttstock, som inte är erkänd i andra läger, de gör en annan värdering.
 
Det som är lite läskigt, i min mening, är att just dessa "kändisar" väldigt ofta kallas "förebilder" av sina unga följare. Bästa förebilden! är en vanlig kommentar. Goal! är en annan (dvs att det är ens mål att bli likadan). Fler söker in till Paradise Hotel än söker in på lärarhögskolan, har jag läst (om det är sant eller ej kan jag inte bevisa men det skulle inte förvåna mig om det är så...)
Till PH räcker ju IQ50
 
Nej, det är många som har den värderingen. Fysik, kemi, etc - det är ju bara själlösa nyttigheter för praktiskt bruk, de säger ingenting om de riktigt viktiga sakerna, vad det är att vara människa. Konsten är det som driver mänskligheten framåt, det som verkligen är värt något. Fysik etc är mest bara nyttigt, det gör oss inte till bättre människor.

Du använder en naturvetenskaplig värderingsmåttstock för att värdera humaniora, det blir tokigt. Din måttstock är inte universiell, det är en lokal naturvetarmåttstock, som inte är erkänd i andra läger, de gör en annan värdering.
Själv har jag ett ben i vardera lägret. Min erfarenhet är att öppenheten och intresset för den andra sidan och den intellektuella nyfikenheten är oerhört mycket större hos naturvetarna än humanisterna. Som jag nämnt tidigare, det finns gott om naturvetare och civilingenjörer med flera terminers humaniorastudier. Däremot har jag hittills inte träffat en enda humanist som läst ens en termins matematik, fast det skulle göra dem till bättre humanister, (och kanske bättre människor också).

Att du inte är naturvetare förstår jag genast när du använder det negativt laddade ordet "själlöst" om naturvetenskap. Precis som vissa människor är tondöva och inte kan uppskatta musik, finns det ganska många människor som saknar förmågan att se det vackra i matematikens sköna konst, och aldrig får uppleva den hisnande aha-upplevelse det innebär att efter ansträngning nå en matematisk insikt.

Detsamma gäller fysikkunskaper, om man öppen för intryck kan man njuta av att kontemplera vågmönstret i sin kaffekopp, och fundera ut varför det är annorlunda än i den näst sista koppen man drack. Både aha-upplevelsen och kaffekontemplationen är djupt förankrade i mänsklig erfarenhet och i upplevelsen av att vara människa, men avfärdas av vissa humanister som mindre gällande eller värdefulla.

Visst är det synd om människor som på grund av tondövhet inte kan njuta av musik? På samma sätt är det synd om människor som inte kan uppskatta matematik och fysik på grund av att de saknar antingen den uthållighet eller det antal synapser som behövs. De flesta tondöva personer är medvetna om att de saknar en förmåga, men logikresistenta brukar vara omedvetna om sin brist.
 
Själv har jag ett ben i vardera lägret. Min erfarenhet är att öppenheten och intresset för den andra sidan och den intellektuella nyfikenheten är oerhört mycket större hos naturvetarna än humanisterna. Som jag nämnt tidigare, det finns gott om naturvetare och civilingenjörer med flera terminers humaniorastudier. Däremot har jag hittills inte träffat en enda humanist som läst ens en termins matematik, fast det skulle göra dem till bättre humanister, (och kanske bättre människor också).

Att du inte är naturvetare förstår jag genast när du använder det negativt laddade ordet "själlöst" om naturvetenskap. Precis som vissa människor är tondöva och inte kan uppskatta musik, finns det ganska många människor som saknar förmågan att se det vackra i matematikens sköna konst, och aldrig får uppleva den hisnande aha-upplevelse det innebär att efter ansträngning nå en matematisk insikt.

Detsamma gäller fysikkunskaper, om man öppen för intryck kan man njuta av att kontemplera vågmönstret i sin kaffekopp, och fundera ut varför det är annorlunda än i den näst sista koppen man drack. Både aha-upplevelsen och kaffekontemplationen är djupt förankrade i mänsklig erfarenhet och i upplevelsen av att vara människa, men avfärdas av vissa humanister som mindre gällande eller värdefulla.

Visst är det synd om människor som på grund av tondövhet inte kan njuta av musik? På samma sätt är det synd om människor som inte kan uppskatta matematik och fysik på grund av att de saknar antingen den uthållighet eller det antal synapser som behövs. De flesta tondöva personer är medvetna om att de saknar en förmåga, men logikresistenta brukar vara omedvetna om sin brist.

Jag beskrev hur man skulle kunna tänka när man sätter nobelpriset i litteratur främst av nobelprisen. Det kan vara bra att vara förmögen att beskriva andra tankegångar än sina egna, att sätta sig in i andra logiker och tankemönster än dem man själv har.

Jag har inga problem med att förstå vad man som naturvetare tycker om med matematiken, eftersom jag i botten är naturvetare och var väldigt förtjust i just matte. Men jag vet också att inte alla delar den förtjusningen, inte för att de är trångsynta eller dumma, utan för att de helt enkelt tycker annat är viktigare och intressantare.

Olika saker ger cred i olika sociala sammanhang, helt enkelt.

Sen kan jag hålla med om, som visas i den här tråden, att naturvetare ofta har ganska lite respekt för andra ämnen, och tänker att alla såklart gör samma värdering av saker som de själva. Att det finns någon sorts absolut värdering av vad som är bra och dåligt, nämligen deras egen.

Men det tänker jag beror på bristande kunskaper, helt enkelt. På samma sätt som det skulle bli lite tokigt om en antropolog försöker sig på att förklara för en fysiker hur en atom är uppbyggd, så kan man kanske inte förvänta sig att en fysiker riktigt ska begripa sig på det där med sociala strukturer och hur de fungerar. Skillnaden är möjligen att medan antropologen vanligen vet om att en fysiker kan mer om atomer, och att det är något man kan veta ganska mycket om, så är det inte alltid fysikern är medveten om att samhällsvetaren kan ha lite bättre koll på hur sociala strukturer fungerar, och att det också är något man kan veta ganska mycket om.
 
Härskarteknik. Bemöt i stället.

Du tycker inte att ditt inlägg var lite, ehm, nedlåtande mot humaniora?:angel: Det var lite som en parodi på hur man i mörka stunder (t ex när man sliter sitt hår med att försöka ge feedback till de där tidsfördrivsstudenterna när det för tredje inlämningen i rad står klart att de inte har fattat nånting, för att de inte tar sina korsordsstudier på riktigt allvar, och är så inkörda i sina naturvetartankemönster att de inte verkar kunna begripa det man försöker lära dem) föreställer sig att naturvetare resonerar. Jag tyckte Petruskas respons var rätt adekvat, humor är ju rimligen den enda vettiga responsen.
 
Skojar du? Vilka nobelpris har Skogs- och lantbruksakademin delat ut? Kungliga vetenskapsakademin delar ut fysikpriset (det med högst status) och kemipriset, och Karolinska institutet delar ut medicinpriset. Båda de nämnda institutionerna har högre status och är mer kända internationellt än Svenska akademin.

Varifrån har du fått din felaktiga information? Eller är det en vanföreställning som grasserar i inskränkta humanistiska kretsar?

Men du måste väl vara medveten om att icke-naturvetare inte värderar naturvetenskap lika högt som de själva gör? Så inskränkt kan väl ingen vara att man inte fattar att beundran och uppskattningen av det egna ämnet till stor del är inomvetenskaplig?

Pratar du med en sociolog, t ex, så ger det väldigt lite cred och status att vara slängd i matte, det är ju i bästa fall bara att vara en skicklig empiriker. Det som verkligen impar på en sociolog är att vara teoretiskt väl bevandrad, att ha läst och förstått alla klassikerna, helst i original på engelska, tyska och franska - det blir folk imponerade av. Inte av nån som har snöat in på metod.
 
Låt mig gissa, du är naturvetare själv? :angel::D

Ultuna och Alnarp hör inte ens till Uppsala och Lund, de är ju SLU.

Vad en samhällsvetare kan tänkas arbeta med? Tja, de kan ju vara professor i nationalekonomi, t ex. Eller sociologi eller statsvetenskap. De blir mycket mer imponerade av varandra än av kärnfysiker.

Jag är helt med på att naturvetare tycker att det de gör är viktigast och har mest status. Min poäng är att så tänker humanister och samhällsvetare också, utifrån sitt ämne.:cool:

Om inte Ultuna räknas med till Uppsala blir ju försprånget för Lund ännu större.

Sen skall du inte vara ledsen för att du inte studerade vid Lunds universitet, alla kan inte vara lundensare och det finns många bra också vid andra lärosäten, även några utanför naturvetenskaperna :)
 
Senast ändrad:

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Uppdateringstråd 29
  • Kattsnack 10
  • Jaktgolden eller jaktlabrador?

Hästrelaterat

Omröstningar

  • 🇪🇺EU VALET 2024🇸🇪
Tillbaka
Upp