Status
Stängd för vidare inlägg.
Jag hoppar in i tråden efter att ha varit en riktigt lurker i hundtrådarna här, och inte varit aktiv på forumet sen jag var tonåring (ca10 år sen)!

Men i morgon ska vi äntligen hämta vår lilla valp hos uppfödaren, en liten schäfertjej! Jag och min sambo var tidigare fodervärdar åt en schäfervalp för att testa och se om det passar oss att ha hund. Det är verkligen ett bra tips till den som är osäker om den är redo att skaffa hund. Så vi har längtat ihjäl oss efter att få skaffa vår helt egna hund nu ett tag. Vi var och hälsade på uppfödaren när valparna var 6 veckor och allt kändes så bra och tryggt. Jag är så nyfiken på vad hon kommer bli för en liten individ och vad framtiden med henne kommer att ge. Helt kära är vi och magen är full av fjärilar! :love:
 
Ingen valp till mig i den tänkta kullen då det bara blev en tik :(
Blir att leta på nytt, har två kanske kullar på lut men de är inte ens parade än 🙃
 
Liten är inte så liten längre, han är inte jättemycket lägre än Nano nu och fyller 14 veckor. Igår var husse på valpkurs och han var yngst men duktig såklart 😍.

IMG_20210225_103048_878.jpg
 
Här har hoppet återuppstått. Tiken som gick tom i vintras ska paras om i sommar men istället med min favorithane. Stått i kö på valp efter en av hans döttrar och sen en kombination med honom som pappa.

Och oavsett så blir jag förhoppningsvis med omplacerad vuxen hund i sommar, känns lite lugnare då när jag iallafall inte är hundlös i min väntan.
 
Marvel blir ett på onsdag (!) han har fram till igår inte bitit sönder nåt förutom baksidan på en mobil men igår tog han en laddare från bordet, kom bredvid mig och tuggade sänder den och idag tuggade han sönder munstycket till dammsugaren när jag låg och sov. Tankar kring vad det kan bero på?
 
En vecka har nu gått sen Freja kom hem till oss! Hon är så himla underbar och fin. Men det är verkligen ett heltidsjobb att springa ut på kisspauser, plocka upp efter inomhusolyckor, sömnbrist om nätterna, försöka ta hand om sig själv med att laga mat och gå på toa men inte ens det får jag göra i fred haha. Vi har bara tagit det lugnt hemma, lekt, försökt introducera nya saker långsamt, lärt henne hennes namn, sitt och början på ligg. Det är hur mysigt som helst men väldigt stressigt! Ni vet nog precis vad jag menar, mysigt och härligt men väldigt utmattande! Längtar så mycket tills vi ska börja valpskola i april :D

Jag är lite nyfiken på hur planerar ni er första tid med valpen? Rent praktiskt med vardag, jobb och sånt? Tar ni ledigt? Får valpen följa med till jobb? Finns det barn i familjen som hjälper till?

Jag har tagit ledigt från jobbet de här första veckorna eftersom det verkligen kräver min fulla uppmärksamhet. Vi har inga barn eller andra stora åtaganden. Min sambo som studerar heltid hemma och vi har två inneboende som jobbar/pluggar hemmifrån som sagt att de gärna ställer upp om det skulle behövas, så jag är inte orolig över att hon ska behöva vara ensam något de första månaderna. Jag själv jobbar annars normalt heltid men kan jobba hemma med vissa arbetsuppgifter. Jag har flextid, arbetstidsförkortning och rent allmänt mycket frihet under ansvar och har nära hem under raster. Så med vår livssituation så ser jag inga stora hinder just nu med att få ihop allt. Men jag vill veta lite hur ni andra tänker?
 
En vecka har nu gått sen Freja kom hem till oss! Hon är så himla underbar och fin. Men det är verkligen ett heltidsjobb att springa ut på kisspauser, plocka upp efter inomhusolyckor, sömnbrist om nätterna, försöka ta hand om sig själv med att laga mat och gå på toa men inte ens det får jag göra i fred haha. Vi har bara tagit det lugnt hemma, lekt, försökt introducera nya saker långsamt, lärt henne hennes namn, sitt och början på ligg. Det är hur mysigt som helst men väldigt stressigt! Ni vet nog precis vad jag menar, mysigt och härligt men väldigt utmattande! Längtar så mycket tills vi ska börja valpskola i april :D

Jag är lite nyfiken på hur planerar ni er första tid med valpen? Rent praktiskt med vardag, jobb och sånt? Tar ni ledigt? Får valpen följa med till jobb? Finns det barn i familjen som hjälper till?

Jag har tagit ledigt från jobbet de här första veckorna eftersom det verkligen kräver min fulla uppmärksamhet. Vi har inga barn eller andra stora åtaganden. Min sambo som studerar heltid hemma och vi har två inneboende som jobbar/pluggar hemmifrån som sagt att de gärna ställer upp om det skulle behövas, så jag är inte orolig över att hon ska behöva vara ensam något de första månaderna. Jag själv jobbar annars normalt heltid men kan jobba hemma med vissa arbetsuppgifter. Jag har flextid, arbetstidsförkortning och rent allmänt mycket frihet under ansvar och har nära hem under raster. Så med vår livssituation så ser jag inga stora hinder just nu med att få ihop allt. Men jag vill veta lite hur ni andra tänker?

Jag har alltid sett till att vara ledig med valp. Undantag när jag blev inkallad på jobb i förtid och då hade som motkrav att valpen kunde följa med. Jag vill inte ha någon press tidsmässigt, utan vill vara ledig så lång tid som jag känner att jag behöver vilket har gått bra hittills. Just nu studerar jag samt jobbar hemifrån så det kommer inte bli några bekymmer med nästa valp heller.

Dock, en sak som är viktig att inte glömma bort bara för att man kan vara hemma - ensamhetsträningen. Den börjar jag med tidigt. Även om vi är hemma mycket annars också så är det viktigt att ändå kunna lämna hundarna ensamma.
 
Jag har alltid sett till att vara ledig med valp. Undantag när jag blev inkallad på jobb i förtid och då hade som motkrav att valpen kunde följa med. Jag vill inte ha någon press tidsmässigt, utan vill vara ledig så lång tid som jag känner att jag behöver vilket har gått bra hittills. Just nu studerar jag samt jobbar hemifrån så det kommer inte bli några bekymmer med nästa valp heller.

Dock, en sak som är viktig att inte glömma bort bara för att man kan vara hemma - ensamhetsträningen. Den börjar jag med tidigt. Även om vi är hemma mycket annars också så är det viktigt att ändå kunna lämna hundarna ensamma.
Med vår förra valp vi tränade så hade vi väldigt svårt med ensamhetsträning pga precis som du säger, det var alltid någon hemma... Vi kunde inte direkt förbjuda någon från att vara hemma och i pandemin så såg ju vardagen väldigt märklig ut, vilket det fortfarande gör. Så är lite orolig över ensamhetsträningen den här gången också. Men vår förra valp var också en väldigt ångestfylld och nervös hund så jag tror det var extra jobbigt för henne att bli ensam. Så jag hoppas med den vetskapen i bagaget att vi kommer anstränga oss mer på den punkten den här gången.
 
En vecka har nu gått sen Freja kom hem till oss! Hon är så himla underbar och fin. Men det är verkligen ett heltidsjobb att springa ut på kisspauser, plocka upp efter inomhusolyckor, sömnbrist om nätterna, försöka ta hand om sig själv med att laga mat och gå på toa men inte ens det får jag göra i fred haha. Vi har bara tagit det lugnt hemma, lekt, försökt introducera nya saker långsamt, lärt henne hennes namn, sitt och början på ligg. Det är hur mysigt som helst men väldigt stressigt! Ni vet nog precis vad jag menar, mysigt och härligt men väldigt utmattande! Längtar så mycket tills vi ska börja valpskola i april :D

Jag är lite nyfiken på hur planerar ni er första tid med valpen? Rent praktiskt med vardag, jobb och sånt? Tar ni ledigt? Får valpen följa med till jobb? Finns det barn i familjen som hjälper till?

