Övr. allmänt Varför okej att sälja häst men inte andra djur?

#1
Jag har funderar länge över detta och är nyfiken om ni andra uppfattar det på samma sätt?

Hästar är okej att sälja - det finns tom dom som har det som sitt levebröd. Det är okej att sälja oavsett anledning och många är öppna i sina annonser kring tappat intresse eller ändrade familjeförhållanden. Det är mer ovanligt att man har haft sin häst from att den är föl snarare än att man köpt och sålt.

Men hundar, katter och gnagare är inte okej på samma sätt?
Nämner man att man har en omplacerad hund så är nästan alla säkra på att hunden blivit vanvårdad eller likande hos tidigare ägare. Är det någn som vill sälja sin hund pga ändrade familjeförhållanden så ”kanske man skulle ha funderat över lösningar på även det innan man gick och skaffade sig en”, att barnens kanin nu vill komma till ett nytt kärleksfullt hem pga tappt intresse så lär man barnen att djur är bara slit och släng?

Hur tänker ni? :) Upplever ni oxå den skillnad ute eller tycker du att det är skillnad på djur och djur och hur man får omplacera/sälja?
 
#2
Antagligen för att en hund lever så mycket närmare familjen än vad en häst gör. Sen beror det nog mer på kretsar man rör sig i när det gäller hund. Inom jaktkretsar så är det vanligare att man säljer hundar som inte passar för ens marker, eller inte räcker till för en yrkesjägare men fungerar utmärkt för en hobbyjägare.
 
#3
Det finns nog många faktorer. En är att många börjar rida som barn, och då växer ur sina ponnyer. Att ha kvar dem samtidigt som man köper större kan ofta vara svårt både tidsmässigt och ekonomiskt.
En annan är att hästar kan bli väldigt gamla. En hund eller kanin blir ju ytterst sällan 25 år, och det är omöjligt göra realistiska planer för sitt liv så långt framöver.

Jag brukar tänka att hästar är lite som partners, även om man älskar den är det fullt normalt att gå skilda vägar om man inte längre vill samma sak i livet.
 
#4
Det är ju helt olika typer av djur som fungerar olika. Sedan tror jag säkert att tex en katt kan anpassa sig mycket bättre till ett nytt hem än vad vi tror, just för att vi lever så nära dem och att de verkligen är en del av familjen. En häst, oavsett hur älskad den är, bor man ju inte med på samma sätt.
 
#5
Jag har funderar länge över detta och är nyfiken om ni andra uppfattar det på samma sätt?

Hästar är okej att sälja - det finns tom dom som har det som sitt levebröd. Det är okej att sälja oavsett anledning och många är öppna i sina annonser kring tappat intresse eller ändrade familjeförhållanden. Det är mer ovanligt att man har haft sin häst from att den är föl snarare än att man köpt och sålt.

Men hundar, katter och gnagare är inte okej på samma sätt?
Nämner man att man har en omplacerad hund så är nästan alla säkra på att hunden blivit vanvårdad eller likande hos tidigare ägare. Är det någn som vill sälja sin hund pga ändrade familjeförhållanden så ”kanske man skulle ha funderat över lösningar på även det innan man gick och skaffade sig en”, att barnens kanin nu vill komma till ett nytt kärleksfullt hem pga tappt intresse så lär man barnen att djur är bara slit och släng?

Hur tänker ni? :) Upplever ni oxå den skillnad ute eller tycker du att det är skillnad på djur och djur och hur man får omplacera/sälja?
När man inte längre kan erbjuda ett riktigt bra liv åt djuret och har identifierat ett bra alternativ så är det snarare ett stort problem att människor behåller djur i sin ägo. Alternativen kan vara att sälja eller avliva, eller något annat.
 
#7
Jag måste rannsaka mig själv lite.
Jag har en omplacerad hund och har haft ytterligare en innan - ingen av de placerades om för att det var nån sorts slitochsläng, jag vet ju varför det blev så. Ingen aning om vad andra tänker om mig eller den som omplacerade

Jag har en katt som har omplacerat sig själv och jag förstår ju varför även om jag inte håller med ;)

Sen ser man otaliga "omplaceras pga allergi" och jag är så krass att jag direkt tänker att de har tröttnat på katten/hunden - men att det inte är riktigt rumsrent att skriva ut det. Sen ser jag ganska många ffa kattomplaceringar av avelskatter som är klara - det är inga konstigheter utan snarast väldigt vanligt bland kattuppfödare.

För inte så länge sen var det en här på forumet som just köpt en ponny till sitt barn - ponnyn bockade och ungen åkte av, vips så var ponnyn på annons, det blev mer eller mindre ramaskri kan jag ju säga. Många ifrågasatte just vilka signaler man sänder till sitt barn.
 
#10
Jag anser väl snarare att attityden är att det är okej att omplacera samtliga djur om det sker på ett ansvarsfullt och genomtänkt sätt där djurets bästa tas i beaktande. Omplacering p.g.a "Hoppsan hade visst inte tid/fattade inte att det var svårt/hade visst inte råd/tappade intresset snabbt" osv. samt hög frekvens av omplacering har väl däremot sämre anseende oavsett djur. Sedan är det väl som många skrivit, just en hund lever ju med familjen på ett annat sätt än vad en häst gör och därför kanske det anses lite känsligare. Olika djur klarar ju av byte av hem olika bra, men det gäller ju även individuellt inom arterna också. Min egen hund är en sådan som lätt skulle kunna flytta och må prima.
 
#13
Jag anser väl snarare att attityden är att det är okej att omplacera samtliga djur om det sker på ett ansvarsfullt och genomtänkt sätt där djurets bästa tas i beaktande. Omplacering p.g.a "Hoppsan hade visst inte tid/fattade inte att det var svårt/hade visst inte råd/tappade intresset snabbt" osv. samt hög frekvens av omplacering har väl däremot sämre anseende oavsett djur. Sedan är det väl som många skrivit, just en hund lever ju med familjen på ett annat sätt än vad en häst gör och därför kanske det anses lite känsligare. Olika djur klarar ju av byte av hem olika bra, men det gäller ju även individuellt inom arterna också. Min egen hund är en sådan som lätt skulle kunna flytta och må prima.
Själva omplaceringen är ju inte sämre för hunden sålänge den får det bättre i nya hemmet. Men visst är det lite sorgligt att hundar spontanköps fortfarande.
 
#14
Själva omplaceringen är ju inte sämre för hunden sålänge den får det bättre i nya hemmet. Men visst är det lite sorgligt att hundar spontanköps fortfarande.
Verkligen sorgligt!

Min mormor tog dock över en vuxen hund när dennes ägare gick bort. Det tog flera månader innan den hunden mådde bra i sitt nya hem, låg och ängslig. Men när den anpassat sig till sin nya ägare så gick allt bra, han blev dock en extrem enmanshund som inte lämnade hennes sida och var helt ointresserad av andra människor. Som tur var så var hon pensionär så hon hade gott om tid med honom och han fick leva hos henne tills hans bortgång.
 
#15
Jag har funderar länge över detta och är nyfiken om ni andra uppfattar det på samma sätt?

Hästar är okej att sälja - det finns tom dom som har det som sitt levebröd. Det är okej att sälja oavsett anledning och många är öppna i sina annonser kring tappat intresse eller ändrade familjeförhållanden. Det är mer ovanligt att man har haft sin häst from att den är föl snarare än att man köpt och sålt.

Men hundar, katter och gnagare är inte okej på samma sätt?
Nämner man att man har en omplacerad hund så är nästan alla säkra på att hunden blivit vanvårdad eller likande hos tidigare ägare. Är det någn som vill sälja sin hund pga ändrade familjeförhållanden så ”kanske man skulle ha funderat över lösningar på även det innan man gick och skaffade sig en”, att barnens kanin nu vill komma till ett nytt kärleksfullt hem pga tappt intresse så lär man barnen att djur är bara slit och släng?

Hur tänker ni? :) Upplever ni oxå den skillnad ute eller tycker du att det är skillnad på djur och djur och hur man får omplacera/sälja?
Man kanske skulle sluta använda ordet omplacera helt enkelt. Och bara säga att man köpt eller sålt hund.
 
#16
Jag tycker att man tar sitt ansvar som ägare om man omplacerar sitt djur. Hunden kanske inte höll måttet för dom höga ambitioner som fanns elller tvärtom för mycket hund för ägaren. Bättre att omplacera och hunden får ett liv den trivs med. Bättre att omplacera kaninen/marsvin om barnen tröttnar, eller det var ingen bra avelskanin, bättre att omplacera än att den ska få sitta i en bur och tyna bort. Så jag ser inga problem att omplacera, jag ser bara en ansvarsfull ägare.
 
#17
Verkligen sorgligt!

Min mormor tog dock över en vuxen hund när dennes ägare gick bort. Det tog flera månader innan den hunden mådde bra i sitt nya hem, låg och ängslig. Men när den anpassat sig till sin nya ägare så gick allt bra, han blev dock en extrem enmanshund som inte lämnade hennes sida och var helt ointresserad av andra människor. Som tur var så var hon pensionär så hon hade gott om tid med honom och han fick leva hos henne tills hans bortgång.
Ja men det där är extremt ovanligt. Dom allra flesta hundar anpassar sig fort sålänge hemmet ger dom vad dom behöver :) alla hundar jag tagit över eller till och med varit hundvakt åt har varit hemmastadda efter något dygn. Men då får dom också rejäl aktivitet och regler och kärlek direkt.
 
#18
Ja men det där är extremt ovanligt. Dom allra flesta hundar anpassar sig fort sålänge hemmet ger dom vad dom behöver :) alla hundar jag tagit över eller till och med varit hundvakt åt har varit hemmastadda efter något dygn. Men då får dom också rejäl aktivitet och regler och kärlek direkt.
Så är det absolut, det var mer ett exempel på individuella skillnader. Min egen hund gör sig hemmastadd innan jag ens stängt dörren bakom mig :meh: :p
 
#19
Jätte tack för era svar! Jag instämmer egentligen med er, kring att tex hund lever nära sin familj, men jag blir alltid lika facerinerad när man hör någon som omplacerat sin hund och omgivningen dömer ut totalt - fast hunden numera har det 10 gånger bättre för att nya ägaren kan uppfylla behoven på andra sätt, och då inte nödvändigtvis att hundägare nr 1 var en dålig ägare.
 

Hästdiskussioner nu

Övrigt-diskussioner nu

Dagbok

Radannonser

Hästnyheter

Bukefalos

Upp