Oj, så allvarligt är det inte! Vi har mycket välfungerande dikessystem och inte blöta hagar - men en del ogräs kommer upp ex. på hästarnas kissfläckar. I beteshagarna är det mycket små områden - det är till 99 % grönt och frodigt gräs. I vinterhagarna lite mer ogräs men det beror ju på att dessa är mer belastade under den blöta årstiden (och vi kommer inte kunna göra några underverk där i dagsläget).
Vi har (precis som du nämner) mer problem i dikeskanter och utanför hagarna där det inte betas/putsas i samma utsträckning (men görs 1-2 ggr/år).
Vi har lerjord (tidigare kärrmark) som enligt de som bott här längre än oss har en tendens att bli sur - därav tänkte jag kalkning. Men annan gödning kan såklart också fungera - vi vill hur som gynna gräset och missgynna ogräset (om det är möjligt). Att hagarna kan behöva plöjas och sås om är jag medveten om, men tror inte riktigt det är dags än (majoriteten plöjt och sått 2021) - vill göra det så bra som möjligt till den dagen det ska göras.
Men jag är nybörjare och tar tacksamt emot tips från er som kan.
Gödning fungerar ofta, men inte alltid, bättre än kalk, för att gynna önskad växtlighet.
Vad är det för slags ogräs som är problematiskt?
När de som bott längre säger "sur", menar de då "sur" som rejält lågt PH eller menar de "sur" som fuktig/fuktighetshållande/blöt?
För kalkning utan att det är lågt PH ger ingen vidare effekt, däremot så ger gödsling ofta bra effekt även på jordar med något lågt PH.
Om nu gräsytorna såddes om 2021, så kanske det inte gjordes med tanke på "långliggande vall", med en rejäl grundgödsling med helst stallgödsel i samband med plöjning.
Då är det hög tid att gödsla beten/vallar nu efter fyra år, där det då huvudsakligen först bort näring från markerna.
Man kan göra på två sätt: använda stallgödsel/fastgödsel från hästarna, eller köpa storsäckar med pelleterad konstgödsel
Om ni skapar egen gödsel genom hästgödsel, så kan man sprida denna även obrunnen på hösten eller tidigt på våren (innan det börjar växa) om den är blandad med halm och/eller torv (papper eller liknande går också bra). Är hästgödseln blandad med spån/träflis, så måste den ligga till sig på gödselplattan flera år innan spånet (som oftast kommer från barrträd och innehåller terpentener) brutits ner, sedan går det bra att sprida.
Bra gödselspridare för fastgödsel är dyrt, och inte värt att skaffa själv, helst vill man använda "tvåstegs", det är bättre att leja "någon granne" för att sprida.
Pelleterad konstgödsel i storsäck köper man genom närmaste jordbrukshandel, t.ex. Lantmännen och får hemlevererat.
Man kan också fråga en växtodlande granne, som kan ta hem några extra storsäckar med rätt sort när de beställer och får levererat, och hjälpa till med att sprida. Annars så behövs traktor och spridare för granulerad/pelleterad gödsel.
Vill man veta vad jorden egentligen behöver för näringsämnen, så behövs en jordanalys.
Men observera att kontsgödsel är dyrt, mycket dyrt t.o.m., så därför kan det vara lönsamt att använda djurens gödsel istället, och lägga pengar på att leja någon med en tvåstegsspridare.
Har ni traktor? I så fall hurdan då? Redskap?
10 hektar totalt är mycket att försöka sköta med annat än traktor med relevanta redskap. Vi lejer plöjning, eftersom vi valt att inte ha en egen plog.
Men vi har har en del andra redskap, och samäger redskapen för vallskörd med en granne.
Så här sköter jag mina vallar (och beten):
Målet är att vallar ska kunna ge skörd av ensilage/hösilage eller hö under 7-12 år utan att behöva läggas om.
Under september/oktober så sprids alla gamla bäddar/allt mockat från får och hästar på vallarna. Materialet räcker inte till all yta, så i god ordning så får någon vall som fått mycket gödsel året förut, vara utan i år.
När jorden torkat upp på våren, men innan det börjat växa på allvar, så kör vi med gräsharv, för att lufta, få upp lite mineraljord och slå sönder eventuella "klumpar" av stallgödsel, dessutom så sår vi på med frö av sorter som det saknas av på respektive vall - kanske är det ont om baljväxter i någon vall, kanske är det fel balans mellan grässorterna...Sedan kör vi en vända med cambridgevält. Eftersom jag vill köra så få gånger som möjligt med traktorn på vallarna, så har jag skaffat en "allt-i-ett maskin" som har både gräsharv, såmaskin och vält sammanhängande.
Men bara att köra gräsharv och lufta ytskiktet i vallar och beten ger en mycket god effekt i att få en "bättre vall"/bete.
Vinterhagarna för häst, ca 4 hektar sammanlagt, "skrapar" jag bort ansamlingarna med hästskit och matrester med hjälp av en liten kompaktlastare (Avant) vid samma tid på våren - det blir lite manuellt arbete också, och lägger på gödselplattan, det ingår i det som ska spridas sen på hösten. Hästarna går på lösdrift i två hagar, en större och en mindre. Den mindre är extra grusad och dränerad (duk + grus runt matplatser och ingångar till lösdriften samt strategiskt placerade dräneringsrör.
Sedan harvar jag lite lätt med gräsharven, och sår på en gräsblandning på alla bara eller glesa fläckar, som bl.a. innehåller det extremt snabbväxande gräset Westerwoldiskt rajgräs.
Under sommaren så putsas alla tillåtna ytor (enligt reglerna för EU-stöd) som hästar eller får (75 st) inte hinner äta upp i tid eller som inte skördas som foder med betesputs av typen slagklippare efter traktorn. Vi har ett fiffigt system för växelbete mellan hästar och får, för att minimera parasiter hos respektive djurslag, och dessutom så äter de olika växter på olika sätt, hästar äter grovt material, och fåren fint material, så ofta behövs bara lite putsande.
Jag sätter dessutom upp tillfälliga avgränsningar i hagarna vid behov, för att reglera betestrycket på ytorna.
Eventuella hobbar med nässlor hanteras med betesputsen, eller där betesputsen inte kommer åt, med gräsröjare(röjsågsliknande) . Fåren äter med glädje nässlorna när de torkat.
Förr eller senare så måste ändå vallar eller läggas om betesmarker plöjas. Det börjar med en rejäl omgång med gödsel på ytan, sedan plöjning och harvning, stenplockning, mer harvning och mer stenplockning, för att sedan så med lämplig fröblandning, jag använder numera Westerwoldiskt rajgräs som skyddsgröda.