Vilka böcker får man inte missa?

Bukefalos 30 år!

Som en del redan vet är jag en ganska nyfrälst bokmal. Jag läste ganska motvilligt som barn och ungdom, och i vuxenlivet har det blivit någon enstaka pocket på semestern med ojämna mellanrum. Sedan fick jag barn och började lyssna på ljudböcker under föräldraledigheten. I början enbart facklitteratur, som sedan blev skönlitteratur, och tillslut en variation mellan ljudböcker och böcker. Nu undrar jag hur jag kunnat läsa så lite i mitt tidigare liv, och vad har jag missat?

Det finns ju en tråd om vad vi läser just nu, men vad har ni läst som ni tycker att andra absolut inte får missa? Det spelar ingen roll om det är barn, ungdoms- eller vuxenlitteratur. Det kan vara fakta, biografier, psykologi eller skönlitteratur. Jag gillar allt. Det kan vara gamla klassiker, men jag läser dem ogärna enbart för sakens skull utan då vill ha ha fått dem rekommenderade :D (Minns när jag skulle se Casablanca "för sakens skull" och höll på att ruttna av tristess.."

Tänkte bunkra upp med en lista att beta av!

Den hemliga historien av Donna Tartts sägs vara både kultförklarad och en modern klassiker. Det är också den enda bok som jag hitintills läst två gånger (i vuxen ålder). OTROLIG!

Det första vittnet: mannen som flydde av Jonathan Freeland är en sällsamt gripande skildring av tillvaron i tyskarnas koncentrationsläger. Bäst i klassen, helt klart.

Att läsa De kommer att drunkna i sina mödrars tårar av Johannes Anyuru var som att få en käftsmäll och spabehandling samtidigt. Otroligt vackert språk samtidigt som historien är hisnande och tempot högt.

Never Let Me Go av Kazuo Ishiguro är förmodligen den bok som jag "spontantänker" på oftast trots att det är flera år sedan jag läste den. Även den har ett behagligt språk men också en gripande och spännande historia. Plottwisten är... obehaglig så att säga.
 
Det är ju det där med tiden bara.. ljudböcker är så bra eftersom jag kan göra annat samtidigt. Pendling, tvätta, städa, promenera (tyvärr blir jag åksjuk av att läsa på bussen). Tiden jag bara kan sitta ner är väldigt begränsad, men håller på att hanka mig igenom "The anxious generation" just nu som inte fanns på ljudbok och det går fasligt långsamt.

Men, jag håller med dig. En del måste läsas, ändå.
Jag fattar ju det där med tiden, och det är bra att lyssna på något medan man fixar med annat som inte kräver full koncentration. Jag tycker att komplicerad handling och/eller många karaktärer i en bok blir svårt att hänga med i när jag lyssnar, och så tycker jag - och det är egentligen intressantare - att böcker som faktiskt är bra litteratur, bra språk och sånt, förlorar för mycket när man lyssnar.

Jag lyssnar gärna på reportageaktiga böcker och biografier, i den mån jag hittar några som intresserar mig. Bea Usmas Expeditionen är i en klass helt för sig själv, jag räknar med att Vitön är lika bra. Ulrika Knutssons biografi över Elin wägner är bra. Fördelen med att lyssna på den här typen av böcker jämfört med skönlitteratur är att det inte gör så mycket om man missar lite, det handlar ändå om tex Elin Wägner när man fångar upp tråden igen. (Skönlitteratur som håller för att man missar bitar, är dålig, och då vill man inte höra den därför.) Just nu lyssnar jag på Sissela Kyles självbiografi, den heter CV, men jag tycker att den är sådär, den funkar dock utmärkt att lyssna på.

Men om man vill bli eller vara en "riktig" bokmal, så räcker inte lyssnandet alls, tycker jag.
 
Jag fattar ju det där med tiden, och det är bra att lyssna på något medan man fixar med annat som inte kräver full koncentration. Jag tycker att komplicerad handling och/eller många karaktärer i en bok blir svårt att hänga med i när jag lyssnar, och så tycker jag - och det är egentligen intressantare - att böcker som faktiskt är bra litteratur, bra språk och sånt, förlorar för mycket när man lyssnar.

Jag lyssnar gärna på reportageaktiga böcker och biografier, i den mån jag hittar några som intresserar mig. Bea Usmas Expeditionen är i en klass helt för sig själv, jag räknar med att Vitön är lika bra. Ulrika Knutssons biografi över Elin wägner är bra. Fördelen med att lyssna på den här typen av böcker jämfört med skönlitteratur är att det inte gör så mycket om man missar lite, det handlar ändå om tex Elin Wägner när man fångar upp tråden igen. (Skönlitteratur som håller för att man missar bitar, är dålig, och då vill man inte höra den därför.) Just nu lyssnar jag på Sissela Kyles självbiografi, den heter CV, men jag tycker att den är sådär, den funkar dock utmärkt att lyssna på.

Men om man vill bli eller vara en "riktig" bokmal, så räcker inte lyssnandet alls, tycker jag.

Jag brukar ha en vid sänggaveln, och så ljudböckerna när dagen är igång. Så oftast lyssnar/läser jag två parallellt. Däremot tar det en förbaskad tid att läsa en bok, i jämförelse med ljudböckerna, så där får jag välja lite mer med omsorg. En ljudbok kan jag plöja på några dagar med pendling och lite sysslor hemma på kvällen, så där chansar jag lite mer. Det gör inte lika mycket om det visade sig att den var dålig. En fysisk bok hinner jag läsa lite på ett par eller några kvällar i veckan.

Ja, förutom barnböcker då. Jag ska faktiskt förbi biblioteket idag och låna en bok som jag fick tips om i helgen, och det blir den första barnboken som vi kommer behöva läsa flera kvällar i rad för att läsa ut. Det ser jag fram emot! Det har hittills varit korta bilderböcker och jag längtar verkligen efter att få läsa kapitelböcker med barnen. Det är lite lyxigt att äntligen/snart kunna dela ett gemensamt intresse med dem.
 
Den hemliga historien av Donna Tartts sägs vara både kultförklarad och en modern klassiker. Det är också den enda bok som jag hitintills läst två gånger (i vuxen ålder). OTROLIG!
Åh, då ska jag nog plocka ner den ur bokhyllan och våga läsa om den :D Jag köpte den i nån bokklubb på nittiotalet, älskade den men vågar sällan läsa om böcker för jag tycker ofta jag blir besviken. Den står bredvid Fröken Smillas känsla för snö, som jag också älskade och inte vågat läsa om.
 
Jag har läst Fråga 7 av Richard Flanagan för ett par månader sedan och den är verkligen värd alla goda omdömen. Jag känner mig fortfarande inte riktigt klar med den, och tänker fortfarande på de frågor den ställer. Ett litet plus för att miljön är en annan än den europeiska och amerikanska.
 
Jättebra reportageböcker som bör funka även som lyssning:

Klubben av Matilda Voss Gustavsson, om metoo-skandalen i Svenska Akademien (det var hon som avslöjade den i DN)

Genombrottet av Anna Bohlin och Peter Sjölund, om hur dna-släktforskning löste dubbelmordet i Linköping

Vargattacken av Lars Berge, helt utan slaskdetaljer om dödsolyckan på Kolmården, utan istället ett fantastiskt reportage om hur illa det kan gå när människor inte förstår djur och natur.
 
"Ålevangeliet" av Patrik Svensson. Inte intresserad av ålar? Läs den ändå!

Andrew Walden "Jävla karlar". En hysteriskt rolig och totalt miserabel barndsomsskildring. Maken till lekfullt språkbruk har jag aldrig sett.

Att läsa Helena Anderssons "Egenmäktigt förfarande" och Hjalmar Söderbergs "Den allvarsamma leken" i par är en kul litterär resa i tid och kärlek. Två böcker som speglar varandra i handling men är skrivna i varsitt århundrade. De är också båda mästerligt skrivna.

Andra författaren värda att nämnas: Annie Ernaux, Roy Jacobsen, Maja Lunde, Jonathan Saffran Foer, Kjell Westö, Jonathan Franzen och Karin Smirnoff.
 

Liknande trådar

  • Vad får man inte missa?

Hästnyheter

Bukefalos, Radannonser

Allmänt, Dagbok

  • Svensk politik 9
  • Valvaka!
  • Arbetsintervju

Barn

Hund

Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp