Bukefalos 28 år!

Vårföräldrar 2022

Förresten! Är det bara jag som blir typ HÖG av att lukta på min bebis? Alltså om jag luktar på hennes ansikte så luktar det så gott att det känns som att mitt hjärta ska stanna typ? Fattar att det är nån hormonell grej men jag blir nyfiken på om det är så för alla?
Här är en till 🙋‍♀️ Finns ingenting som luktar så gott som pannan på min bebis 😍
Började se en dokumentär på svt om kärlek/förälskelse som handlade en del om just det, alltså bla hur vi tycker att vår egna bebis eller partners doft luktar godast.

Vi har också haft en del magont på kvällarna, var så tydligt att det var efter att vi började med d-dropparna så har haft uppehåll ett par dagar = lugn och mysig kväll igår så att vi till och med kunde titta på film (!). Ska testa vattenlösliga nu istället och hoppas att det funkar bättre.

Hoppas att förkylningen snart släpper, måste vara så jobbigt att se henne sjuk 😩 🥰
 
Kl 01.20 natten till söndagen den 20/3 vaknade jag av en värk. Ganska mild och jag visste inte om det var förvärk eller på riktigt. Det var lite mer än två veckor kvar till bf och så tidigt trodde jag inte att han skulle komma. Jag hade slutat jobba på fredagen, officiellt iaf, jag hade lite småsaker kvar som jag skulle fixa på mån-tis. Väskan var halvpackad och förbereda inför bebis skulle jag ju också göra. Så där låg jag och tänkte att nej, jag kan inte föda barn nu, det får faktiskt vänta till onsdag. Men värkarna var ganska täta och blev snabbt starkare, efter en halvtimme väckte jag mannen, sen gick jag ut i förrådet och rotade fram bebispyjamas och mössa. Värkarna var nu så pass starka att jag var tvungen att stå still när de kom. Mannen åkte och hämtade svärmor som skulle vara barnvakt. När de kom hade jag så ont att jag kallsvettades och kved och var tvungen att verkligen andas igenom. Det hade nu gått ungefär en timme sen värkstart och vi åkte in till förlossningen, en halvtimme sittande med kraftiga värkar är mindre kul, jag ville stå. Jag försökte tänka på andningen och att slappna av, men det var helt omöjligt. Framme på förlossningen satte dom ctg som visade dåliga hjärtljud - det förstod jag först efteråt som tur är, eftersom det var exakt vad som hände med storasyster och det blev ett urakut snitt, vilket jag verkligen inte ville vara med om igen. Jag fick lustgas, vilket var helt underbart, gjorde värkarna uthärdliga. Jag var öppen 9 cm och dom tog hål på hinnorna. Kort därefter började krystvärkarna, av nån anledning snodde dom lustgasen då, jag hann ha den i fyra värkar :mad:. Eftersom bebis hjärtljud var dåliga så pushade dom mig i krystningen, dom ville ha ut honom fort, och det ville iofs jag också. 50 minuter efter att vi kom in till förlossningen var han ute, 2,5 tim från första värk. Han mådde bra, de dåliga hjärtljuden var förmodligen en reaktion på kraftiga värkar och är fullt normalt och ingen fara mot slutet av en förlossning, problemet är att om man kommer in med dåliga hjärtljud vet dom ju inte hur länge det pågått och då blir det lite bråttom. Fick upp honom på magen direkt vilket varit min målbild, helt underbart :heart Sjukt nöjd att jag klarade det, kände mig lite som en superhjälte. Fick en grad 2-bristning i vaginalväggen och blev ivägkörd till operation för att bli sydd. Fick ryggbedövning och var inte ens rädd när dom satte den, däremot låg jag och skakade hela tiden när dom sydde, kunde verkligen inte slappna av. Var borta från bebis ungefär tre timmar tror jag, men det kändes ok för jag fick vara med när han föddes och jag fick den där första timmen, och jag fick revansch.
Så fantastiskt att du fick din revansch och så stark du är. Förstår verkligen superhjältekänslan, det är du! 💪
 
Här är en till 🙋‍♀️ Finns ingenting som luktar så gott som pannan på min bebis 😍
Haha eller hur! Jag älskar att lukta på pannan, kinderna och så precis vid näsan och munnen på henne. Kan inte sluta!
Vi har också haft en del magont på kvällarna, var så tydligt att det var efter att vi började med d-dropparna så har haft uppehåll ett par dagar = lugn och mysig kväll igår så att vi till och med kunde titta på film (!). Ska testa vattenlösliga nu istället och hoppas att det funkar bättre
Åh, härligt med filmkväll! Vi går och lägger oss så tidigt nuförtiden så det blir aldrig nån film här. Däremot när hon var ett par veckor kunde vi titta på film. Hoppas de nya d-dropparna blir bättre!
Hoppas att förkylningen snart släpper, måste vara så jobbigt att se henne sjuk 😩 🥰
Tack, det hoppas jag med ❤️.

KL
Har signat upp för en föräldragrupp (dvs mammagrupp) som drar igång nästa vecka. Känns lite nervöst (varför?) men ska bli kul! Kan inte fatta att det är MAJ snart, tiden bara springer i väg! Ganska snart är dottern tre månader, hur gick det till liksom?
 
Åh, idag har varit en bra dag! Nöjd bebis som är mindre snorig och äter bättre. Hon och jag hade en mysig morgon och sov sen tillsammans i två och en halv timme mitt på dagen 😄. Sen gick vi alla tre på en promenad när det blivit svalare ute och nu sover hon och maken tillsammans i sovrummet och jag har lägenheten lite för mig själv. Sjukt skönt!
 
Mycket som händer här hemma! Dottern gör massa nya ljud, är superaktiv och har börjat försöka vända på sig. Full fart med mycket skratt men också mycket frustration från hennes sida.

Det som känns deppigt som fan är att hon inte längre vill sova på oss lika ofta som förut. Hon sover helt klart bäst på rygg själv och vill ligga bredvid oss. Förut bar och vaggade jag henne på dagarna när vi var hemma själva och så sov hon på mitt bröst på soffan och det var så satans MYSIGT men nu vill hon helst sova i sitt babygym (hon älskar babygymmet nu 😂) istället och så ska man sitta bredvid med en hand på hennes huvud eller hennes fötter i ens knä eller nån annan typ av kontakt. Både jag och maken är lite ledsna över detta, för det är samma för honom när han vaggar henne. På nätterna sover hon mellan oss, med sin sovorm runt, och man kan lägga ner henne bara så somnar hon snällt.

Jag fattar att vi borde vara glada för det här men det är så svårt att inte bli lite ledsen över det. Vår lilla tjej liksom ❤️.
 
Mycket som händer här hemma! Dottern gör massa nya ljud, är superaktiv och har börjat försöka vända på sig. Full fart med mycket skratt men också mycket frustration från hennes sida.

Det som känns deppigt som fan är att hon inte längre vill sova på oss lika ofta som förut. Hon sover helt klart bäst på rygg själv och vill ligga bredvid oss. Förut bar och vaggade jag henne på dagarna när vi var hemma själva och så sov hon på mitt bröst på soffan och det var så satans MYSIGT men nu vill hon helst sova i sitt babygym (hon älskar babygymmet nu 😂) istället och så ska man sitta bredvid med en hand på hennes huvud eller hennes fötter i ens knä eller nån annan typ av kontakt. Både jag och maken är lite ledsna över detta, för det är samma för honom när han vaggar henne. På nätterna sover hon mellan oss, med sin sovorm runt, och man kan lägga ner henne bara så somnar hon snällt.

Jag fattar att vi borde vara glada för det här men det är så svårt att inte bli lite ledsen över det. Vår lilla tjej liksom ❤️.
Det där tyckte jag också var jättesorgligt men det går faktiskt i perioder och kommer tillbaka! Mina barn ville ett tag inte ha någon kroppskontakt alls när de skulle sova och det var ashemskt för mig 😅, men nu kommer de och lägger sig på min axel och borrar in ansiktet mot halsen när de väl stökat färdigt i sängen 😭❤️. Så glad att det är tillbaka!
 
Det där tyckte jag också var jättesorgligt men det går faktiskt i perioder och kommer tillbaka! Mina barn ville ett tag inte ha någon kroppskontakt alls när de skulle sova och det var ashemskt för mig 😅, men nu kommer de och lägger sig på min axel och borrar in ansiktet mot halsen när de väl stökat färdigt i sängen 😭❤️. Så glad att det är tillbaka!
Vad fint, tack för att du delade med dig ❤️. Jag njuter av att hon fortfarande vill vaggas och mysa i alla fall och att hon vill sova nära på nätterna (både jag och maken sover med våra huvuden på sovormen så vi är nära henne 🙈).

