Vilken handväskhund ska min man ha?

Bukefalos 30 år!

Vad tror du om Löwchen? Eller är den för aktiv för att vara intressant? Det är ju en sällskapshund men, om jag förstår det rätt, mer aktiv än tex bichon raserna. Jag tycker att det låter som en härlig ras om man söker en sällskapshund. Tänker då att man håller hunden någorlunda kortklippt och inte i utställningensfrisyr.

Men @linnsan kan nog bättre svara på om rasen kan vara aktuell :)
 
Du behöver såklart inte svara, men vad är det som får dig att "gå ifrån" shiban och titta efter annat? Jag är lite nyfiken eftersom shiba står rätt högt på min lista över eventuellt val för nästa hund när det blir dags för det :)
Åh, ingenting! Jag önskar fortfarande en shiba (eller någon annan av nihon ken, typ en Kai. :love: ) men eftersom mitt liv inte riktigt är så ordnat att jag kan planera valptiden jätteprecist och jag absolut vill ha hund i år kommer första hunden nog att styras en del av tillgänglighet. Handen på hjärtat blir det förmodligen en liten terrier igen, det finns Alltid vettiga terriervalpar här... men det finns många raser jag tror att jag skulle trivas utmärkt med så jag håller liksom ögonen öppna, och hjärtat också. :)
Jag ska ändå ha två hundar, så shiban kan få komma sen om det inte finns lämplig räv när jag har möjlighet detta året.
 
Nu är jag ute på riktigt djupt vatten (=vet inte vad jag pratar om) men är de inte ofta ganska ängsliga? Jag tänker mig också att den är för smart, jag tror min man vill ha en lite korkad, glad och chill hund. (Jag vill också vara tydlig med att hans typ av hund inte säger nåt om hans typ av fru.)

Om mopsar kunde andas (+om
de hade tusen andra sunda drag som de inte har) vore saken biff, men det är helt uteslutet.
 
Nu är jag ute på riktigt djupt vatten (=vet inte vad jag pratar om) men är de inte ofta ganska ängsliga? Jag tänker mig också att den är för smart, jag tror min man vill ha en lite korkad, glad och chill hund. (Jag vill också vara tydlig med att hans typ av hund inte säger nåt om hans typ av fru.)

Om mopsar kunde andas (+om
de hade tusen andra sunda drag som de inte har) vore saken biff, men det är helt uteslutet.
Även jag skulle vilja ha mops (har fött upp dom) men nä :cry:
 
Nu är jag ute på riktigt djupt vatten (=vet inte vad jag pratar om) men är de inte ofta ganska ängsliga? Jag tänker mig också att den är för smart, jag tror min man vill ha en lite korkad, glad och chill hund. (Jag vill också vara tydlig med att hans typ av hund inte säger nåt om hans typ av fru.)

Om mopsar kunde andas (+om
de hade tusen andra sunda drag som de inte har) vore saken biff, men det är helt uteslutet.
Det mest "mops-lika" jag kommer på är tibetansk spaniel. Med reservation för att jag inte har koll på deras hälsoläge. De har ju också kortare nos.
 
Det mest "mops-lika" jag kommer på är tibetansk spaniel. Med reservation för att jag inte har koll på deras hälsoläge. De har ju också kortare nos.
Jag vet väldigt lite om rasen, men jag tycker kanske inte de ser toppensunda ut. Det verkar ju finnas en hel del små sällskapshundar utan framavlade extrema drag (kanske med undantag av tänderna hos många då) som har nämnts i den här tråden, så vi kikar åt de hållen.
 
En ingifting i familjen hade en tibetansk terrier som var den perfekta sällskapshunden. Hängde med på allt från resor och agility träning till att göra inget alls och bara hänga. Cool och lugn utan att vara tråkig. Stor liten hund.

En individ gör ingen ras - men honom borde de klonat. Många gånger. Och hon hade aldrig haft hund innan. Såg en på TV, kastade sig på telefon och köpte honom nästa dag. Det mest friktionsfria hundägande jag någonsin bevittnat (men inget jag rekommenderar. Mer ytterligare ett bevis för att något håller sin hand över vissa)
 
En ingifting i familjen hade en tibetansk terrier som var den perfekta sällskapshunden. Hängde med på allt från resor och agility träning till att göra inget alls och bara hänga. Cool och lugn utan att vara tråkig. Stor liten hund.

En individ gör ingen ras - men honom borde de klonat. Många gånger. Och hon hade aldrig haft hund innan. Såg en på TV, kastade sig på telefon och köpte honom nästa dag. Det mest friktionsfria hundägande jag någonsin bevittnat (men inget jag rekommenderar. Mer ytterligare ett bevis för att något håller sin hand över vissa)
Från SKK:s rassida: "Människorna i Tibet kallade dem för 'småfolket' och det säger en hel del." :love: Nu vill jag ju ha en!
 
En ingifting i familjen hade en tibetansk terrier som var den perfekta sällskapshunden. Hängde med på allt från resor och agility träning till att göra inget alls och bara hänga. Cool och lugn utan att vara tråkig. Stor liten hund.

En individ gör ingen ras - men honom borde de klonat. Många gånger. Och hon hade aldrig haft hund innan. Såg en på TV, kastade sig på telefon och köpte honom nästa dag. Det mest friktionsfria hundägande jag någonsin bevittnat (men inget jag rekommenderar. Mer ytterligare ett bevis för att något håller sin hand över vissa)
De är kanske liiiiiite stora för ändamålet, men såhär efter flera minuters googlande lägger jag dem på listan över "ras jag skulle vilja ha till mig själv".
 
En ingifting i familjen hade en tibetansk terrier som var den perfekta sällskapshunden. Hängde med på allt från resor och agility träning till att göra inget alls och bara hänga. Cool och lugn utan att vara tråkig. Stor liten hund.

En individ gör ingen ras - men honom borde de klonat. Många gånger. Och hon hade aldrig haft hund innan. Såg en på TV, kastade sig på telefon och köpte honom nästa dag. Det mest friktionsfria hundägande jag någonsin bevittnat (men inget jag rekommenderar. Mer ytterligare ett bevis för att något håller sin hand över vissa)
@escodobe hade inte du en sån? Vill minnas att den inte var helt lätt?
 
En ingifting i familjen hade en tibetansk terrier som var den perfekta sällskapshunden. Hängde med på allt från resor och agility träning till att göra inget alls och bara hänga. Cool och lugn utan att vara tråkig. Stor liten hund.

En individ gör ingen ras - men honom borde de klonat. Många gånger. Och hon hade aldrig haft hund innan. Såg en på TV, kastade sig på telefon och köpte honom nästa dag. Det mest friktionsfria hundägande jag någonsin bevittnat (men inget jag rekommenderar. Mer ytterligare ett bevis för att något håller sin hand över vissa)
Nu va ju min förra en blandis men han var hälften tibbe och exakt likadan
 
Nu är jag ute på riktigt djupt vatten (=vet inte vad jag pratar om) men är de inte ofta ganska ängsliga? Jag tänker mig också att den är för smart, jag tror min man vill ha en lite korkad, glad och chill hund. (Jag vill också vara tydlig med att hans typ av hund inte säger nåt om hans typ av fru.)

Om dmopsar kunde andas (+om
de hade tusen andra sunda drag som de inte har) vore saken biff, men det är helt uteslutet.
Jag tycker i princip alla shelties känns väldigt ängsliga om jag jämför med min Bichon. Men om du vill ha en korkad hund så skulle jag välja bort Bichonerna. De är smarta hundar, bara inte i grunden de allra mest arbetsvilliga. De är dock väldigt bra på att träna sin omgivning.
 
Har dålig koll på hälsan men shih tzu?
Hade en i min närhet när jag växte upp och det var det charmigaste!
De verkar ju bli gamla, men jag vet inte om de har andnöd under sitt långa liv...
 
Har dålig koll på hälsan men shih tzu?
Hade en i min närhet när jag växte upp och det var det charmigaste!
De verkar ju bli gamla, men jag vet inte om de har andnöd under sitt långa liv...
Jag har en :)

BOAS förekommer såklart i rasen eftersom den är brakycefal men det är inte alls lika stort problem som hos typ mopsar, pekingese osv. Våran verkar inte ha några problem men en av min svärmors hundar snarkar rätt illa både när han sover och vid ansträngning. Jag älskar rasen men jag tror att det här kommer bli vår enda tzu som det ser ut nu. De har väldigt stora ögon så det kan också vara ett problem, dels skaderisken men också sådant som torra och rinniga ögon.

Det är annars en perfekt liten sällskapshund som verkligen bara vill vara med. Behöver såklart motion som alla hundar men är supernöjd med en dryg timmes promenad om dagen och lite lek här och där. Otroliga små divor också med selektiv hörsel.. 😅 Inte speciellt skälliga om ingen typ knackar på dörren men en otroligt pratglad ras som genom grymtningar, fnysningar och morr gärna talar om sitt missnöjde med allt ifrån brist på uppmärksamhet till akut hunger (åt för 30 sekunder sedan). Ingen ger dig en sådan side eye som den här lilla palatshunden. Kommer absolut upp i soffan för egen maskin men kräver lyfthjälp av sin tjänare.

Jag vet dock inte om det skulle passa TS. De fäller inte men kräver en hel del pälsvård. Vi håller våran kortklippt men det måste hållas efter kontinuerligt, badas iaf var tredje vecka om de inte ska bli för sunkiga. All snö fastnar i pälsen, den blir skitig om det är dåligt väder ute.. De är inte speciellt frusna av sig men pälsen är annars allt annat än funktionell.
 
Har dålig koll på hälsan men shih tzu?
Hade en i min närhet när jag växte upp och det var det charmigaste!
De verkar ju bli gamla, men jag vet inte om de har andnöd under sitt långa liv...

Jag känner ingen men en granne har en som alltid vill att man stannar och hälsar och klappar lite när man möts ute :heart Så go liten hund! Ser han en på håll stannar han och tittar och väntar till man kommer dit och sen vill han bli klappad.
 
OBS ATT: rubriken är clickbait ... till 80 procent. Den riktiga frågan är lite längre:

Vi har en urgammal hund (kastrerad hane) och en unghund (tik). Jag skriver inte ut raserna här för att det inte spelar så jättestor roll, men de är mellanstora hundar i rasgrupp 1 och rasgrupp 8. Vi har också haft en liten hund ur rasgrupp 9, och en riktig fyrvägskorsning av större modell. (Om man är supernyfiken eller tycker det är relevant för att ge ett bra råd, kan man få veta mer i pm eller lusläsa mina samtliga inlägg genom tiderna.)

Alla hundar är förstås hela familjens, men unghunden är "min" hund, på det sättet att det bara är jag som är tränings- och tävlingsintresserad. Vi tränar och tävlar NW och tränar apportering. Jag jobbar mest hemifrån så det är jag som i huvudsak motionerar henne, och vi är mycket i skog och mark. Den gamla hunden är och har varit hela familjens på ett annat sätt - våra nu vuxna barn har växt upp med honom och han har varit med på precis allt vi har gjort. Han har varit en underbar familjekompis men är nu högst troligt inne på sin sista tid i livet.

Min man kommer att vilja ha en "egen" hund framöver, en som inte är mest min. Han kan och kommer vilja ta med sig hunden till jobbet för det mesta. Det är därför praktiskt om den väger max ca 8 kilo och inte är superskarp/vaktande i grunden. Han jobbar på hundvänligt kontor med flexibla tider, men där det kommer och går ganska mycket folk. Det är bra om det är en ras som till vardags är ganska nöjd med vardagsmotion och vardagsliv, dvs. en sällskapsras primärt. Jag tror att jag nog inte kommer kunna hålla mig från att gå nån kurs och träna NW, men syftet här är inte att den ska passa mig i första hand, utan den ska passa en medelålders hundvan man som främst vill ha en liten kompis som kan hänga med på allt. Tänk lite pensionärshund kanske.

Min man har inga som helst fördomar om hundraser (det var därför jag skrev "handväskhund", men det ska inte tolkas bokstavligt). Vilka raser ska vi kika på? Det brådskar inte, så det gör inget om det är en lite ovanligare ras, men jag tror det är bra att börja göra lite research så att det inte blir några spontanköp i tomrummet efter gamlingen.

Inga trubbnosraser, och vi har höns och vuxna katter (fast det kanske spelar mindre roll om man tänker att vi ska ha en valp). Inga krav på typ av päls. Det jag kan tänka är att hunden inte ska gå sönder när "min" hund vill leka - hon är en entusiastisk typ. I övrigt inga särskilda krav, så kom med tips!
Nu är min fantastiska hund liiite tyngre än vad du önskade, min Sheldon är en australisk terrierhane och väger ca 10 kg.

Lagom social, går oftast fram till folk och hälsar men är egentligen inte så intresserad= Lätt att ha med sig

Liiite terriertjurig= funkar även ihop med större hundar utan att bli hunsad.

Fantastisk "av och på"-läge, går gärna promenad och gärna långt men kan lika gärna sova hela dagen på soffan om jag har en dålig dag.

Jag har på inrådan av uppföljaren vant Sheldon att bli buren under armen redan från så han var valp vilket gör att han har varit med typ överallt.

Sheldon är 14 i år fortfarande riktigt pigg och med och han är tyvärr ett undantag i rasen (jag har kollat) så han fått SLO (kloavlossning), men det hållas i schack med mediciner.

Den vidriga dag han inte längre finns med mig kommer jag förmodligen skaffa en australisk terrier till. ❤️❤️❤️
 
En vän till familjen födde upp Norwich förut, de är så käcka och roliga!

Svärföräldrarna har haft västgötaspets, helt ljuvliga och enkla, det finns dock många linjer som är arbetsmyror istället.
 
Norwich är säkert en trevlig ras men själv får jag lite skrämselhicka av att läsa RAS. :(

Nedan är saxat härifrån: http://www.norwichterrierklubben.se/17/27/ras-rasspecifik-avelsstrategi/

Screenshot 2026-02-21 at 20-31-58 RAS Norwich 2020.odt - Norwich-terrier-RAS.pdf.webp


Jag sågar absolut inte rasen och uppfödarkåren som helhet, tvärtom är det jättebra att rasklubben uppmärksammar problemen, men önskas en så sund hund som möjligt kanske man bör välja nåt annat.
 

Liknande trådar

  • Vad ska jag göra med min hund?
  • Hjälp min hund håller på att dö
  • En hund till?
  • Då hundlivet inte blev som man tänkt

Hästnyheter

Bukefalos, Radannonser

Allmänt, Dagbok

Barn

Hund

Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp