Varför anses samboskapet så eftersträvansvärt?

Jag vet inte jag. Jag uppfattar inte att de som bemöter dig är mindre ödmjuka än du, eller mer kategoriska. @Petruska påpekar ju t o m att hon inte är samhällsvetare. Det uppfattar jag som ödmjukt i sammanhanget.

Ja, givetvis. Jag har aldrig sagt att det är oödmjuka debattörer i tråden, jag menade enbart att just uttalanden som låter som att struktur är sanning kan behöva nyanseras ibland.
 
Det gör jag med. Och jag tror att det delvis är en åldersfråga, eller rättare sagt, en fråga om tidsanda. För mig som är uppväxt då kollektivism var något ”naturligt” (apropå normer då 😉) är normer rätt odramatiskt. I vissa fall lever jag enligt normen och är medveten om det eller inte, i andra fall bryter jag normen och vet om det eller inte. Big deal.

Men för nutidens individualister verkar det te sig som rena förolämpningen att påpeka normer. Uttrycket ”offer för normen” är något man irriterat värjer sig mot. (För mig är både ”offer” och ”normer” odramatiskt)

Att sträva efter unicitet i förhållande till normer - tja, det är väl individualistiskt om något.

Ja fast tror du inte det kan ha samband med att man många gånger pekar på norm som något negativt?
Åtminstone på Buke är ju det den vanliga tolkningen: att följa en norm är per definition negativt.

Fast jag menar att det oftast inte är negativt att följa normer heller.
Det är ju något konstigt i att många människor uppfattar att de behöver försvara sig här på forumet så fort de gör något som är norm. Och det kan ju bero på att många användare här attackerar människor som följer normer och påpekar att det är dåligt att personer följer normer...
 
Nope, det har jag aldrig påstått.

Det var därför jag blev lite förvånad över att du kände dig tvungen att utmärka att just jag gissar. Självklart sitter varken jag eller någon annan här på någon sanning, jag uppfattar att vi diskuterar utifrån vår egen uppfattning (gissande) i frågan.
 
Nej, det tror jag inte. Det är bara att titta på varenda diskussion om att raka benen, dela upp föräldradagar eller vem som gör vad hemma. Folk hävdar in absurdum att det inte har med normer att göra, alla bara råkar leva på exakt samma sätt.

Så är det absolut.
Jag är normbrytande på vissa sätt och väldigt normföljande på andra sätt. Speciellt när det kommer till val av partner vilket stör nig massor santidigt som jag har så svårt att bryta mönstret.
 
Det var därför jag blev lite förvånad över att du kände dig tvungen att utmärka att just jag gissar. Självklart sitter varken jag eller någon annan här på någon sanning, jag uppfattar att vi diskuterar utifrån vår egen uppfattning (gissande) i frågan.
Jag skrev att du gissar, du svarar "ja, jag gissar", jag sätter en tumme upp på att vi uppenbarligen håller med varandra. Inte mer komplicerat än så.
 
Förresten, fast här kan jag vara ute och cykla - jag hade för mig att tvåsamhetsförhållandet uppkom eller åtminstone stärktes kraftigt under bondesamhället, när man ville säkra arvsgången för stora egendomar? Då dög det inte att vilken oäkting som helst komoch gjorde anspråk på marken.
Njaej, verkar som att folk verkar bo i tvåsamhet i jägar samlar befolkningar också, eller det verkar som att vissa människor trivs så. Men att det inte alltid är så. Men jag gissar att du har rätt i att den stora pressen att man "måste" vara gift och barnen måste vara äkta kom med att man ärver på manssidan inte på kvinnosidan.

Ärver man på kvinnosidan så är det ju i stort sett egalt.

Dock så bor ju folk ihop två och två även i många matrilinjära samhällen och i vissa bondebefolkningar så bor man ju ihop man och många kvinnor. I någon enstaka en kvinna och många bröder. Tex Navajo bor/bodde ju ändå två och två, hemma hos kvinnans mamma, eller på hennes ägor i alla fall. Morbröder har ansvar för syskonbarn också.

Men i vissa delar av Indien och Mosuo bor alla hos mamma/mormor och mannen man vill vara med kommer på besök mer eller mindre och då tror jag man kan skilja sig/byta man också och få besök av en annan som bor längre eller kortare tid eller bara över natten. Likadant verkar det ha varit i vissa östbefolkningar (europa) ganska sent till och med. Att ogifta döttrar sover i det andra rummet med egen ingång så att de kan få besök av unga herrar.
 
Njaej, verkar som att folk verkar bo i tvåsamhet i jägar samlar befolkningar också, eller det verkar som att vissa människor trivs så. Men att det inte alltid är så. Men jag gissar att du har rätt i att den stora pressen att man "måste" vara gift och barnen måste vara äkta kom med att man ärver på manssidan inte på kvinnosidan.

Dock så bor ju folk ihop två och två även i många matrilinjära samhällen och i vissa bondebefolkningar så bor man ju ihop man och många kvinnor. I någon enstaka en kvinna och många bröder.

Men i vissa delar av Indien och Mosuo bor alla hos mamma/mormor och mannen man vill vara med kommer på besök mer eller mindre och då tror jag man kan skilja sig/byta man också och få besök av en annan som bor längre eller kortare tid eller bara över natten. Likadant verkar det ha varit i vissa östbefolkningar (europa) ganska sent till och med. Att ogifta döttrar sover i det andra rummet med egen ingång så att de kan få besök av unga herrar.
VET vi att jägare/samlare parade ihop sig på det viset och i så fall att de gjorde det för att de trivdes?
 
Förresten, fast här kan jag vara ute och cykla - jag hade för mig att tvåsamhetsförhållandet uppkom eller åtminstone stärktes kraftigt under bondesamhället, när man ville säkra arvsgången för stora egendomar? Då dög det inte att vilken oäkting som helst komoch gjorde anspråk på marken.
Ja, i en kurs jag läste nyligen så läste vi specifikt om hur äktenskapet som institution uppstått (spoiler alert: helt oromantiskt såklart) och då handlade ett kapitel just om hur olika samhällen utvecklats från samhällen där man lever i grupp till samhällen där man organiserar sig i par. Det har då specifikt handlat om att männen behöver sätt att knyta sig till avkommorna, juridisk och praktiskt.

Men vi läste ingenting om Sverige, så här har jag dålig koll.
 
Jag skrev att du gissar, du svarar "ja, jag gissar", jag sätter en tumme upp på att vi uppenbarligen håller med varandra. Inte mer komplicerat än så.

Det är ju uppenbarligen lite mer komplicerat än så eftersom du inte har hävdat att någon annan i tråden gissar, och ändå är det ju vad vi gör här allihop. Vilket jag gissar beror på att du antingen håller med andra i tråden i högre grad (ditt gissande stämmer bra överens med deras gissande och det behöver därmed inte belysas att det är just gissande), eller att du uppfattat mig som tvärsäker på min sak och ville stämma av om det stämmer. Oavsett vart behovet kom ifrån att belysa det så är det väl bra att det blev utrett.
 
Det är ju uppenbarligen lite mer komplicerat än så eftersom du inte har hävdat att någon annan i tråden gissar, och ändå är det ju vad vi gör här allihop. Vilket jag gissar beror på att du antingen håller med andra i tråden i högre grad (ditt gissande stämmer bra överens med deras gissande och det behöver därmed inte belysas att det är just gissande), eller att du uppfattat mig som tvärsäker på min sak och ville stämma av om det stämmer. Oavsett vart behovet kom ifrån att belysa det så är det väl bra att det blev utrett.
Men alltså, gissar. Nog vet du att normer och normbildning är ett beforskat område? Och alltså att det finns kunskap utöver gissningar att inhämta.
 
@Voeux Du är den enda som dragit in dina studier för att förklara din ståndpunkt. Att trycka på, i flera inlägg, att man studerat ämnet gör ju att det framstår som att man menar att ens egna synvinkel är lite mer informerad än andras. Och då ville jag bara förtydliga att ditt påstående om mysighet vid samboskap är en gissning och inte så mycket mer. Det var allt.
 
Men man kan ju inte ställa frågan om hur förklaringen är att föredra? Antingen är det den rätta förklaringen eller så är det inte det. Förklaringen blir inte mer rätt för att den låter trevlig (d.v.s. är att föredra). En del saker är bara.
Men det vet du ju inte i det här fallet. Det du visar är att du föredrar förklaringar om instinkter. Till skillnad från förklaringar i termer av individer eller strukturer.
 
@Voeux Du är den enda som dragit in dina studier för att förklara din ståndpunkt. Att trycka på, i flera inlägg, att man studerat ämnet gör ju att det framstår som att man menar att ens egna synvinkel är lite mer informerad än andras. Och då ville jag bara förtydliga att ditt påstående om mysighet vid samboskap är en gissning och inte så mycket mer. Det var allt.

Ah! Då ber jag om ursäkt för att det låtit så, det var inte min mening. Jag drog enbart in studierna för att belysa att strukturalism inte är absolut sanning, det var allt. Jag har inte mer koll på området än så. Att påstå att min tes om "mysighet vid samboskap är en gissning" är också ett sätt att förminska mina inlägg, när du lika gärna hade kunnat skriva "din tes om närhetsbehov som en av flera faktorer". Men, ditt ordval. Jag tolkar det som att du vill förminska.
 
Men alltså, gissar. Nog vet du att normer och normbildning är ett beforskat område? Och alltså att det finns kunskap utöver gissningar att inhämta.

Såklart jag vet det, likväl som att andra perspektiv som nämns i tråden också är forskade områden där det finns information att hämta utöver gissning. En gissning, eller rättare sagt teori, kan alltså vara mer eller mindre välgrundad, som jag ser det.
 
Tack!

Och det är det här jag vänder mig emot. Du har ingen aning om ifall att det är praktiskt och mysigt. Du vet inte att det är faktorer som bidrar. Du gissar, baserat på dina egna känslor kring ditt egna samboskap.
Tvåsamheten är ju dessutom så djävla hyllad att den varken behöver vara praktisk eller mysig i de konkreta fallen. Snarare tvärtom, nästan inget pris för tvåsamheten är för högt.
 

Liknande trådar

M
Katthälsa Hejsan, Jag vill börja med att förklara hur jag har hamnat i den här ohållbara situationen: För fem år sedan träffade jag en kille...
2
Svar
20
· Visningar
3 832
Senast: bengeten
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp