Vilken soppa!!

Bra att du förstod vad jag menade! Jag önskar dig all lycka till med både pållen o bebisarna!!! Skönt att det har löst sig temporärt; det är alltid mycket lättare att hitta en lösning på saker och ting om man inte har en sådan akut tidspress som du beskrev i början av tråden.

Anna-Karin
 
Men jag fick iallafall ett svar! Trevligt att du tog dig tid och besväret.. :bow: :devil:


Vad ska jag återge?
Att du valde att missuppfatta? Och därefter var totalt oförstående trots att jag använde allt mitt tålamod till att förklara..
Att min häst är en häst du aldrig skulle vilja ha? Eller klara av?
Men det hör ju inte hit... utan att DU nu sitter och spyr galla över en som vill få sin häst utdömd, en häst du aldrig sett och som har fått diagnosen pålagringar, vilket i sig gör hästen till en inte frisk individ... Det är ju fruktansvärt i dina ögon att inte göra allt för att låta hästen leva... Men när det gällde min häst sa du efter att ha läst ett kort inlägg att hästen omedelbart borde avlivas?
Men det kanske är skillnad på olika fall?? :angel:
Hennes är sjuk och min är frisk...


Jag har läst hennes första inlägg... och tycker det är synd att hon hamnat i en så jobbig sits... och i hennes fall skulle jag oxå fundera på att avliva hästen...
Men det beror ju kanske mer på min egen erfarehet av vart dessa hästar ofta hamnar..


Om du nu inte förstod det, så blev det ingen behandling, eftersom det inte gick att bota hästen! Men jag undersökte alla utvägar!
Du gör dig bara löjlig genom att vara spydig... nej, i ditt inlägg framgå inte hurvida hsten blev behandlad eller inte och inlägget var ju inte direkt riktat till just ditt fall... Utan att det finns egoism åt båda hållen..
 
Hade jag resonerat så hade jag säkert kunnat få min utdömd också, en unghäst med upprepade hältor och "lynnesfel" är det nog inte så svårt med, spec inte med tanke på vad som hände hennes morfar (det är ingen risk att det nedärvs men det beror ju på vilken veterinär man pratar med). Men det har jag ju inte gjort utan testar fortfarande om hon håller för ridning eller inte.

Jag är övertygad om att Alex redan har förklarat läget för vi tänker nog ganska lika i det här.

Jag anser det BÄTTRE att ta bort hästen än om man inte kan ta hand om en skadad häst själv på bästa sätt. Verkligen INTE KAN. Inte för att man inte vill utan för att man inte kan. Som i det här fallet.

Och sen är det väl inte så hemskt konstigt om man vill ha tillbaka lite pengar, spec när man tänkt att sälja från början?
 
Håll dig till sakfrågot i st f att gå till personangrepp och komma dragandes med felaktiga påståenden om tidigare trådar. Skall du referera till sådana, skall du också återge dom aktuella inläggen i sin helhet!
Vad gäller att spy galla, tror jag nog att Cranberry och jag har en vettig nivå på diskussionen. Tyvärr kan inte detsamma sägas om din.

LIA
 
Jag anser det BÄTTRE att ta bort hästen än om man inte kan ta hand om en skadad häst själv på bästa sätt. Verkligen INTE KAN. Inte för att man inte vill utan för att man inte kan. Som i det här fallet.
Var det så i det här fallet? Nu menar jag inte efter att vi vet utfallet, utan då diskussionen pågick. Det tycker faktiskt inte jag.

Att inte KUNNA ta hand om sin skadade häst, är långt, mycket långt, bort i min tankesfär. Därtill värderar jag mina hästar som individer alltför mycket. I slutänden finns, om alla andra möjligheter är utdömda, sk konvalecensställen dit man kan lämna sin häst för kortare eller längre period.

