Sv: vanvårdnad- hur kan man stoppa det?
Immer[/QUOTE]
Immer skrev:
Jag läste just din långa förklaring till Louelle, där stod mycket som du kunde skrivit när du skapade tråden. Då hade det inte blivit så många missförstånd och oklarheter.
Men jag kan inte låta bli att undra över att du inte kunde få tag i människan på grund av att hon flyttat? I Sverige är folkbokföringsregistret offentligt, det är bara att ringa till exempelvis Skattemyndigheten så talar de om vart personen har flyttat.
Immer
Det var en smart sak som du skrev nu, och det var därför som jag stardade den här tråden, för att få tips hur man kan göra när inte poliser,myndigheter, kumun,djurskyddsnämden mm. gör något drastiskt, visst så tog det en vecka innan vi fick svar av polisen vart hon flyttad, men man ville ju få hem henne redan samma dag som man kontaktade polisen, en vecka är alldeles för lång tid. Så tack för ditt inlägg. Och visst skulle jag kanske ha skrivit allt från början som hänt och vad vi gjort för att inte orsaka missförstånd, men det var inte därför som jag startade denne tråd, för att ni skulle få se vad Jag och min familj har gjort, utan för att se att myndigheter, poliser, djur.sk.nämden mm inte tog det på allvar. Därför ansåg jag inte att jag behövde skriva detta som jag nu skrivet i alla som jag citerat, men nu vet jag det till nästa gång att man tydligen måste beskriva precis alla detaljer som man gjort, och kanske helst hur man tar hand om sin häst också, eftersom man annars blir klassad som om man vanvårdar sina djur eller inte kan hantera, eller kanske man skall säga kan inget om hästar överhuvudtaget, här inne på bukefalos,
Det här handlar ju igentligen inte om dig, men jag påpekar det om dom andra också läser detta. ATT JAG MEDKÄNNER och tycker att det är bra att dom ryter i om det som dom skriver, att man som
ägare har fullt ansvar och har som skyldighet att ta ansvar för sina djur. Om fallet nu skulle vara att jag och min familj inte tagit det ansvaret eller fattat att man har det som skyldighet, men så är inte fallet. Jag är också en sån person som säger rätt ut vad jag tycker, och speciellt när det är djur inblandade, men jag skulle nog ta reda på lite mer först innan jag röt i så mycket som dom gjort, och om jag skulle ha skrivit och anklagat så mycket som dom också har gjort, och inser att jag haft fel eftersom jag inte tagit reda på allt och det visar sig att fallet inte alls är så som jag trott, skulle jag på en gång be om ursäkt och medge att jag haft fel, vilket jag tycker är en självklarhet. Och det tycker jag också att dom kan göra, man får både ta och ge här i livet, och som jag säger så tycker inte jag att man är en bra hästmänniska förns man inser och kan medge att man faktiskt har gjort fel, och inte att man vägrar inse det.
DET ÄR JU INTE KONDTIGT att dom har skällt ut mig eftersom jag inte har berättat hela historien, vilket jag inte tyckte var nödvändigt, och det är även bra att sådanna människor finns, som kan säga till på allvar att man måste ransaka sig själv också
och inte bara överlåta allt på en annan människa. Och det som jag har lärt mig nu av dom är att man aldrig kan skriva för lite, utan det är bättre att skriva allt som man har gjort och hela berättelsen från början till slut, för att inte orsaka missförstånd som är väldigt jobbigt, specielllt om man inte kan erkänna att man haft fel, och angklagat och rytigt i om fel saker.
Så till alla er- DET ÄR jättebra att ni ryter i som ni gör, men gör det till rätt person som inte fattar något om hästar, eller som inte förstår ansvaret eller skiter i att ta reda på hur hästen har det. Men det fulla ansvar anser jag att vi har tagit, och även alla grannar runt om som hjälpt oss och stöttat oss, anser detta, alltså att vi gjort allt som man kunnat i just denna sittuation som vi befann oss i, det är nog inte så vanligt att alla fall som handlar om vanvårdad händer på samma sätt, alla befinner sig ju i olika sittuationer. Det är inte kul att veta att det är en person som dragit iväg med hästen och man har ingen aning om vart, kanske hon inte ens skulle vart kvar i skåne, som hon nu ändå lyckligtvis var, eftersom det gick snabbare att få reda på adressen. Vi fick ju även ångest och tankar på att hon kankse dragit iväg utomlands. Och detta tar mycket på krafterna medans man förtvivlat försöker komma på allt och göra allt för att få hem hästen och ställa allt till rätta igen. Därför har det varit viktigt med grannarnas och dom anhörigas stöd.
Jag hoppas nu att ni har förstått allt som vi gjort och att vi inte har skitigt i vårat ansvar.
Ha det bra alla och jag hoppas att ni förtsått missförtåndet :smirk:
