Började med att läsa en sommar när det var uppehåll på ridskolan och jag ville ha mer häst. Vågade inte skriva då pga alla självsäkra damer som ofta diskuterade... entusiastiskt
Ett gäng år senare tog jag mod till mig och skrev då jag för tredje året tog hand om en kvinnas 5 hästar under sommaren.
Det var inte okej där, hästarna fick inte riktigt grundläggande behov tillmötesgångna, två hade uppenbart ont, en kunde plötsligt ramla och var väldigt vinglig men jag fick inte direkt det gensvar jag önskat. Vände mig till buke för hjälp och blev sågad längsmed fotknölarna och utskälld. Slutade skriva i ett gäng år då, men jag kom ganska fort tillbaka till att läsa.
Sedan hamnade jag i en jobbsituation som var katastrof. Jag var bara tvungen att ventilera någonstans, så jag skrev. Då fick jag jättefint stöd och lärde mig verkligen supermycket om hur det ska funka på arbetsplatser och vad jag kan kräva. Jag hade ingenstans att ventilera annars. Men med hjälp av väldigt många här kunde jag vara i det där mörka hålet och så småningom växa som människa och ta mig ur. Utan buke vet jag inte riktigt vad jag hade gjort då. Det är jag väldigt tacksam över, och för egen del skäms jag över hur hysterisk jag var
Nu använder jag väl buke som ett socialt media som känns lite "smartare" än typ instagram, för här kan jag lära mig att diskutera, hur saker fungerar i alla möjliga aspekter av livet, andras synvinklar och åsikter om saker, om djur, bara få lite enkelt sällskap, med mera.
I bland känner jag för att skriva och ha åsikter, i bland inte, ofta hoppar jag runt hejvilt mellan ämnen men jag är lite småblyg över att ha åsikter i häst. Kanske för att jag mestadels varit ridskoleryttare under mitt hästeri, och jag tänker att liksom vad kan jag (trots att jag ändå haft medryttare och som sagt haft hand om hästar i andra konstellationer än som ägare).
Jag kommer och går lite mer nu. Men skriver ganska slaviskt i ridskoleryttartråden som jag använder lite som träningsdagbok, reflektion, och för att se både bakåt och framåt med målen med min ridning. Det är väldigt roligt att läsa om andra ridskoleryttare och deras lektioner och funderingar också, lätt att plocka med sig lite från vad de andra skriver och testa lite.