Jag har tagit ledigt från jobbet de här första veckorna eftersom det verkligen kräver min fulla uppmärksamhet. Vi har inga barn eller andra stora åtaganden. Min sambo som studerar heltid hemma och vi har två inneboende som jobbar/pluggar hemmifrån som sagt att de gärna ställer upp om det skulle behövas, så jag är inte orolig över att hon ska behöva vara ensam något de första månaderna. Jag själv jobbar annars normalt heltid men kan jobba hemma med vissa arbetsuppgifter. Jag har flextid, arbetstidsförkortning och rent allmänt mycket frihet under ansvar och har nära hem under raster. Så med vår livssituation så ser jag inga stora hinder just nu med att få ihop allt. Men jag vill veta lite hur ni andra tänker?
Jag gick ner till 80% de första veckorna och jobbar större delen hemifrån. Mina föräldrar passar båda hundarna några kvällar i veckan (eller en av dem, beroende på vad vi ska göra) :)
 
När går ni över från valp- till vuxenfoder? Är det olika baserat på hundens storlek som vuxen? Uppfödaren sa att hon byter redan vid tre månader, men det tycker jag känns tidigt...
 
Detta kennelletande!!
Hade äntligen ringat in några stycken och hade en favorit. Jag har gått på rekommendationer och på vad jag sett har varit framstående i tävligar osv.

Men så hittade jag den här textbiten på uppfödarens hemsida och hela mitt inre vett slog bakut.
"Tänk på att rasen är avlad för att ha sin ägare hos sig hela tiden-låt den inte ligga ensam långa dagar. Då kan den få allergier och andra stressyptom."

Det första som ploppar upp i min skalle är "är det separationsångest och allergier i linjerna som bortförklaras och kan beskyllas på valpköparen sen?"

Eller överreagerar jag?
 
Detta kennelletande!!
Hade äntligen ringat in några stycken och hade en favorit. Jag har gått på rekommendationer och på vad jag sett har varit framstående i tävligar osv.

Men så hittade jag den här textbiten på uppfödarens hemsida och hela mitt inre vett slog bakut.
"Tänk på att rasen är avlad för att ha sin ägare hos sig hela tiden-låt den inte ligga ensam långa dagar. Då kan den få allergier och andra stressyptom."

Det första som ploppar upp i min skalle är "är det separationsångest och allergier i linjerna som bortförklaras och kan beskyllas på valpköparen sen?"

Eller överreagerar jag?

Tycker inte du överreagerar, jag hade verkligen blivit tveksam om en uppfödare skrev så.
 
Det första som ploppar upp i min skalle är "är det separationsångest och allergier i linjerna som bortförklaras och kan beskyllas på valpköparen sen?"

Eller överreagerar jag?

Nej, det där hade jag också dragit öronen åt mig av. Jag ser det generellt som positivt när uppfödare beskriver sin ras på hemsidan men så fort det börjar snackas om att de absolut inte ska vara ensamma, är känsliga för ditt och datt, osv så tänker jag att det är något deras hundar har problem med. Och att skylla ifrån sig på valpköparna när ens skitavel uppdagas verkar ju inte ett dugg ovanligt. :down: En bra uppfödare ska man kunna vända sig till oavsett vad det är, inte vara rädd för att man ska få skulden för allt som eventuellt går snett.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Övr. Hund Hej alla! (Längre inlägg) Jag har i många år längtat efter en hund men har pga omständigheter inte haft den möjligheten förrän ett år...
2 3 4
Svar
64
· Visningar
5 488
Senast: Mabuse
·
Hundträning Hej alla, Min maltipoo (hane, inte kastrerad) blir i år 4 år gammal och det finns en rad problem som jag tror bottnar i stress. Vet...
2
Svar
20
· Visningar
2 189
Senast: Acto
·
Hundavel & Ras Hej! Planen är att köpa en valp men jag är inte helt säker på ras eller uppfödare/föräldradjur än. Haft finsk lapphund tidigare. Är ute...
4 5 6
Svar
100
· Visningar
5 567
Hundavel & Ras Jag är hundlös för tillfället och det är så galet tomt. Saknar en fjutt att dela livet med, helt enkelt. Just nu är det tyvärr inte...
2 3
Svar
55
· Visningar
3 715
Senast: Myrten
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Valp 2023 -den andra
  • Akvarietråden IV
  • Hundrädda

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp