Sv: Vad har ni fått göra för ert hästintresse?
Jag har fått kämpa själv.
Betala själv, ta mig dit själv, skapa kontaktnät m.m. Har tre syskon och föräldrar med mediumlön, som sedan skildes. Jag bor i storstan där det är dyrt som fasen och långa bussfärder + gångväg till billigare ställen. Snordyra ridskolor och senare blev jag medryttare på en fjording tack vare kompiskontakter. Jag och tjejen jag var medryttare till köpte sedan häst tillsammans för egna pengar (var dock inte så dyr), löste därmed de ekonomiska svårigheterna då inte heller hon hade glidit in på en räkmacka, vilket gör det lättare för oss båda när vi bor i Göteborg och allting kostar. Vi står för försäkring, skoning, rubbet själva.
Har för länge sen till och med bilvit av med en gammal pojkvän för att han ansåg att jag var i stallet för mycket (då var det två dagar i veckan). Mamma är hyperallergisk och har inget intresse. Vet knappt vad min häst heter. Pappa tycker det är kul att följa med och titta någon gång ibland, inget större intresse heller.
Men, jag anser dock inte att det har varit dåligt. Man har fått lära sig så otroligt mycket på vägen då man verkligen har fått kämpa för sitt intresse och lärt känna mycket människor på vägen.
Jag har fått kämpa själv.
Betala själv, ta mig dit själv, skapa kontaktnät m.m. Har tre syskon och föräldrar med mediumlön, som sedan skildes. Jag bor i storstan där det är dyrt som fasen och långa bussfärder + gångväg till billigare ställen. Snordyra ridskolor och senare blev jag medryttare på en fjording tack vare kompiskontakter. Jag och tjejen jag var medryttare till köpte sedan häst tillsammans för egna pengar (var dock inte så dyr), löste därmed de ekonomiska svårigheterna då inte heller hon hade glidit in på en räkmacka, vilket gör det lättare för oss båda när vi bor i Göteborg och allting kostar. Vi står för försäkring, skoning, rubbet själva.
Har för länge sen till och med bilvit av med en gammal pojkvän för att han ansåg att jag var i stallet för mycket (då var det två dagar i veckan). Mamma är hyperallergisk och har inget intresse. Vet knappt vad min häst heter. Pappa tycker det är kul att följa med och titta någon gång ibland, inget större intresse heller.
Men, jag anser dock inte att det har varit dåligt. Man har fått lära sig så otroligt mycket på vägen då man verkligen har fått kämpa för sitt intresse och lärt känna mycket människor på vägen.
Senast ändrad: