Vad ska jag göra?

nagelfil

Trådstartare
Har nyligen (tyvärr!) insett att min partner är otrogen. Jag väntade en tid för att samla mig och för att inte kasta iväg anklagelser utan grund, men, jag hade rätt, min man är inte trogen.

Och när jag började att fråga honom så visade det sig att han har varit otrogen en längre tid, samma tid som jag har känt att det är något som inte stämmer.

Han vet inte vad han vill och jag är i chock. Jag vet inte heller vad jag vill. Han säjer att han var beredd på att jag skulle kasta ut honom, men så enkelt är det ju inte.

Vi har minderåriga barn tillsammans och jag tyckte att vi hade det ok. Visst har vi haft en del konflikter, men inte så att jag trodde att vi skulle skiljas.

Min stora fråga är "kan jag förlåta?" "Klarar jag att leva med detta svek?" "Och vad är alternativet?"
 
Sv: Vad ska jag göra?

Om du kan förlåta och leva med det vet bara du. Du får känna efter hur du vill ha det och om ni kommer kunna fungera ihop igen. För barnens skull är det inte säkert att det bästa är att ni är tillsammans om det inte fungerar bra, barn ser och förstår mer än man tror.
 
Sv: Vad ska jag göra?

Vill han ha dig, då? Vill du ha honom?

Om du har känt att något har varit fel, handlar det ju inte enbart om att han har varit otrogen, utan också om att något har varit fel mellan er. Det felet hade funnits ändå, även om det väl var otroheten som fick upp det till ytan.
 
Sv: Vad ska jag göra?

Kan du förlåta honom, glömma och gå vidare?
Lita på honom igen om ni väljer att fortsätta tillsammans?

Frågan är varför han varit otrogen. Vilken är hans anledning. Har kärleken tagit slut, dåligt sexliv m.m.?

Sätt dig ner och prata med honom. Red ut alla frågetecken.
 
Sv: Vad ska jag göra?

Beklagar :(

Har inte så mycket råd att komma med, det är bara du som kan avgöra om du kan stanna kvar.
För min del skulle det inte fungera, har man valt att vara otrogen så är det = att avsluta förhållandet.
 
Sv: Vad ska jag göra?

Beklagar jag också. Om det hände mig tror jag att det skulle vara spiken i kistan på relationen, varför ska jag kämpa när inte han gör det. Ändå är mitt råd till dig är att ta det lugnt nu och inte ta några förhastade beslut. Ställ krav på familjerådgivning. Du behöver svar och du behöver stöd för att komma fram till vad du vill göra. Sen kan det förstås vara så att han bestämmer sig för något annat, men i så fall behöver ni också samtal för att klara ut hur det ska fungera med barnen.
 
Sv: Vad ska jag göra?

"Och vad är alternativet?"
Det finns ju flera alternativ till att leva i en monogam parrelation. Ett alternativ är att ni fortsätter att leva tillsammans och dela det ni delar, och du också skaffar dig någon på sidan som berikar ditt liv. Någon som får det att pirra i magen (och på andra ställen också förhoppningsvis ;) :p), någon som får dig att känna dig lite nyförälskad. Den känslan drar du sedan vidare till din partner hemma.

Ett annat alternativ är att du helt sonika lär dig att leva med att han har någon på sidan som han gör grejer med. Varför är det så hemskt att han ligger med någon annan ibland?

Ett tredje alternativ är att du sparkar ut karln och bor själv och ror om dig själv och slickar dina sår tills du är redo att komma ut på marknaden igen och skaffa dig en man som du mår bra av på alla sätt. :)

Det finns ju ett helt gäng med alternativ...kan ju fortsätta och göra detta inlägget hur långt som helst.
 
Sv: Vad ska jag göra?

Han lägger en massa skuld på mig, att jag är "sur". Ja, det är inte lätt att vara glad och villig när mannen aldrig är hemma utan alltid borta. Jobb samt hobby. Ja, min hobby tar också tid och kostar mycket pengar men jag tror ärligt talat inte att det är huvudorsaken.

Jag märkte att mannen plötsligt blev den mannen som jag hade förälskat mig i. Gladare, mer omtänksam och bättre sex. Inte sjutton förstod jag att orsaken var en ny kvinna :crazy: Jag känner mig så sviken. Förälskelse är en sak, långvarigt förhållande en annan ( för många). Jag tror att denna "affär" hade runnit ut i sanden med tiden om jag inte hade förstått vad som pågick. Men nu förstod jag och då var cirkusen igång.