Nu sover hon ensam i sovrummet medan jag äter lunch i vardagsrummet. Hur gick det här till ens?? Lilla stumpan!
 
BF idag, men ännu ingen bebis i sikte. Hade lite mensvärksliknande smärta under kvällen igår och hoppades att det betydde att något var på gång, men det gick över igen. Det var dessutom en mer konstant smärta/blev sämre när hon rörde sig mycket i magen, snarare än kopplat till sammandragningarna (som jag fortfarande har mycket av, men inte särskilt smärtsamma även om de kan pressa nedåt ibland), så vet inte om man ens kan kalla det för förvärkar. Hoppas att det i alla fall betyder att NÅGOT håller på att förbereda sig där inne, men jag börjar bli inställd på att det här kommer att dröja 😅 På torsdag har vi läkartid för samtal och undersökning för att planera inför induktion, så om inte annat får vi väl se då om det har hänt något med tappen :)
 
@Vira Lycka till imorgon! Håller tummarna för att det är på g snart!

Idag fick min lilla tjej dos 2 av rotavaccinet och så sina två första sprutor. Usch vad hon grät! Men hon lugnade sig snabbt med pussar och sin napp ❤️. Snart 3 månader vägde hon in på 4,9 kg och 55,5 cm. Följer sin kurva fint ❤️. Hon har sovit sen vi kom hem och jag håller tummarna nu att hon slipper feber och magont som biverkning.
 
@Vira Lycka till imorgon! Håller tummarna för att det är på g snart!

Idag fick min lilla tjej dos 2 av rotavaccinet och så sina två första sprutor. Usch vad hon grät! Men hon lugnade sig snabbt med pussar och sin napp ❤️. Snart 3 månader vägde hon in på 4,9 kg och 55,5 cm. Följer sin kurva fint ❤️. Hon har sovit sen vi kom hem och jag håller tummarna nu att hon slipper feber och magont som biverkning.
Tack!

Åh vad jobbigt att behöva se dem bli så ledsna med vaccinationerna, även om det är nödvändigt ❤️ Håller också tummarna för att hon klarar sig från jobbiga biverkningar!
 
Här har det fortfarande inte blivit någon bebis. Trodde att det var på gång natten till igår, hade någon sorts förvärkar och en konstant molvärk långt ned i ryggen som höll mig vaken hela natten, men det blev aldrig riktigt regelbundet och mot morgonen lade det sig igen :down: Fortsatte med obehag och smärta till och från under dagen, men gick över helt på kvällen och sedan igår kväll känns allt som vanligt igen. På ett sätt en lättnad, för jag var rätt förstörd efter den första sömnlösa natten och det var verkligen skönt att få vila, men mest vill jag ju bara att hon ska komma ut. Och så blev jag ärligt talat lite rädd och modstulen också, för om förvärkarna var så här jobbiga, hur kommer det inte att bli under förlossningen? Har varit mer peppad och självsäker innan, men nu känns det som att jag har överskattat hur bra jag ska klara av det. Men men, på något sätt ska det väl gå!

Och den lilla (som fortfarande inte har något namn, tror att vi kommer att få dra lott på BB), sparkar i timmar i sträck senaste dagarna, börjar undra hur lite hon kommer att sova när hon kommer ut och hur vild hon egentligen kommer att vara :p
 
Här har det fortfarande inte blivit någon bebis. Trodde att det var på gång natten till igår, hade någon sorts förvärkar och en konstant molvärk långt ned i ryggen som höll mig vaken hela natten, men det blev aldrig riktigt regelbundet och mot morgonen lade det sig igen :down: Fortsatte med obehag och smärta till och från under dagen, men gick över helt på kvällen och sedan igår kväll känns allt som vanligt igen. På ett sätt en lättnad, för jag var rätt förstörd efter den första sömnlösa natten och det var verkligen skönt att få vila, men mest vill jag ju bara att hon ska komma ut. Och så blev jag ärligt talat lite rädd och modstulen också, för om förvärkarna var så här jobbiga, hur kommer det inte att bli under förlossningen? Har varit mer peppad och självsäker innan, men nu känns det som att jag har överskattat hur bra jag ska klara av det. Men men, på något sätt ska det väl gå!

Och den lilla (som fortfarande inte har något namn, tror att vi kommer att få dra lott på BB), sparkar i timmar i sträck senaste dagarna, börjar undra hur lite hon kommer att sova när hon kommer ut och hur vild hon egentligen kommer att vara :p
Känner så väl igen känslan att bli lite rädd pga jobbiga förvärkar, för mig var det dock mycket lättare att hantera de riktiga värkarna sen. De var mycket kraftfullare och mer konkreta, kändes mer på riktigt och då var det "bara" att följa dem. Om det fortsätter så att du inte kan sova är det bra att få sovdos smärtstillande så att du kan slappna av. Det hjälpte mig jättemycket. Heja dig, snart är din bebis här!
 
Känner så väl igen känslan att bli lite rädd pga jobbiga förvärkar, för mig var det dock mycket lättare att hantera de riktiga värkarna sen. De var mycket kraftfullare och mer konkreta, kändes mer på riktigt och då var det "bara" att följa dem. Om det fortsätter så att du inte kan sova är det bra att få sovdos smärtstillande så att du kan slappna av. Det hjälpte mig jättemycket. Heja dig, snart är din bebis här!
Tack för peppen! Hoppas hoppas att det kan kännas så för mig!

Det känns ändå bättre idag, var på undersökning och visade sig att det har öppnat sig 2 cm och att bebisens huvud var väldigt långt ned! Så något har ju ändå hänt som belöning för förvärkarna. Fick dessutom en liten blödning på morgonen precis före besöket, fattade inte om det var slemproppen eller teckningsblödning men uppenbarligen är kroppen på gång med något. Läkaren gjorde en hinnsvepning också, och så fick jag tid för igångsättning redan i övermorgon förutsatt att inget hänt innan dess. Så nu är det verkligen på gång!
 
Tack för peppen! Hoppas hoppas att det kan kännas så för mig!

Det känns ändå bättre idag, var på undersökning och visade sig att det har öppnat sig 2 cm och att bebisens huvud var väldigt långt ned! Så något har ju ändå hänt som belöning för förvärkarna. Fick dessutom en liten blödning på morgonen precis före besöket, fattade inte om det var slemproppen eller teckningsblödning men uppenbarligen är kroppen på gång med något. Läkaren gjorde en hinnsvepning också, och så fick jag tid för igångsättning redan i övermorgon förutsatt att inget hänt innan dess. Så nu är det verkligen på gång!
Spännande!
Mentalt skulle jag säga att de riktiga värkarna är lättare att hantera - just för att man vet att de är där för att trycka ut bebisen. De gör liksom inte bara ont, de gör nytta. Varje värk är ett steg närmre bebis, liksom. :) Plus att du har tillgång till bättre smärtlindring än Alvedon. ;)
 
Tack för peppen! Hoppas hoppas att det kan kännas så för mig!

Det känns ändå bättre idag, var på undersökning och visade sig att det har öppnat sig 2 cm och att bebisens huvud var väldigt långt ned! Så något har ju ändå hänt som belöning för förvärkarna. Fick dessutom en liten blödning på morgonen precis före besöket, fattade inte om det var slemproppen eller teckningsblödning men uppenbarligen är kroppen på gång med något. Läkaren gjorde en hinnsvepning också, och så fick jag tid för igångsättning redan i övermorgon förutsatt att inget hänt innan dess. Så nu är det verkligen på gång!
Heja vad spännande!! Skönt att se slutet på graviditeten! Och framförallt: början på allt det nya ❤️. Med risk för att låta som en tönt så är det en sån otroligt fantastisk grej att få barn, att ha bebisen på utsidan och få lära känna den. Och snart är du där! ❤️
 
Igångsättningen planerades först till kl 18 när vi rignde imorse, men så ringde de två timmar innan och hade fått fullt, så uppskjutet till imorgon. Känns rätt ok ändå, lite besviken när vi nu förberett allt och ställt in oss på idag, men samtidigt bra att hon får en dag till på sig att komma naturligt :) Även om jag varit mån om att inte gå över tiden för mycket (av oro för hennes mående) så är det trots allt bara 40+4 idag och jag känner mig bekväm med allt fram till 41+0. Hoppas på imorgon dock och att vi kan få tid lite tidigare under dagen, 1 maj känns som en väldigt bra dag att fylla år på :up:

Sedan får vi väl se, av och till är det en hel del förvärkar som bitvis har gått ned till flera st obehagliga per 10 min även om det inte gjort tillräckligt ont för att det ska kännas ordentligt på gång, så kanske bestämmer hon sig själv för att komma tidigare!
 
Igångsättningen planerades först till kl 18 när vi rignde imorse, men så ringde de två timmar innan och hade fått fullt, så uppskjutet till imorgon. Känns rätt ok ändå, lite besviken när vi nu förberett allt och ställt in oss på idag, men samtidigt bra att hon får en dag till på sig att komma naturligt :) Även om jag varit mån om att inte gå över tiden för mycket (av oro för hennes mående) så är det trots allt bara 40+4 idag och jag känner mig bekväm med allt fram till 41+0. Hoppas på imorgon dock och att vi kan få tid lite tidigare under dagen, 1 maj känns som en väldigt bra dag att fylla år på :up:

Sedan får vi väl se, av och till är det en hel del förvärkar som bitvis har gått ned till flera st obehagliga per 10 min även om det inte gjort tillräckligt ont för att det ska kännas ordentligt på gång, så kanske bestämmer hon sig själv för att komma tidigare!
Hoppas att det har gått bra för dig och att bebis har kommit nu :heart
 
Hoppas att det har gått bra för dig och att bebis har kommit nu :heart

Ja, heja @Vira och Viras bebis ❤️❤️
Tack ❤️

Vår flicka föddes kl 02.02 inatt! Rätt hemsk förlossning som var mycket värre än jag väntat mig, pga navelsträng som fastnat två varv runt hennes hals vilket gjorde att den blev för kort och hela tiden drog tillbaka henne in när vi försökte få ut henne vilket ledde till evighetslångt nedträngnings- och krystningsskede. Men i slutändan fantastisk tur och hon kom ut utan instrument, mådde bra hela tiden trots navelsträngen och har varit så pigg och fin hela dagen idag 🥰 4275 gram och 53 cm vilket också är helt otippat eftersom ingen i någon av våra släkter varit så stor och sista ultraljudet förutsåg att hon skulle bli 3,5 kg 😅

Men vi har det bra på BB, maken och jag är väldigt trötta men vår lilla dotter är pigg och vaken massor, ammar för fullt och den biten har hittills gått oförskämt bra där min mjölk rinner på bra och hon vill äta varje-varannan timme och verkar ha bra teknik ❤️
 
Tack ❤️

Vår flicka föddes kl 02.02 inatt! Rätt hemsk förlossning som var mycket värre än jag väntat mig, pga navelsträng som fastnat två varv runt hennes hals vilket gjorde att den blev för kort och hela tiden drog tillbaka henne in när vi försökte få ut henne vilket ledde till evighetslångt nedträngnings- och krystningsskede. Men i slutändan fantastisk tur och hon kom ut utan instrument, mådde bra hela tiden trots navelsträngen och har varit så pigg och fin hela dagen idag 🥰 4275 gram och 53 cm vilket också är helt otippat eftersom ingen i någon av våra släkter varit så stor och sista ultraljudet förutsåg att hon skulle bli 3,5 kg 😅

Men vi har det bra på BB, maken och jag är väldigt trötta men vår lilla dotter är pigg och vaken massor, ammar för fullt och den biten har hittills gått oförskämt bra där min mjölk rinner på bra och hon vill äta varje-varannan timme och verkar ha bra teknik ❤️
Stoet grattis! Otäckt med navelsträngen, tur det gick bra
 

Liknande trådar

Hundhälsa En lång historia. Malinois hane på nu snart 2år som förra året i oktober fick svårt att gå på hårda underlag. Testade vila en vecka...
Svar
10
· Visningar
1 459
Tjatter I denna evighetslånga vinter så måste det vara fler än jag som längtar efter våren. Och vad passar då bättre än en omgång med Secret...
23 24 25
Svar
482
· Visningar
14 472
Senast: Barbabelle
·
Tjatter Eftersom allmänna påtryckningar gjort sig hörda, efterlysningstråd startats och anmälningar har börjat ramla in redan innan tråden...
89 90 91
Svar
1 817
· Visningar
68 565
Senast: Jeps
·
  • Låst
Övr. Hund Jag har problem med min hund. Att flytta hit var det bästa beslutet för mig, men från att vara relativt okomplicerad, om en husky kan...
20 21 22
Svar
425
· Visningar
28 561
Senast: Snurrfian
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Tråden för spår
  • Akvarietråden IV
  • Magsjuk hund

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hämta eller sälja? Toyota Auris
Tillbaka
Upp