Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

[Brandgul]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

Säger du det när du är 18 säger jag att du kan komma att ändra dig. Säger du det när du är 38 så var du en av dem som inte ändrade sig.

Jag har jättemånga kompisar som är äldre och frivilligt barnlösa. Jag har aldrig ens reflekterat över att det skulle vara "konstigt" föräns jag själv fick barn och insåg vilken press det är på folk att skaffa barn. Jag var 34 när första barnet kom och ingen har tjatat på mig innan. Alla ansåg väl att jag var ett hopplöst fall ;-)

 

[Teilani]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

Fast det beror ju på vem du är, är du ung tjej utan jobb och berättar att du är gravid så är världen inte så stöttande helt plötsligt. Vilket känns taskigt när graviditeten är ett faktum, att försöka övertala någon till abort känns inte rätt i min värld.

KL

Funderar på om det inte är samma människor som står för alla de här grejorna vi stör oss på.

- Pracka på alla barnfria det stora utan-barn-är-livet-meningslöst dravlet
- Klämma på okända kvinnors gravidmagar
- Ställa intima frågor om förlossning och bebis i bankomatkön
- Förhöra nygravida huruvida just de har tänkt igenom sitt beslut och inser de vilket ansvar det är och bla bla bla

Hur många kan de vara dessa gränslösa bebis-månglare? De allra flesta har ju folkvett ändå. Kanske är de några tusen, men sprider sitt budskap så brett och hödljutt att ingen kommer undan dem?

 

[kopur]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

För min del är jag i mångt och mycket less på att behöva försvara mitt ställningstagande. Att utgångspunkten "alltid" måste vara att jag är ett ufo som tagit ett oupplyst och omoget beslut.

Jag hade blivit lika provocerad om jag varje gång jag blev tillfrågad var jag bor skulle bli bemött med förskräckta ansikten och motfrågor i stil med "I SKÖVDE?? Det finns ju flera städer i Sverige med mycket bättre utbud! Jag bor i Götet och har tjugosju restauranger inom 5 minuters avstånd med vagnen, det borde du också vilja ha!?", "Du flyttar nog in till storstan sen när du blir äldre ska du se." eller bara helt enkelt "Där kan man väl inte bo? "

Jag skiiiiiiiter i att Skövde har en massa nackdelar som inte London har. Jag skiter i att väldigt många fler personer har valt att bosätta sig i Calcutta än i Skövde och aldrig skulle vilja byta. Jag skiter i att det finns folk hatar, hatat eller kommer hata Skövde. Jag skiter i att det finns folk som bor i Skövde och som inte vill annat än att flytta därifrån men saknar möjligheterna. Jag kan motivera varför jag valt att bo här om någon skulle vara nyfiken, det stör mig inte. Men jag vill inte behöva försvara staden Skövde, behöva intyga att jag vet vad livet i storstan kan erbjuda mig eller få konstaterat att jag prioriterar fel saker i livet om jag trivs med att bo här.

Helt kort: Jag blir provocerad av att folk försöker skriva mig på näsan när det kommer till mina egna livsprioriteringar. Sannolikheten att jag kommer skaffa barn för att kollegans partner tycker det är underbart och att alla borde skaffa är... inte jättestor. Så varför?

Åh, så bra formulerat!!! Det är precis så jag kan uppleva saken också. Och jag har så många gånger funderat över det där allra sista… TROR människan verkligen att jag helt plötsligt kommer att ändra mig för att en person - som jag inte ens känner - tycker att barn är underbart och självklart för alla?! Men uppenbarligen finns det många människor med en extrem övertro på att just den personens livsval är rätt för ALLA - eftersom de kan lägga en sådan energi på dessa diskussioner...

 

[Hedinn]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

Säger du det när du är 18 säger jag att du kan komma att ändra dig.

Fast varför? Varför har alla behovet att tala om för yngre som inte vill ha barn att de kan ändra sig när de blir äldre? Vad fyller det för funktion? Det enda som troligtvis händer är att du gör personen i fråga fruktansvärt irriterad för att du inte accepterar dennes åsikt och val. Jag är ganska övertygad om att de flesta som inte vill ha barn som unga är väl medvetna om att de kan ändra sig en dag, men det ändrar inte den åsikten och viljan de har DÅ.

Grejen är att man får höra det konstant, från alla. Och det upplevs verkligen som att man inte har riktigt rätt att tycka det, för att man mycket väl kan ändra sig senare. Säger man dock att man inte vill ha hund så är det ingen som känner något behov av att säga att personen kan ändra sig senare i livet, trots att det mycket väl kan hända... Personens dåvarande åsikt förändras ju inte ändå, men när det gäller barn måste man tydligen påpeka för alla unga som inte vill ha barn att de kan ändra sig... Det blir ganska tröttsamt i längden.

 

[Lavinia]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

Hej!

Jag och sambo vill heller inte ha barn. Vi vill det inte så till den grad att han steriliserat sig. Detta har gjort det superenkelt att slippa allt snack om barn och gravid osv osv. När någon frågar om vi ska ha barn kan jag enkelt säga att "vi inte kan få barn"- vilket ju är sant! Följdfrågan är såklart "men hur känns det, är det inte jobbigt" och då kan jag ju ärligt svara att, "nej, jag vill ändå inte ha några barn."

Det verkar som om de flesta får sig en tankeställare efter mitt första svar och mår lite dåligt. Förhoppningsvis tänker de sig för en extra gång innan de frågar någon annan!

Varför det är provocerande vet jag inte, jag tycker att folk ska få leva sina liv precis som de vill!

/Lavinia, tycker det räcker med en häst.

 

[kopur]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

*KL*

I dagens DN Kultur skriver journalisten Lena Andersson om sitt beslut att inte skaffa barn. "För mig har det varit en frihetshandling att inte föröka mig."

"Jag betraktar således inte saken som att jag har valt bort att bli förälder. Jag har aldrig valt till det. Att bli förälder är i mina föreställningar att välja bort det man har och den man blivit under de år man levt, medan att inte bli förälder är att fortsätta som hittills."

En intressant artikel, inte minst följande del:
"Det är ingen liten sak att göra en ny människa eller flera. Det är heller ingen liten sak att låta bli, tycker kanske många. Jag har full förståelse för att man när ett barn är fött tänker att det hade varit förfärligt att det barnet inte skulle ha funnits, oavsett om man tvekade innan, och översätter det till de ickeexisterande men möjliga barn som en barnfri person avstår från att sätta till världen…. (men) man saknar inte det man aldrig haft och aldrig drömt om att få…. Alla avstår hela tiden från att göra nya människor. Den som har två barn skulle kunna få ett tredje och ett fjärde, ett femte, sjätte…"

Äntligen fick jag något som skulle kunna vara en förklaring till att vissa personer blir så oerhört provocerade av svaret "nej" på frågan om jag har barn. Gör de denna koppling till sina egna barn och tanken "tänk om MITT barn inte funnits", då kanske man kan bli så upprörd att man känner sig tvungen att ställa en främmande person "mot väggen" i ett så känsligt ämne. Och för sitt eget barns skull upplever en skyldighet att övertala den som valt barnfrihet att ändra sig.

Men jag vet inte om jag övertolkar… Inser att jag nu utgår ifrån att alla människor har en "normal" respekt för andra människors integritet. Och så är ju tyvärr ändå inte fallet… Mm denna respekt saknas behövs kanske bara en obalanserad syn på ens egen förmåga att fatta riktiga beslut jämfört med omgivningens förmåga att göra det samma…?!

 

[honung]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

Nej, men du utgår helt frankt ifrån att de som är i situationen och upplever problemet hittat på det själva i sin egen hjärna?! Ganska okänsligt uttalande, om du frågar mig…

Nej nu får du ge dig. Jag säger att jag aldrig hört någon ifrågasätta någon annans val att inte skaffa barn, annat än att det är något jag bara sett på buke. Jag pratar om min erfarenhet, eller brist på beroende på hur man vill se det.

Fräckt och fult att förutsätta att jag skulle ljuga om det i syfte att klanka ner på någon i en diskussion, och dessutom skapar du halmdockeargument, lågt kopur, lågt.

 

[avslutat medlemskap]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

KL:
Precis lika provocerande är det att inte vilja ha familj eller ens en sambo. Jag är ju singel, har alltid varit singel och kommer att förbli singel även om det skulle bli lag på att man måste vara två i en bostad. Jag har aldrig ens försökt förklara för någon varför jag valt singellivet, ingen skulle ens fatta varför då jag varken festar eller är ute i svängen. När mina kompisar gjorde slut på löningen på diverse näringsställen och resor så investerade jag i verktyg och maskiner istället. Mitt intresse och mitt liv är teknik och elektronik mm. och jag har inte en tråkig minut.



*Att få en invecklad arkitektur att fungera och se maskinen starta upp och fungera för första gången är bättre än sex.*

 

[AgentCarter]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

Alla som jag känner som sa det vid 18 har ändrat sig bara nu till tidigt 20-års åldern.
Jag tror det händer så mycket där med den personliga utvecklingen att man inte ska tror att något som sägs vid den åldern är skrivet är sten.


Jag skulle prompt åka utomlands och jobba med galoppörer, jag flyttade två mil och blev sambo istället

 

[lil-sis]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

Jag håller inte med om att man får höra från alla att man kommer ändra sig när man blir äldre.

Jag tror faktiskt inte att någon har sagt det till mig.

Nu ändrade jag mig visserligen men det var min alldeles egna trettioårskris och har ingenting med ngn påverkan att göra.

Det är väl rimligt att möjligheten att man ändrar sig är större vid 18 än 38?

 

[kryddelydd]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

Jag ser inte det provocerande i att inte vilja ha barn?

Jag har inga och vill inga ha.
Min syster likadant.

Vi har båda passerat 40års-strecket så det är troligt att vi inte kommer att (hinna) ändra oss.
En av mina närmsta vänner, som närmar sig 50, har inga egna barn heller.

I min värld är det ganska normalt att inte ha eller önska barn.

 

[Ray]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

Håller med i varje ord...

 

[Lena Furberg]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

Jag skulle precis tipsa om den artikeln i dagen (söndagens) DN! Väldigt intressant!

Även om jag själv kanske tycker hon drar det hela till sin spets åt andra hållet. Men artikeln är definitivt läsvärd och tänkvärd!

 

[Lena Furberg]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

DET kan jag hålla med om! Jag fick nog betydligt fler kommentarer och menande/medlidsamma blickar när jag vid 30 fortfarande inte levde ihop med eller ens hade en fast partner. Man tyckte nog jag var lite sorglig. Vad var det liksom för fel på mig som inte "lyckats hitta nån"?

KL.
Att jag själv ändrade mig (ang barn) vid dryga 40, handlade nog lika mycket om en upplevelsehunger som jag dragits med under stora delar av mitt liv, och att jag insåg att detta var en upplevelse jag skulle missa om jag inte snabbt gjorde något åt det. Kanske är det också därför kvinnor (männen ställs ju inte inför samma ultimatum) "ändrar sig", längre fram i livet, att man känner att man måste fatta ett verkligt beslut i frågan? För många finns där inget nytt beslut att fatta eftersom man redan bestämt sig, men för en del tror jag det är ett beslut man skjutit på framtiden.

Det vore intressant att veta om det är vanligare (rent statistiskt) idag att människor väljer att leva sina liv utan barn, eller om det är ungefär detsamma som tidigare? Jag menar, idag ÄR vi väl ändå öppnare för alla tänkbara livsstilar och folk gör lite som dom vill med sina liv utan att bli fördömda och utstötta?? Hoppas jag!

 

[No1]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

Vem vill inte ha barn - en studie/magisterupps från Sthlm Uni:

http://www.suda.su.se/yaps/Fahl%E9n_thesis.pdf

 

[Hedinn]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

+ lil-sis

Som jag skrev så är det antagligen stor möjlighet att man ändrar sig i den åldern, vad jag inte förstår är varför folk måste påpeka det? Som sagt vet de säkert det själva också, men ska man alltid behöva säga "Jag vill inte ha barn NU, men jag kan ju ändra mig om 10 år" så fort frågan kommer upp?

Kan inte folk bara acceptera att alla inte vill ha barn när de är så unga och låta bli att tala om deras åsikter för dem? Jag ville inte ha barn som 18-åring, det vill jag fortfarande inte nu, sex år senare. Jag har fruktansvärt bra anledningar till det och tycker det är vansinnigt att jag ska behöva förklara mitt val för att folk ska acceptera det. Det kan ju liksom vara ganska personligt och inget jag vill berätta för alla och därför tycker jag det är fruktansvärt respektlöst att folk ska tala om för mig att jag kan ändra mig en dag.

 

[prinsessfeminist]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

KL
Att gå emot normen kostar alltid.

 

[sjoberga]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

En dag kanske du ändrar dig och bestämmer att du ska trots allt ska begå ett självmordsdåd i Jultomtens namn på Åhlens i Stockholm. Tills dess verkar det onödigt att begå dådet i förebyggande syfte.

Du kan väl alltid kontra med att de själva kanske ångrar sig snart att de har skaffat barn...... Fast det är nog meningslöst att försöka ta den diskussionen.

 

[AgentCarter]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

Ursäkta, det förstod jag inte

 

[avslutat medlemskap]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

DET kan jag hålla med om! Jag fick nog betydligt fler kommentarer och menande/medlidsamma blickar när jag vid 30 fortfarande inte levde ihop med eller ens hade en fast partner. Man tyckte nog jag var lite sorglig. Vad var det liksom för fel på mig som inte "lyckats hitta nån"?

Och mig är det jättefel på som aldrig haft ett förhållande, det räcker så bra att titta runt omkring mig för att se folks havererade eller stagnerade förhållanden för att jag fysiskt ska må illa om jag ens tänker tanken "sambo".

Jag menar, idag ÄR vi väl ändå öppnare för alla tänkbara livsstilar och folk gör lite som dom vill med sina liv utan att bli fördömda och utstötta?? Hoppas jag!

Haha, ja hoppas kan man ju alltid men riktigt så är det inte IRL. Nu har jag lyckligtvis en hög RIKTIGA ÄKTA vänner som tar mig för den jag är och gärna träffar mig och umgås med mig så jag står inte helt ensam i livet. Dessutom har jag en hel bondgård att pyssla på om jag känner för djurkontakt nån dag och tom. kossorna gillar mig när jag tar ett tag med mjölkningen där.