Vem är bäst lämpad att sköta våra skogar? (Utbruten från Opinionsinstitut Bukefalos: Val 2018)

Självklart måste kraven gynna artrikedomen, men där litar jag betydligt mer på vetenskapliga utredningar och opolitiska miljöorganisationer, än ett politiskt parti som är grundat i att locka jordbrukare och skogsägare.
Det finns en motsättning i lönsamhet å ena sida, och artrikedom och biologisk mångfald å andra sidan, det tror jag ingen behöver tvivla på om man tittar på utvecklingen som varit.


Eller så väljer man att lite på de företagare som skött,vårdat och tagit hand om skogsmarkerna i flera generationer...
 
Du skriver att det går att bruka annorlunda, bara att det inte är det vanliga. Kan du förklara hur vi bör bruka skogen för att den inte ska utarmas?

Finns det siffror på hur mycket biobränsle vi eldar upp som vi egentligen skulle kunna bygga av? Eller har du någon egen uppskattning av hur mycket det kan röra sig om?
Skogen är nu dels yngre och dels mindre biodivers än någonsin. (Och mer eldfängd, med känt resultat.) Skogen är nu dessutom sämre på allt som har med vatten- och näringsflöden att göra. Dess kapacitet att leverera ekosystemtjänster är alltså klart försämrad.

Åtgärder borde vara långsiktiga och handlar väl i stort sett om att skydda områden, och om växtval och skötselsystem i den brukade skogen.

Frågan om biobränsle: nej, jag har ingen egen uppfattning. Frågan har aldrig formulerats så i de kunskapssammanställningar jag varit inblandad i via Naturvårdsverket.

Vilka produkter man kan få ur skogen beror ju också bla på växtval (och på hur länge träden får stå mm mm). Min poäng var nog mest att peka på ännu en kortsiktig tankegång i dagens skogsbruk, som öht inte träffar miljömålen.
 
Jag brukar helst inte ge mig in i de här diskussionerna, men... Diskussionen som sker om skogsbruk hamnar ofta i att man verkar tro att utvecklingen stannade på 60- eller 70-talet. Det är rent ut sagt häpnadsväckande i en del fall anser jag. Ja, vi hade ett dåligt skogsbruk då - framförallt pga den förda politiken som flera redan har skrivit. Man såg i Sverige skog som enbart en inkomstkälla för staten och det enda som var viktigt var så hög produktion som möjligt. Men sedan flera decennier lever vi i en helt annan tid, vilket har gått en del helt förbi.

Sen 25 år tillbaka är miljömål och produktionsmål jämställda i skogen. Det tar lång tid att vända en skuta! Skog bokstavligt talat skövlades i Sverige för 100-200 år sen, pga okunskap och för överlevnad. Ungefär som vi ser i delar av Afrika och Sydamerika idag. Vi är inte där nu men det är naturligtvis ett kapital som tar lång tid att återfå.

Sen är läget ganska olika beroende på vart i landet man befinner sig. Norrut = mycket bolagsskog = lägre mångfald. Vi såg det i somras när granarna brann. I södra halvan av Sverige, med vissa regionala skillnader, är en stor andel av skogen ägd av privatpersoner och var och en äger relativt lite skog. Det ger faktiskt per automatik en mångfald, även om en del sköter skogen "sämre" (kan vara produktionsmässigt eller ur BM-synvinkel). Oavsett detta så skiljer det mellan skogsägare.

Anyway. Riksskogstaxeringen, som väl får anses vara den enda oberoende parten i diskussionen, ser nästan bara positiv utveckling i skogen. En del saker går långsamt, av naturliga skäl. Men de ser en ökning av (utöver virkesförrådet) både död ved och gammal skog, och det i ganska hög takt. Det finns massor att läsa om detta på internet. Det är dock väldigt lätt att fastna på "propagandasidor" (åt båda håll då för tydlighetens skull).

Vi ska inte glömma att det faktiskt är skogen som har byggt detta landet. Skogen står för en betydande del av vår export (minns inga siffror men har för mig man brukar säga att det är den näst högsta exportgrenen). Av anställda i industrin är en hög andel i skogsindustrin, såklart även med regionala skillnader, i Värmland är det 25% av alla. Det är många! Var femte vätskekartong I VÄRLDEN produceras i Värmland.

Vi måste också komma ihåg att skogen är en mycket viktig faktor i omställningen från fossilsamhället. Det måste ske hållbart, men att det ska ske är det ingen tvekan om.

Puh. Det blev långt, rivstart på måndag morgon ;).
 
Skogen är nu dels yngre och dels mindre biodivers än någonsin. (Och mer eldfängd, med känt resultat.) Skogen är nu dessutom sämre på allt som har med vatten- och näringsflöden att göra. Dess kapacitet att leverera ekosystemtjänster är alltså klart försämrad.

Åtgärder borde vara långsiktiga och handlar väl i stort sett om att skydda områden, och om växtval och skötselsystem i den brukade skogen.

Frågan om biobränsle: nej, jag har ingen egen uppfattning. Frågan har aldrig formulerats så i de kunskapssammanställningar jag varit inblandad i via Naturvårdsverket.

Vilka produkter man kan få ur skogen beror ju också bla på växtval (och på hur länge träden får stå mm mm). Min poäng var nog mest att peka på ännu en kortsiktig tankegång i dagens skogsbruk, som öht inte träffar miljömålen.

Mer eldfängd? Nja, vi har absolut mer likartad skog gällande trädarter men mycket mindre material (död ved, ris etc.) i skogarna som kan antändas. Gällande ålder så har vi massor av skogar idag som har den ålder de har pga att de höggs väldigt hårt under krigsåren.

Förklara gärna närmare hur skogen är sämre på vatten och näringsflöden idag jmf med tidigare.

Långsiktiga åtgärder och skydda områden, javisst - Men hur ska det praktiskt genomföras? Vad ska skogsägarna göra i sin skog enligt dig för att höja naturvärdena? Ska åtgärderna påverka den ekonomiska delen i skogsbrukandet?

Jag jobbar på ett av södra Sveriges största skogsbolag och i den högkonjuktur vi nu är i gällande sågade trävaror och pappersmassa så kan jag garantera dig att allt som går att såga det sågas och allt som kan bli pappersmassa det blir pappersmassa. Att sälja sin avverkade skog som Brännved när den kan användas till annat, det finns det ingen som gör då betalningen för massaved är i princip dubbelt upp mot Brännved. Så allt vi kan använda till byggnation, det används till byggnation. Likaså med massaved, det som blir biobränsle är det som inte går att såga eller göra papper av samt det ris som tas om hand.
 
Jag brukar helst inte ge mig in i de här diskussionerna, men... Diskussionen som sker om skogsbruk hamnar ofta i att man verkar tro att utvecklingen stannade på 60- eller 70-talet. Det är rent ut sagt häpnadsväckande i en del fall anser jag. Ja, vi hade ett dåligt skogsbruk då - framförallt pga den förda politiken som flera redan har skrivit. Man såg i Sverige skog som enbart en inkomstkälla för staten och det enda som var viktigt var så hög produktion som möjligt. Men sedan flera decennier lever vi i en helt annan tid, vilket har gått en del helt förbi.

Sen 25 år tillbaka är miljömål och produktionsmål jämställda i skogen. Det tar lång tid att vända en skuta! Skog bokstavligt talat skövlades i Sverige för 100-200 år sen, pga okunskap och för överlevnad. Ungefär som vi ser i delar av Afrika och Sydamerika idag. Vi är inte där nu men det är naturligtvis ett kapital som tar lång tid att återfå.

Sen är läget ganska olika beroende på vart i landet man befinner sig. Norrut = mycket bolagsskog = lägre mångfald. Vi såg det i somras när granarna brann. I södra halvan av Sverige, med vissa regionala skillnader, är en stor andel av skogen ägd av privatpersoner och var och en äger relativt lite skog. Det ger faktiskt per automatik en mångfald, även om en del sköter skogen "sämre" (kan vara produktionsmässigt eller ur BM-synvinkel). Oavsett detta så skiljer det mellan skogsägare.

Anyway. Riksskogstaxeringen, som väl får anses vara den enda oberoende parten i diskussionen, ser nästan bara positiv utveckling i skogen. En del saker går långsamt, av naturliga skäl. Men de ser en ökning av (utöver virkesförrådet) både död ved och gammal skog, och det i ganska hög takt. Det finns massor att läsa om detta på internet. Det är dock väldigt lätt att fastna på "propagandasidor" (åt båda håll då för tydlighetens skull).

Vi ska inte glömma att det faktiskt är skogen som har byggt detta landet. Skogen står för en betydande del av vår export (minns inga siffror men har för mig man brukar säga att det är den näst högsta exportgrenen). Av anställda i industrin är en hög andel i skogsindustrin, såklart även med regionala skillnader, i Värmland är det 25% av alla. Det är många! Var femte vätskekartong I VÄRLDEN produceras i Värmland.

Vi måste också komma ihåg att skogen är en mycket viktig faktor i omställningen från fossilsamhället. Det måste ske hållbart, men att det ska ske är det ingen tvekan om.

Puh. Det blev långt, rivstart på måndag morgon ;).
Håller med till fullo! :)

Dessutom har vi aldrig haft den tillväxten i skogen som vi har idag, årligen växer det in tusentals mer kubikmetrar skogsbiomassa än vad vi avverkar. (Har inte siffrorna i huvudet)
 
Mer eldfängd? Nja, vi har absolut mer likartad skog gällande trädarter men mycket mindre material (död ved, ris etc.) i skogarna som kan antändas. Gällande ålder så har vi massor av skogar idag som har den ålder de har pga att de höggs väldigt hårt under krigsåren.

Förklara gärna närmare hur skogen är sämre på vatten och näringsflöden idag jmf med tidigare.

Långsiktiga åtgärder och skydda områden, javisst - Men hur ska det praktiskt genomföras? Vad ska skogsägarna göra i sin skog enligt dig för att höja naturvärdena? Ska åtgärderna påverka den ekonomiska delen i skogsbrukandet?

Jag jobbar på ett av södra Sveriges största skogsbolag och i den högkonjuktur vi nu är i gällande sågade trävaror och pappersmassa så kan jag garantera dig att allt som går att såga det sågas och allt som kan bli pappersmassa det blir pappersmassa. Att sälja sin avverkade skog som Brännved när den kan användas till annat, det finns det ingen som gör då betalningen för massaved är i princip dubbelt upp mot Brännved. Så allt vi kan använda till byggnation, det används till byggnation. Likaså med massaved, det som blir biobränsle är det som inte går att såga eller göra papper av samt det ris som tas om hand.
Du ber om typ 15 avhandlingar. Allt jag har skrivit är enkla punkter där det finns enkelt tillgänglig information. Mitt bekymmer är krisen för den biologiska mångfalden. Skogsindustrin har ju helt enkel inte den som mål - vilket är begripligt men oroande eftersom skogen täcker så pass mycket an landets yta.
 
Jag brukar helst inte ge mig in i de här diskussionerna, men... Diskussionen som sker om skogsbruk hamnar ofta i att man verkar tro att utvecklingen stannade på 60- eller 70-talet. Det är rent ut sagt häpnadsväckande i en del fall anser jag. Ja, vi hade ett dåligt skogsbruk då - framförallt pga den förda politiken som flera redan har skrivit. Man såg i Sverige skog som enbart en inkomstkälla för staten och det enda som var viktigt var så hög produktion som möjligt. Men sedan flera decennier lever vi i en helt annan tid, vilket har gått en del helt förbi.

Sen 25 år tillbaka är miljömål och produktionsmål jämställda i skogen. Det tar lång tid att vända en skuta! Skog bokstavligt talat skövlades i Sverige för 100-200 år sen, pga okunskap och för överlevnad. Ungefär som vi ser i delar av Afrika och Sydamerika idag. Vi är inte där nu men det är naturligtvis ett kapital som tar lång tid att återfå.

Sen är läget ganska olika beroende på vart i landet man befinner sig. Norrut = mycket bolagsskog = lägre mångfald. Vi såg det i somras när granarna brann. I södra halvan av Sverige, med vissa regionala skillnader, är en stor andel av skogen ägd av privatpersoner och var och en äger relativt lite skog. Det ger faktiskt per automatik en mångfald, även om en del sköter skogen "sämre" (kan vara produktionsmässigt eller ur BM-synvinkel). Oavsett detta så skiljer det mellan skogsägare.

Anyway. Riksskogstaxeringen, som väl får anses vara den enda oberoende parten i diskussionen, ser nästan bara positiv utveckling i skogen. En del saker går långsamt, av naturliga skäl. Men de ser en ökning av (utöver virkesförrådet) både död ved och gammal skog, och det i ganska hög takt. Det finns massor att läsa om detta på internet. Det är dock väldigt lätt att fastna på "propagandasidor" (åt båda håll då för tydlighetens skull).

Vi ska inte glömma att det faktiskt är skogen som har byggt detta landet. Skogen står för en betydande del av vår export (minns inga siffror men har för mig man brukar säga att det är den näst högsta exportgrenen). Av anställda i industrin är en hög andel i skogsindustrin, såklart även med regionala skillnader, i Värmland är det 25% av alla. Det är många! Var femte vätskekartong I VÄRLDEN produceras i Värmland.

Vi måste också komma ihåg att skogen är en mycket viktig faktor i omställningen från fossilsamhället. Det måste ske hållbart, men att det ska ske är det ingen tvekan om.

Puh. Det blev långt, rivstart på måndag morgon ;).
Det förklarar dock inte hur skogen kan vara yngre nu än på 60-talet?
 
Håller med till fullo! :)

Dessutom har vi aldrig haft den tillväxten i skogen som vi har idag, årligen växer det in tusentals mer kubikmetrar skogsbiomassa än vad vi avverkar. (Har inte siffrorna i huvudet)

Jag håller också med till fullo. Jag tror inte någon, som inte är ordentligt insatt i dagens skogsbruk kan förstå hur mycket planering, hur många faktorer man som skogsbrukare har att ta ställning till. Jag skulle säga att vi är otroligt kunniga och villiga att vårda vår skog, våra skogsmiljöer, och den biologiska mångfalden i vårt land.
 
Problemet är att staten sen inte alltid sköter det som de borde.

Det kan jag till viss del hålla med om , på så vis att ex gran kan behöva tas bort för att man vill få på sikt lövet tillbaka, men annars så , om vi pratar skog både barr o löv så ska den ju sköta sig själv det är då den blir värdefull.
 
Jag skulle säga att vi är otroligt kunniga och villiga att vårda vår skog, våra skogsmiljöer, och den biologiska mångfalden i vårt land.

Jag tycker att väldigt många gnäller- faktiskt- när de stoppas från att avverka del av det de tänkt.

En granne har en värdefull aspskog. Högintressant, bara 0,5 ha, men väldigt väldigt gammal. Den fick han inte ta ner och han gör inte annat än gnäller.
Hade han vetat det han vet nu så hade han sågat ner träden innan han ansökte ( ett större område), själv är jag jätteglad att de fredas.
 
Man måste nog jobba på ett skogsbolag för att kalla dagens plantager med monokulturer av gran eller tall för skog! Hur mycket man än vrider och vänder på det, så är det de orörda skogarna som har den största biologiska mångfalden!
 
Jo när det gäller skogsfågel så blir det mångfald om man håller tillbaka predatorerna, sen var skogen i övrigt välskött också, men jakt är nog så viktig del för att öka mångfalden.

Vad menar du med välskött skog?
Jag får rysningar när jag hör ordet men förstår att -för ekonomins skull- att produktionsskog behöver hållas välskött.
 
Jo när det gäller skogsfågel så blir det mångfald om man håller tillbaka predatorerna, sen var skogen i övrigt välskött också, men jakt är nog så viktig del för att öka mångfalden.

Men det andra då? Vad livnär alla dessa mängder av fåglar? hur kommer de plats? ( tänker på revir, mat, sjukdomar etc) oj, glömde av.....det är såklart bättre att en fågel i skogen dör av svaghet eller sjukdom än att ett rovdjur får ett litet mellanmål.

Jag hör ju till de som anser att predatorer är av vikt för mångfalden och att gå in o skjuta rovdjuren för att få för ögat ( och örat) mer kvittrande fåglar, ja då missar man den nyttan rovdjuren gör.
 
Men det andra då? Vad livnär alla dessa mängder av fåglar? hur kommer de plats? ( tänker på revir, mat, sjukdomar etc) oj, glömde av.....det är såklart bättre att en fågel i skogen dör av svaghet eller sjukdom än att ett rovdjur får ett litet mellanmål.

Jag hör ju till de som anser att predatorer är av vikt för mångfalden och att gå in o skjuta rovdjuren för att få för ögat ( och örat) mer kvittrande fåglar, ja då missar man den nyttan rovdjuren gör.

Låter man predatorerna härja fritt blir det INGA fåglar... de kan gå ordentligt hårt åt rådjursstammen också.
 
Men det andra då? Vad livnär alla dessa mängder av fåglar? hur kommer de plats? ( tänker på revir, mat, sjukdomar etc) oj, glömde av.....det är såklart bättre att en fågel i skogen dör av svaghet eller sjukdom än att ett rovdjur får ett litet mellanmål.

Jag hör ju till de som anser att predatorer är av vikt för mångfalden och att gå in o skjuta rovdjuren för att få för ögat ( och örat) mer kvittrande fåglar, ja då missar man den nyttan rovdjuren gör.
Eh har jag sagt att man ska skjuta av alla rovdjur? :confused: Med att hålla efter menar jag att man skjuter av en del, vilket gör att skogsfågeln faktiskt har en chans att överleva, eller menar du att rovdjuren har ett större berättigande än skogsfågel? Vi såg exempel på hur en stor population av räv gav rävskabb, till stort lidande för rävarna, är det bättre att rävarna får lida i stor utsträckning när bytesdjuren har tagit slut? För det är det som händer, när människan går in och lägger sig i, för ja det är det vi gör, så kan man få en balans där alla djur kan få samma utrymme utan att det behöver gå i cykler. Det finns utrymme för både rovdjur och bytesdjur, absolut men så länge vi människor lever i närheten av naturen så kommer vi att påverka. Då är det bäst att försöka påverka naturen på ett sätt som gynnar flest arter.
 

Liknande trådar

Samhälle Denna trådstart är utbruten från en annan tråd av en moderator. Vi gör det ibland när ett ämne verkar intressant för flera och/eller...
11 12 13
Svar
252
· Visningar
14 049
Senast: soom
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Semester.
Tillbaka
Upp