Värsta körupplevelsen?

Både värsta och bästa var när jag och en kompis hyrde en Mustang och körde från LA till San Fransisco. Jag var 23 och hade aldrig kört bil utomlands, aldrig kört automatare och aldrig kört en cabriolet förut så det var mycket nytt. För det mesta gick det bra, men det blev lite onödigt svettigt emellanåt på de sjufiliga motorvägarna utanför storstäderna. Minns att jag tittade på dagens rutt på kartan en gång och såg att vi skulle köra igenom en jäkla kanelbulle-härva av motorvägar som gick över och under varandra strax utanför LA. Sa till kompisen att under inga omständigheter tala om för mig när vi var på väg in i den, utan att bara säga till när vi tagit oss ut på andra sidan. Och det gjorde vi, under hyfsat ordnade former :D

Sen har jag kört med andan i halsen på många supersmala landsvägar här i Skottland där man absolut inte har plats att möta någon, men hittills har det gått bra.
Trafiksituationen där är hemsk, men landskapet och pacific coast är så värd det 😍
 

Bifogade filer

  • 20200215_162628.jpg
    20200215_162628.jpg
    259 KB · Visningar: 70
Kairo har jag kört i. Sanslöst vidrigt och kaotiskt. Paris och Göteborg var piece of cake i jämförelse. Samma Palestina, dödens väg mellan Betlehem och jeriko. Vet inte än idag varför jag inte tog skyttelbuss istället utan hyrde en bil.
 
Körde inte själv, men satt bredvid när sambon körde när vi var på La Palma, på väg upp mot Roque de los Muchachos. Först hamnade vi på fel väg pga ett vägarbete. En gammal väg, med branta stup på sidorna och obefintliga staket på kanten. Redan här blev jag skärrad, särskilt när det låg stenar här och där på vägen (ras).
Sen, på väg upp, mötte vi en buss i en av de skarpa och branta kurvorna - sambon var tvungen att backa lite. Där och då var jag så redo att kliva ur och gå sista biten upp :p.

Upp kom vi, men då jag var så skärrad (har lätt att få panikångest) så körde vi bara vidare. Nåt jag ångrar i efterhand, men men.

När jag själv körde och upplevde det lite lätt obehagligt var på norra Island. Fullt med grus på vägen och rätt brant rakt ner mot havet på min högra sida. Blöt väg och vind. Men det gick bra det med.
Nä, jag gillar inte stup ;).
 
London är rätt enkel att köra i. Körde mc dit och hem. Paris är lite joxigare men Madrid är absolut värst.
Med undantag för Berlin när Östberlin fortfarande existerade, tog fel avfart och fick sitta i förhör i Öst i 6 timmar innan dom släppte tillbaka mig till väst.
USA är en piece of cake.
 
Jag hamnade på gågatan i Kristianstad med 24m en gång när jag skulle till en byggarbetsplats som låg i anslutning till den. Ville mest bara sjunka genom marken när folk tittade konstigt på mig. Kunde dock inte ta U-svängen med släpet in till byggarbetsplatsen. Hade jag vetat att om jag körde till nästa korsning, tog höger så fanns det en stor rondell. Nej jag hamnar istället inne i något bostadsområde med genomfartsförbud med lastbil... det löste sig till slut och en lärdom rikare. Nu så här i efterhand kan jag mest skratta åt eländet.

Det senaste som hände var när jag skulle till hamnen i Malmö med 24-metaren och gps:en var inställd på den adressen. Dock hade mobilerna betett sig väldigt underligt hela E4:an ner, med ingen täckning där det normalt sett brukar va täckning. När jag började se massa lägenhetshus anade jag ugglor i mossen. Japp, hamnade mitt i smeten i Malmö. Höll mig lugn och försökte hinna knappa in adressen i gps:en när jag stod still i ett rödljus och höll mig på de stora vägarna.

Göteborg är jag inte orolig för att köra i alls, hittar rätt bra där både med personbil och lastbil, fast om jag måste välja kör jag helst lastbil då jag ser lite bättre då.

Stockholm är för mig ett sådant ställe jag inte vill åka alls till, där uppe hittar jag inte ett skit och all trafik. Skulle nog bli lite för mycket att både försöka hålla koll på trafiken samtidigt som jag försöker hitta rätt, så nej tack. Håller mig helst hemma i de trakterna där jag hittar bäst. :p
 
Håller med om Göteborg. Hopplös stad att hamna fel i.

Men annars var de nog när min häst stod inne på Strömsholm och skulle buköppnas. Det var full snöstorm, jag och mamma åkte i hennes Micra från Stockholm i alldeles för hög hastighet för att hinna säga hej då till hästen. Vi klarade oss enda till sista kurvan innan vi höll på att rasa i diket men i någon urinstinkt fick mamma upp hennes pyttelilla bil på vägen igen.
 
Jag har tvingats köra inne i centrala London på en semester. Det var minst sagt svettigt. Det gick bra men det var allt mer tur än skicklighet. Engelsmännen såg ju att bilen kom från ett annat land så jag hade väl lite hjälp av det.

En annan skräckupplevelse var Basels innerstad. Det finns livsfarliga spårvagnar där och de är FARLIGA. Ytterst stressande att hålla koll på trafiken plus spårvagnarna.

Som svensk bilist har man ibland lite problem med att högerregeln tillämpas strikt. Det finns inga halvofficiella huvudleder.

Kört bil i Florida och Kalifornien och det var enkelt. Enklaste landet som jag har kört i.

Värsta stan i Sverige har varit Göteborg. Snurrade runt och fick köra flera vändor innan jag hamnade rätt.

Söder i Stockholm är svårt.

Hade haft körkort ett par månader och hade nyss fått ett jobb. Blev ”överraskad” med att vi skulle åka till Göteborg en vecka... Och eftersom jag då var personlig assistent så skulle jag köra bilen.

Var gråtfärdig en hel vecka! Körde på spårvagnsrälsar, åt helt fel håll, och missade avfarten och hittade ingen ny avfart... Jag skulle dessutom köra på en färja när vi skulle ut och bila på Hönö! Vi bodde på ett hotell mitt i centrum också och bara ta sig ut därifrån var ju en hel historia för sig.

(Nu pratar vi alltså nytaget körkort, jag kom från en liten liten håla som jag knappt hade varit utanför, ännu mindre KÖRT utanför, och jag skulle ratta runt en stoooor minibuss med en människa i som vägrade låta mig använda GPS för då fick vi farlig strålning i oss, och iom att han var funktionsnedsatt så kunde han definitivt inte hålla/läsa en karta.)
 
Hade haft körkort ett par månader och hade nyss fått ett jobb. Blev ”överraskad” med att vi skulle åka till Göteborg en vecka... Och eftersom jag då var personlig assistent så skulle jag köra bilen.

Var gråtfärdig en hel vecka! Körde på spårvagnsrälsar, åt helt fel håll, och missade avfarten och hittade ingen ny avfart... Jag skulle dessutom köra på en färja när vi skulle ut och bila på Hönö! Vi bodde på ett hotell mitt i centrum också och bara ta sig ut därifrån var ju en hel historia för sig.

(Nu pratar vi alltså nytaget körkort, jag kom från en liten liten håla som jag knappt hade varit utanför, ännu mindre KÖRT utanför, och jag skulle ratta runt en stoooor minibuss med en människa i som vägrade låta mig använda GPS för då fick vi farlig strålning i oss, och iom att han var funktionsnedsatt så kunde han definitivt inte hålla/läsa en karta.)
Fy fan, och när man är ung och kanske nyanställd är det inte så lätt att vägra heller.
 
Hade haft körkort ett par månader och hade nyss fått ett jobb. Blev ”överraskad” med att vi skulle åka till Göteborg en vecka... Och eftersom jag då var personlig assistent så skulle jag köra bilen.

Var gråtfärdig en hel vecka! Körde på spårvagnsrälsar, åt helt fel håll, och missade avfarten och hittade ingen ny avfart... Jag skulle dessutom köra på en färja när vi skulle ut och bila på Hönö! Vi bodde på ett hotell mitt i centrum också och bara ta sig ut därifrån var ju en hel historia för sig.

(Nu pratar vi alltså nytaget körkort, jag kom från en liten liten håla som jag knappt hade varit utanför, ännu mindre KÖRT utanför, och jag skulle ratta runt en stoooor minibuss med en människa i som vägrade låta mig använda GPS för då fick vi farlig strålning i oss, och iom att han var funktionsnedsatt så kunde han definitivt inte hålla/läsa en karta.)
Vägen till färjan till Hönö är ju också... speciell. Vid ett tillfälle så har man mötande trafik i mitten och bussfil på andra sidan.
 
Hade haft körkort ett par månader och hade nyss fått ett jobb. Blev ”överraskad” med att vi skulle åka till Göteborg en vecka... Och eftersom jag då var personlig assistent så skulle jag köra bilen.

Var gråtfärdig en hel vecka! Körde på spårvagnsrälsar, åt helt fel håll, och missade avfarten och hittade ingen ny avfart... Jag skulle dessutom köra på en färja när vi skulle ut och bila på Hönö! Vi bodde på ett hotell mitt i centrum också och bara ta sig ut därifrån var ju en hel historia för sig.