Han säjer inte mycket, det känns som om han hoppas att jag bara ska låta allt rulla på. Men jag kan inte riktigt förlåta det som han har gjort. Ärlighet är vitalt i ett förhållande. Och tillit. Nu är det förstört.

Min största rädsla är att han väljer bort mig och att jag blir ensam. Hemska tankar. Jag är blyg och det är svårt för mig att tänka tanken att bli ensam.
 
Sv: Vad ska jag göra?

Vill han ha dig, då? Vill du ha honom?

Om du har känt att något har varit fel, handlar det ju inte enbart om att han har varit otrogen, utan också om att något har varit fel mellan er. Det felet hade funnits ändå, även om det väl var otroheten som fick upp det till ytan.

Ja, självklart! Han har sökt annat när jag har roddat hem och familj:crazy: Han har kännt frustration när jag har kämpat för att få ihop vardagen. Tack och hej ungefär.

Jag vill ha honom och jag trodde (hoppades) att vi skulle vara tillsammans tills döden skiljer oss åt. Han säjer inget som jag kan ta på. Livet består ju av motgångar och framgångar och när man har barn så sätts förhållandet på prov. Men jag har inga planer på att lämna honom.

Just att han inget säjer driver mig till vansinne! Han bara tittar på mig utan att säja något och så pratar jag på och känner att jag gör bort mig.
 
Sv: Vad ska jag göra?

Vilken pajas. Dumpa, kasta ut, glöm. Om frun är "sur" så springer man inte iväg o leker med nån annan bakom ryggen på henne. Då tar man reda på varför hon är sur och gör henne glad igen.

Du klarar dig alldeles utmärkt utan honom. Visa honom det.
 
Sv: Vad ska jag göra?

Just att han inget säjer driver mig till vansinne! Han bara tittar på mig utan att säja något och så pratar jag på och känner att jag gör bort mig.

Du har alldeles nyss fått reda på något som han har vetat om ett bra tag. Just nu är allt i ditt liv på ända och det är inte konstigt. Han bara tittar på dig och säger inget. Vad ska han säga? Han har klantat sig bortom allt förnuft, så är det ju. Svikit dig, familjen och de löften han gav. Det vet han. Trevligt problemfritt sex och lite spänning i vardagen är tydligen mycket värt.

Du "pratar på och gör bort dig", förmodligen lite ångestdrivet, försöker förstå och förhålla dig till det här. Det är inget konstigt med det heller men du pratar med den för ändamålet minst lämpliga personen. Jag skulle verkligen råda dig att så fort som möjligt skaffa dig en oberoende person att prata med. Idag, om möjligt. En kurator, terapeut, diakon, bukefalist, släkting/vän som inte är för nära inblandad... För under den tid som kommer, de månader som kommer, kommer du att behöva pröva en massa nya tankar för att komma fram till vad DU VILL och ibland säga saker som du faktiskt inte vill att mannen ska höra. Tankar som du behöver uttrycka för att de ska bli tydliga för dig själv, tankar du vill prova, känslor du behöver få ur dig för att lätta på trycket.

Sen behöver ni någon att prata med tillsammans. Någon som kan hjälpa er med kommunikationen, för barnens skull och för livet efteråt, oavsett om ni fortsätter tillsammans eller delar på er.

Ta hjälp så fort som möjligt.

Sen går ju han och tänker också. På vad det här betyder, nu när det är ute i det öppna. Om du vill skiljas, om han vill skiljas, vad som händer då. Vad kvinnan känner, om hon menar allvar, eller om han riskerar att bli av med båda? Det går säkert massa tankar genom hans huvud också, men det är hans problem.
 
Sv: Vad ska jag göra?

Jag håller med Lejonelle. Sen vill jag tillägga att i den här chocken du befinner dig nu är det inte läge att ta några större beslut. Ge det några dagar/veckor och sök opartiskt stöd där det är möjligt.

Vidare så trodde han att du skulle lämna honom på studs när allt kom fram. Han har både haft och smaskat kakor ett tag nu och när det är ute i luften vet han att du vill ha honom (så som läget är just nu), vad han vet om den/de andra har jag ingen aning om men säkert funderar han åt det hållet också. Du riskerar att göra smärtan till ett lidande om du börjar "kämpa" för er relation utan att han är med på det. Om er relation ska ha en chans så krävs det att han väljer den och gör det fullt ut, dessutom att han lägger energi på att reparera skadan.

Eftersom han inte säger något så är han högst troligt en undvikare och kanske även en pottfilosof. Ge inte en sån makt utan återta makten och våga ställa krav/beslut/engagemang (när läget har svalnat av lite alltså)
 
Sv: Vad ska jag göra?

Det är inget konstigt med det heller men du pratar med den för ändamålet minst lämpliga personen. Jag skulle verkligen råda dig att så fort som möjligt skaffa dig en oberoende person att prata med. Idag, om möjligt.

Både prata med honom - typ nu och hela tiden - och att prata med tex vettiga vänner, skulle vara mitt förslag.

Det verkar ju ha varit rätt tyst i förhållandet ett bra tag. Nu finns det något att prata om, det har han ju sett till. Och båda är omskakade, vilket som jag ser det är en bra grund för (en ny) ärligare och öppnare öppenhet.

Parterapi eller liknande, framstår som en smula överdrivet för min del, men där kan man ju tänka olika.

Jag hade velat prata med min partner i TS läge, inte med en terapeut. Däremot gärna med vettiga vänner.
 
Sv: Vad ska jag göra?

Jag håller med. Parterapi kan vara en bra idé när/om de bestämmer sig för att fortsätta relationen annars är bra vänner och familj att föredra i nuläget. Om det finns såna tillhands, det är inte så ofta eftersom många tenderar att bli känslomässigt engagerade och skapa en egen agenda.
 
Sv: Vad ska jag göra?

Om det finns såna tillhands, det är inte så ofta eftersom många tenderar att bli känslomässigt engagerade och skapa en egen agenda.

Hur menar du nu? Jag förstår verkligen inte.

Själv vet jag rätt exakt vilka jag skulle vända mig till i TS situation (en handfull väl utvalda personer) om jag kände att jag behövde ventilera med andra. I TS mans situation också, faktiskt. Fattar inte vilken agenda de personerna skulle kunna ha?
 
Sv: Vad ska jag göra?

"Dumpa och lämna!" eller "Tänk på vad du har, tänk på barnen, tänk på ditten och datten..."

Människor som utgår från sig själva och vad de själva hade gjort eller tror de hade gjort, eller kanske önskar de hade vågat göra. Precis som på bukefalos.
 
Sv: Vad ska jag göra?

*kl*

Parterapi är inte i första hand inriktat på att lappa ihop förhållandet utan tanken är att man skall kunna komma fram till ett sätt att kunna kommunicera med varandra.

Att kunna kommunicera med varandra är bra i alla faser av ett förhållande.
 
Sv: Vad ska jag göra?

Det beror på vad som är problemet och säkert vilken terapiinriktning men kommunicerar gör alla par, hela tiden. Frågan är hur och vad det leder till. Pratande är överskattat i relationer.
 
Sv: Vad ska jag göra?

Det beror på vad som är problemet och säkert vilken terapiinriktning men kommunicerar gör alla par, hela tiden. Frågan är hur och vad det leder till. Pratande är överskattat i relationer.

Jag är inte säker på det. Har sett ett helt gäng genom åren som inte talat alls med varandra. De har befunnit sig i samma hus, delat samma tidning, suttit i samma soffa och tittat på samma TV-skärm, och ätit ihop. Men kommunicerat - näe.

Skicka saltet - det är ingen kommunikation
 
Sv: Vad ska jag göra?

Jag är inte säker på det. Har sett ett helt gäng genom åren som inte talat alls med varandra. De har befunnit sig i samma hus, delat samma tidning, suttit i samma soffa och tittat på samma TV-skärm, och ätit ihop. Men kommunicerat - näe.

Skicka saltet - det är ingen kommunikation

Jodå, det är visst kommunikation. Vara tyst är också kommunikation.
 

Liknande trådar

Relationer För en vecka sedan fick jag ett positivt graviditetstest. Har med min tidigare partner gått igenom en barnlöshetsutredning där läkarna...
2 3
Svar
57
· Visningar
11 464
Senast: Nixehen
·
  • Låst
  • Artikel
Dagbok Jag kommer emellanåt på mig själv med att ta en titt om min dotter @EmmaFilippa skrivit något här. Detta trots att jag mycket väl vet...
6 7 8
Svar
140
· Visningar
17 327
Senast: MML
·
Skola & Jobb Som en uppdatering på gamla tråden, så blev jag "av med jobbet". Fick besked om detta idag, att jag inte fick en tillsvidareanställning...
Svar
19
· Visningar
2 732
Skola & Jobb Jag tänkte för inte så länge sedan starta en tråd likt många andra "vad vill jag jobba med"-trådar. Det är kanske lite den typen av råd...
2
Svar
25
· Visningar
3 178

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Semester.
Tillbaka
Upp