(Nu pratar vi alltså nytaget körkort, jag kom från en liten liten håla som jag knappt hade varit utanför, ännu mindre KÖRT utanför, och jag skulle ratta runt en stoooor minibuss med en människa i som vägrade låta mig använda GPS för då fick vi farlig strålning i oss, och iom att han var funktionsnedsatt så kunde han definitivt inte hålla/läsa en karta.)
Men vilken mardrömssituation att hamna i. 😓
 
Jag har kört i Indien. Det är en upplevelse. Jag har inget emot att köra där det är trångt eller mycket trafik, London är ju inget problem tex för där följer de ändå trafikreglerna, men i Indien har de ju inget säkerhetstänk över huvud taget. Och vissa saker är rent livsfarliga med coconut culture, som farthinder mitt på motorvägen etc. Värst i Indien är dock alla oskyddade trafikanter som man måste ha koll på. Hela familjen på lilla motorcykeln tex.
 
Det roligaste när jag var i Indien var när vi blev stående vid en järnvägsövergång ute i Rajastahns öken någonstans. Tågen gick inte så fort så det tog en stund. Kön blev längre och längre och till slut körde folk förbi kön och började fylla upp mötande fil också. Så gjorde de på båda sidor järnvägsövergången. Sedan blev det ganska kaotiskt när tåget till slut passerat och bommarna gick upp.
 
Hållet med om Göteborg hua! :nailbiting:

Utomlands har jag bara kört i Grekland och det är en piece of cake jämfört med Göteborg!
 
Fy fan, och när man är ung och kanske nyanställd är det inte så lätt att vägra heller.

Nej, det hade väll blivit arbetsvägran säkert. Han gjorde den där resan varje år, så det var ju bara att hänga med om jag skulle ha något jobb kvar. Jag var ju där för att hjälpa han leva ett så vanligt och normalt liv det bara gick. Var helt nyanställd där dessutom.

Nu överlevde vi ju (uppenbarligen) och åren efter när vi åkte dit gick det lite bättre. 🙈😅 Vi kunde skratta åt det efteråt iallafall!

Usch, nu blev jag lite känslosam här. Min goa ”gubbe” lämnade jordelivet i December nämligen... 🕯 12 år kamperade vi ihop. Oj så mycket roligt vi var ute på! ❤️
 
Det låter som om ni missade att köra Highway 1...
Nä då, det var ju den vi var där för! Tror eventuellt att det kan ha varit på väg ut ur LA för att ansluta till den... Eller något, det var några år sen nu så jag minns inte så noga!
Trafiksituationen där är hemsk, men landskapet och pacific coast är så värd det 😍
Verkligen! Vägen längs Big Sur är ju också lite småläskig egentligen eftersom den är så smal och slingrig, men den tyckte jag konstigt nog inte var särskilt läskig alls. Har sällan känt mig så cool som här:

10295399_10153060882315677_2512488555053916446_o.jpeg

Vägen till färjan till Hönö är ju också... speciell. Vid ett tillfälle så har man mötande trafik i mitten och bussfil på andra sidan.
Just det, den har jag också testat när vi skulle hälsa på en gammal släkting som bor på Hönö! Pappa gillar fortfarande att berätta historien om hur jag reagerade på just denna lilla väg 🙄
 
Jag har kört bil och motorcykel i ett tjugotal länder och visst kan jag se mönster och riskfördelningar, både mellan länder och mellan delar av länder. Stor risk har det varit i europeiska gamla östländer, och all time low är en semesterresa på mc genom Polen för ett drygt tiotal år sedan. Skulle till Ungern och körde rakt ner från Gdynia över Zakopane, och samma väg hem. Det var fascinerande riskabelt. Möten med två och någon gång tre bilar i bredd, möten med omkörande lastbilsekipage, trängningar pga ouppmärksamhet, avsiktliga trängningar - totalt sett en hänsynslös trafikkultur. Jag har beskrivit det för vänner med att man under lugna omständigheter ägnar kanske 20-30% av medvetandet åt trafiksituationen och körandet av sitt fordon och resten till att t ex samtala med sin passagerare, tala i telefon, fundera över jobbgrejor mm... medan man behövde fokusera till 90-95% på trafiksituationen under sträckorna i Polen. Det gick helt enkelt inte att slappna av. Statistiken över trafikdödade var vid den tiden drygt fyra gånger så hög som i Sverige, justerat för folkmängd. Idag är den nere på knappt tre gånger Sverige.
När vi kom hem pratade vi med vår polska granne som bara skrattade och skakade på huvudet, och berättade att hon slutat köra bil för att hälsa på släkt i Polen utan flyger istället just pga trafiken.

Trafiken i t ex grannländerna Tjeckien och Slovakien, där jag kört en hel del, känns inte i närheten lika riskabel.
 

Liknande trådar

Hästmänniskan Alldeles i närheten av vårt stall går en ganska lång och smal grusväg som är perfekt att rida på. Bra underlag, lite platt, lite uppför...
2 3 4
Svar
69
· Visningar
7 472
Senast: Boj
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Semester.
Tillbaka
Upp