Vilket väl framkommit tidigare, fattar jag inte den egoism folk ger uttryck för, när man hellre avlivar ett djur (för att man inte kan ha det kvar) än på något sätt överlåter det till andra. I det sammanhanget ställde jag en fråga (i ett inlägg till Alexandra): "... men skall vi slakta alla hästar i st f att låta dom byta ägare? Plötsligt lade alla uppfödare ner verksamheten!"
Jag undrar, hur skall vi ha det egentligen? KAN vi sälja hästar till andra människor, eller kan vi inte? :confused:

Jag kommer inte igenom till Alexandra, när det gäller min syn på hästens rätt till liv, och därför orkar jag inte resonera mer där, men jag tror att du förstår mig bättre.

Nej, det är inget konstigt alls, att man vill ha ut dom pengar som går, om man gör sig av med en häst. Men att lägga in pengarna som argument för att slakta i st f att vårda, vänder jag mig emot.

LIA
 
Jag måste bara få säga "cranberry". Ta det lugnt och stressa inte upp dig för att du ska ha tvillingar och inte kan ta hand om din häst nu på ett tag ! Att avliva är väl ändå den sämsta lösningen tycker du ändå inte det ????? Hästen bör ju bli bra, det har många hästar med kotledsinflammationer blivit ! Om du nu har 4 kompisar som hjälper dig + din syster så är det väl en jättebra lösning? Hade jag haft en stallkompis som blivit var gravid och inte kunde sköta sin häst under den tiden då hade jag gladeligen ställt upp och hjälpt till ! Hade inte ni andra som skrivit här gjort det ?? I vårt stall har vi både haft gravida och skadade hästägare....vi har då tillsammans hjälpts åt att ta hand om hästen till vederbörande ! Sen tycker jag mig se mellan dina rader cranberry att du själv vill ha kontroll...det måste du nog lära dig att släppa lite! Det finns faktiskt andra som kan ta hand om hästar på ett ansvarsfullt sätt, även skötare och fodervärdar. Glöm sen tanken att "få igen " satsade pengar på hästen. Hästar är väl inga investeringsobjekt :confused: de är väl våra kompisar ! Mvh Aker
 
. I det sammanhanget ställde jag en fråga (i ett inlägg till Alexandra): "... men skall vi slakta alla hästar i st f att låta dom byta ägare? Plötsligt lade alla uppfödare ner verksamheten!"
Jag undrar, hur skall vi ha det egentligen? KAN vi sälja hästar till andra människor, eller kan vi inte?

Fast det är väl ingen som påstått att man ska börja slakta hästar istället för att sälja?? Var har du lyckas tolka in det?

Däremot ser jag fortfarande inget fel i att man väljer att ta bort en knepig häst, häst som inte klarar ridning fullt ut eller en sjuk häst t ex om man inte är SÄKER på att hitta ett BRA hem där man VET att hästen kommer få det bra (dvs att de kan hantera knepigheten och jobbar med den på rätt sätt, avpassar träningen till vad hästen håller för alt ser till att erbjuda en bronkithäst en sådan miljö så den hålls besvärsfri).

Hittar man ett sådant hem - jättebra!

Hittar man inte ett sådant hem och väljer att ta bort istället så anser jag det inte vara något fel i det heller.

Däremot - friska, omkomplicerade hästar (dvs majoriteten av alla hästar) ska inte slaktas istället för att säljas. De som inte är omkomplicerade och/elelr friska så anser jag fortfarande att om det är möjligt att hitta ett bra hem till dem - gör det. Men om man inte hittar ett bra hem, eller andra yttre omständigheter gör att man inte kan det ( t ex att man inte har hur lång tid som helst på sig) och istället för att sälja hästen till en osäker framtid (ALL hästförsäljning är en risk, men du förstår hur jag menar) väljer att avliva den så anser jag inte att det är fel.

Men jag har aldrig någonsin påstått man ska slakta hästar istället för att sälja, var fasiken har du lyckas snurra ihop det någonstans?

I övrigt hänvisar jag fortfarande till det jag skrivit innan och har inget övrigt att tillägga.
 
Men du svara ju inte ändå!
Frågan är ju varför du inte tycker att det skulle vara så fel att avliva denna häst, medans du tycker det var en välgärning att avliva min?!

Det är ju DIG jag frågar... så Varför ska jag återge en hel disskution? Vi båda vet väl vad vi pratade om, eller hur??
 
Jag håller med Alex även vad det gäller försäljning.

En knepig häst är det MYCKET svårare att hitta en bra ny ägare till som orkar med de problem som det antagligen medför. Med en sån så vill jag låna ut en längre period först men är det panik så kanske det inte är något alternativ.

Men har man TID på sig så är jag övertygad om att det går att hitta rätt ägare till alla hästar :)
 
Du har vidareutvecklat dina tankegångar, men jag svarar med dom förutsättningar som rådde, då jag skrev mina inlägg. :) Dessutom tyckar jag att mina följdfrågor fortfarande är relevanta.

Fast det är väl ingen som påstått att man ska börja slakta hästar istället för att sälja?? Var har du lyckas tolka in det? - Men jag har aldrig någonsin påstått man ska slakta hästar istället för att sälja, var fasiken har du lyckas snurra ihop det någonstans?
Svar: I dina inlägg! Jag drar helt enkelt dom logiska konsekvenserna av vad du skriver.
Se här:" Kan man erbjuda det (div hästhållningskrav, min anm) så ska hästen SJÄLVKLART leva. Men man ska vara SÄKER..Kan man INTE erbjuda det så är det INTE en dålig lösning att låta hästen somna. (Gällde frågan om överlåtelse, min anm).
I ärlighetens namn, är du inte ensam om åsikten, att alla hästköpare är potentiella djurplågare och "skickatillItalienochtjänapengar-typer", men det gör den inte mindre inkonsekvent. Inkonsekvent under den förutsättningen, att vi skall överta hästar av varandra. Sälja/köpa/byta/skänka, you name it. HUR skall vi kunna göra detta, samtidigt som vi skall ha garantier för hur hästen behandlas under resten av sitt liv?
Kan du förklara för mig, hur du löser detta Columbi ägg? :confused:

Här fyller jag på med ett citat till från dina inlägg:
Och jag tycker att kan vi GARANTERA en häst ett bra liv ska den ha det. Ingen tvekan om saken. Kan vi INTE garantera det är avlivning inte en dålig väg att välja.
Kan du förklara för mig, hur någon skall kunna GARANTERA en sådan sak? Skall jag märka ord, anser jag dessutom att hästen skall ha ett bra liv, oavsett någon garanterar det eller inte. :p

När jag ändå är i farten, skall jag upprepa en annan fråga jag ställde till dig, utan att få svar. Tacksam om du förklarar nu!
"Hur du sen får ihop att "matte lider och tar hon bort, är det ju för hästens bästa", övergår mitt förstånd. Det skulle alltså vara i hästens intresse att bli slaktad bara för att matte har problem??
Kan du försöka förklara det här?" :confused:

I grund och botten hoppas jag, att vi har samma åsikter i det här, och att diskussionen främst bottnar i språkförbidstring.

Däremot ser jag fortfarande inget fel i att man väljer att ta bort en knepig häst, häst som inte klarar ridning fullt ut eller en sjuk häst t ex
Kommentar! Håller med om att det är OK att slakta en häst, om ett vettigt liv verkar omöjligt. Var man drar gränsen, är nog olika från gång till gång, och från människa till människa. Jag har flera gånger berättat om mitt körsto, som dömdes ut av veterinärerna (dömdes ut pg av "ej tävlingsbar" och defekt gång) för många år sedan. Hon lever fortfarande här och mår bra som "hobbydragare", och är den mysigaste häst man kan tänka sig. För mig är tanken att slakta henne omöjlig, så länge hon fungerar som häst, njuter av livet och inte har ont.
Vad gäller "knepiga" hästar, så ägs dom ofta av knepigare folk! Ett argument så gott som något för att flytta hästen till ny ägare.

Din tur att svara!

LIA
 
Svara på dumheter och personliga påhopp?
Under min värdighet!
Om du vill tjafsa vidare, får du använda mail!

LIA
 
Okej, jag provar IGEN...

Sälja/köpa/byta/skänka, you name it. HUR skall vi kunna göra detta, samtidigt som vi skall ha garantier för hur hästen behandlas under resten av sitt liv?
Kan du förklara för mig, hur du löser detta Columbi ägg?

Det går inte, det är ett moment 22. När man släpper taget om en häst, dvs den övergår i någon annans ägo så har man i princip släppt kontrollen. Du kan hitta vad som verkar vara det perfekta hemmet. Men det kanske i slutändan bara var tomt prat, och du kan inte göra något åt det. Eller så kanske det ÄR det perfekta hemmet, men omständigheterna ändras så att hästen säljs igen, till ett inte så perfekt hem.

Det där är baksidan med att sälja hästar och djur i allmänhet, du måste släppa kontrollen och hoppas det går bra.

Du behåller mer kontroll som fodervärd, men det har sina baksidor. Dels att hästen kan komma tillbaka när som helst, och då ska du ju kunna fixa det, dvs kunna att med en månads varsel elelr ännu kortare hosta fram en stallplats, ha tid och råd etc att själv ta hand om hästen igen. Och den behöver inte alls vara i samma skick som när den åkte.

Och det är väldigt tidsödande att ha sådan kontinuerlig 'kontroll' av en fodervärd att du kan ingripa innan hästen far illa.

Så det går ALDRIG att samtidigt 'bli av' med hästen och kunna garantera dess framtida välfärd.

Nu är tack och lov de allra flesta köpare bra, men tyvärr inte alls. Och risken att det inte ska bli bra ÖKAR om det är en häst som har någon form av begränsningar. T ex som nämnts att den inte kan användas fullt ut, är knepig etcetera.

Och det är oändligt mycket svårare att lösa med en häst som inte är frisk, som t ex trådskrivarens häst, och ger väldigt mycket mer tveksamheter. Hon har ju inte lyckats hitta någon som ens vill HA hästen och fortsätta dess behandling, utan det ska 'vilas bort' etc. Och hellre än att sälja/skänka/etc en sådan häst och inte vara säker på att den får den vård den behöver så skulle jag låta den somna.


När jag ändå är i farten, skall jag upprepa en annan fråga jag ställde till dig, utan att få svar. Tacksam om du förklarar nu!
"Hur du sen får ihop att "matte lider och tar hon bort, är det ju för hästens bästa", övergår mitt förstånd. Det skulle alltså vara i hästens intresse att bli slaktad bara för att matte har problem??
Kan du försöka förklara det här?"

Hästen lider inte av att dö. Hästen fattar inte att den dör. Hästen mår bra, äter sin havre och är sen plötsligt borta utan att vara medveten om vad som hände.

MATTE får leva vidare med att vara den som tog beslutet och konsekvenserna av det. Matte lider, hästen är död och fattar ingenting, och fattade inte heller att den dog. Hästen led inte ett dugg.

. För mig är tanken att slakta henne omöjlig, så länge hon fungerar som häst, njuter av livet och inte har ont.
Vad gäller "knepiga" hästar, så ägs dom ofta av knepigare folk! Ett argument så gott som något för att flytta hästen till ny ägare.

Jag har samma grundinställning (häst mår bra och har inte ont - häst lever vidare). JAg har ju en valack som enligtd e flesta borde vara i himlen nu, men jag kan inte berättiga det (och vill det inte).

Sen är jag nog en knepig människa enligt ditt resonemang ;) Valacken kommer nämligen aldrig säljas. Skulle jag inte kunna ta hand om honom av någon anledning så slutar han sina dagar. Han är nämligen vad som anses som 'en knepig häst'. Han har väldigt mycket i bagaget för det första, och sist jag kollade (lite ont om kamikazepiloter) så släppte han inte upp någon annan på ryggen. Ovanpå detta så tar han miljö OCH ägarbyte (kombinationen alltså) väldigt hårt.

Och jag skulle kanske kunna hitta någon som var medveten om allt detta och ffa var beredd att acceptera det och ge honom den tid och det tålamod han behövde för att kunna ta sig igenom det hela och börja lite på någon annan på samma sätt som han numera litar på mig. Men jag har lovat att han ska slippa få gå igenom det mer, jag kan inte inför mig själv berättiga att han ska behöva må så dåligt så länge innan det (om jag hittar den perfekta ägaren thats it) släpper. Dessutom är risken överhängande att han skulle bli en vandringspokal och stämplad som problemhäst. Tyvärr är folk i allmänhet bra på att prata och inom sig tänka "äh, så farligt kan det inte vara, det ska nog gå bra" och jag har sett lite för mycket sånt. T ex så såldes min förra unghästs mamma (DÄR kan man snacka om knepig häst) till vad som verkade vara det PERFEKTA hemmet. Det skulle tas good tid på sig, det skulle inte provas ridas på henne förrän efter minst ett halvår och ägaren bedyrade att hon var fullt medveten om vad ägaren förklarat ang hur hästen var etc. Allt verkade perfekt hela vägen genom försäljning. En månad efter hade ägaren försökt rida och åkt i backen så det sjäng om det, och sa skamset att "Jag trodde inte hon var SÅ illa", trots att ägarna noga upplyst om att det var just SÅ illa (hästen hade tre gånger försökt ridas in, två ggr av profesionella, men ingen hade lyckats). Jag vet inte hur det är nu eftersom nye ägaren slutade rapportera, men det sista jag hörde så var hästen värre än innan försäljning.

Nu har ju valacken även hälsodefekter så nu är det inte ens chans att han säljs, men även utan hälsodefekterna så har jag lovat honom att han ska slippa gå igenom ett ägarbyte. För HANS skull.

EN okomplicerad häst eller en normalt komplicerad häst eller vad man ska sälja det skulle jag sälja istället för att slakta dock, om jag inte kunde ta hand om den av någon anledning (Jag köper hästar för livet, men jag kan ju inte garantera att jag inte hamnar i rullstol eller något annat jag inte kunnat förutse inträffar).
 
Då är vi överens om, att man inte kan överlåta en häst, och samtidigt VETA att hästen får ett långt, hästlyckligt liv!? :p
Är vi också överens om, att vi överlåter en häst, vi inte kan ha kvar, trots denna begränsning? Enligt mottot: Låt hästen leva, om det bara är möjligt, och komma till ett så bra hem som möjligt!?
I så fall är vi väldigt överens. ;)

"matte lider och tar hon bort, är det ju för hästens bästa"
Jag förstår fortfarande inte, varför det skulle vara bra för hästen att bli slaktad, bara för att matte lider. :confused: Enligt mitt sätt att se, vore det bästa för hästen att flytta till en matte, som inte lider.
Att vi kan slakta hästar, utan att dom är medvetna om vad som komma skall, hör liksom inte hit. Hästarna har alltså rätt till ett fullt liv, fortfarande enligt mitt sätt att se på det. Men jag är nog insnöad, när det gäller den här frågan. :o

"så ägs dom OFTA av knepigare folk"! :)
Tänk så ofta man hör att "djuret är helt annorlund där än här". Ibland positiv, ibland negativt. En gammal hästkarl jag känner, fick en gång förfrågan om att ta hand om en helt omöjlig avelshingst under betäckningsperioden, eftersom ägarna inte klarade av den trots allehanda rep och tillbehör. Efter ett par veckor var hingsten foglig och bussig, och gick att promenera omkring med, med bara grimma och grimskaft, trots alla ston i grannskapet.
Problemhästar eller hästar med problemmänniskor?

LIA
 
Vi är överens ang att man aldrig kan VETA hur det blir när man i någon form överlåter en häst. Det är anledningen till att jag inte säljer hästar om jag kan undvika det (jag slaktar dem INTE istället, jag köper hästar för livet istället och hoppas inget händer som gör att jag inte kan ha dem kvar).

Ang matte lider om hästen slaktas blir vi nog aldrig överens eftersom jag anser att det som inte skadar hästen på något vis inte är fel. Jag säger i ärlighetens namn inte spec mkt mer än "förbannat resursslöseri" om någon slaktar sin fullt friska häst heller för de är så övertygade om att ingen annan kan ta hand om den lika bra.

"så ägs dom OFTA av knepigare folk"!
Tänk så ofta man hör att "djuret är helt annorlund där än här". Ibland positiv, ibland negativt. En gammal hästkarl jag känner, fick en gång förfrågan om att ta hand om en helt omöjlig avelshingst under betäckningsperioden, eftersom ägarna inte klarade av den trots allehanda rep och tillbehör. Efter ett par veckor var hingsten foglig och bussig, och gick att promenera omkring med, med bara grimma och grimskaft, trots alla ston i grannskapet.
Problemhästar eller hästar med problemmänniskor?

OFTAST är det hästar som har problem med sina människor. Jag tar ju emot 'problemhästar' nu och då för utbildning/korrigering (kalla det vad man vill) och det är sällan något större fel på dem, de har svårt att förstå inkonsekventa människor, har dåliga erfarenheter av inkonsekventa människor och slår först ochf rågar sen som en skyddsåtgärd eller har helt enkelt inte fått några ramar och regler (vilket vissa hästar mår gravt dåligt av). Handlar mer om att lära om matte/husse än hästen eg.

Men sen finns det de där individerna som av olika anledningar har problem med sig själv. De är dock rätt få. Många går att få ordning på, andra inte.

Min valack skulle jag kunna sälja som bombsäker barnponny om de bara ger fan i att provrida. Han är heller inga som helst problem för mig att rida. Däremot är han i ärlighetens namn inte riktigt bra mentalt. Han är onaturligt rutinberoende (även om vi lyckas slipa bort myyyycket av det, men vi har pysslat med det i 5 år nu), han är för osäker på sig själv när det väl kommer till kritan (han är numera flockledare och mycket stabil och säker på sig själv. Men om man bryter hans mönster eller 'vänder upp och ner på hans värld' så rasar det som ett korthus).

Det märks mest när det komemr till ridningen. Han har en MYCKET dålig erfarenhet vid inridning, och efter det ett par misslyckade inridningsförsök. Tog mig en sejour på ortopedakuten med en skadad rygg och ett år att komma upp på honom, och ytterligare ett par år att få honom att vara lugn rakt igenom (dvs även vid uppsittning t ex).

Idag har jag inga som helst problem med någonting kring ridning och sadel, men jag vet att om jag ändrar rutinen kring hur jag gör när jag sadlar, eller sitter upp på något annat sätt än vanligt etc så rasar hans värld och han blir fruktansvärt störd och skrämd.

Jag hade min häst i samma stalls om han stod innan han kom till mig, och när han kom var det som en helt annan häst. Han var livrädd för ALLT, vågade inte göra ett smack (han höll på att klättra ur boxen i panik när han skulle täckas, han höll på att få hjärtslag om man flyttat en bil på stallplanen, och han vågade inte gå före mig på promenaderna - för att bara nämna lite). Han var visserligen en nervös häst redan innan, men INTE så. Men komb miljöombyte och ägarbyte gjorde att alla hans grundstenar föll som korthus och då blev det en mycket rädd och olycklig häst kvar. Tog lååång tid innan han slappnade av.

Han är dock en ängel att åka på kurs med, ha med sig på klinik, ta till nya ställen, flytta etc. Bara MATTE är med. Finns något av tryggheten kvar är det lugnt.

Så om han nu inte skulle ha sina fysiska defekter och jag skulle sälja så skulle jag nog kunna lösa det om jag skaffar en fodervärd som MÅSTE ha honom kvar här ett år först. Dvs jag finns där och nya matten finns där och hans rutiner ligger kvar. Och så gradvis så försvinner jag mer ut i periferin och hon tar över mer och mer och sen när hon (elelr han om det är en kille) är hans 'nya matte/husse' flyttar honom så skulle det nog gå bättre. Om man nu skulel hitta någon somd els gick med det, och någon han accepterade att släppa upp på ryggen.

Problemet är att det inte fungerat speciellt bra innan det här med att annan rider honom. Hans erfarenheter just från inridningen sitter tydligen HÅRT även fast han på ytan verkar ha kommit över dem helt, men det är tydligen hårt knutet till MIG. Dvs JAG får gärna sitta på hans rygg för han vet att det inte blir/är obehagligt. Andra däremot har han tydligt visat att "neeeeeeeeeej, det kommer göra ont!" och inte släppt upp dem. Jag har då valt att avbryta de försöken eftersom jag egoistiskt nog inte velat riskera det vi byggt upp bara för att någon annans ka kunna rida honom. Jag har aldrig tänkt sälja honom, så att få honom att acceptera någon annan på ryggen har bara varit "för att det är bra om det går" och det har inte varit värt att riskera allt han och jag byggt upp. Idag när han är betydligt självsäkrare (gått från ranglägst till ranghögst i hagen t ex) så kanske det skulle gå, men nu har jag slut på kamikazepiloter, och som sagt - han ska aldrig säljas - så har jag inte aktivt letat nya heller.
 
Så hon borde alltså vetat innan hon blev gravid att hon skulle ha tvillingar och att hästen kommer bli sjuk? eh... ta och kamma ner luggen va...
 
JA, vad skall man svara på den kommentaren?!?
Jag hänvisar mina svar även till Lias kommentarer som jag stödjer helt och hållet.
Jag kommer alltid att stå fast vid min åsikt..
Jag antar av dina kommentarer, att jag är nog tillräckligt gammal för att tycka som jag gör.
Den som borde växa upp och kamma sig ( vilket jag gör varje morgon :) )som du uttrycker det, kan du nog gissa vem det är..
Vidare hänvisar jag till min mail om du mer inteligenta kommentarer. :smirk:
 
Jo, men det jag tror att vi alla vänder oss emot är att du är så himla elak mot den här tjejen som sitter i en svår sits. Hon kan som sagt inte hjälpa att hon blev gravid med tvillingar och inte kan sköta sin häst SAMTIDIGT som hästen blev skadad. Jag tycker inte heller att det är försvarbart att ta bort en häst som bedöms ha goda chanser att bli frisk, och det har TYDLIGT framgått av mina tidigare inlägg, men varför är du så elak??

Hoppas att vi här på Buke har lyckats peppa Cranberry till att se sig om efter andra lösningar, för lösningar brukar finnas på det mesta.

MEN att som du gå till personangrepp och vräka ur sig en massa otrevligheter leder inte till något. Det är definitivt inte heller något vidare smart sätt att uttrycka sin åsikt på om man verkligen vill påverka och att någon ska lyssna. INGEN orkar ta till sig kritik när den framförs på ett så plumpt sätt som du gjort i den här tråden :mad:.
 

Liknande trådar

Hästvård Snälla hjälp mig att stilla mina tankar genom att bara dela med er av erfarenheter. Jag vill ha lite hopp eller en hand att hålla i...
2
Svar
23
· Visningar
1 638
Senast: Sirap
·
Hästvård I juni upptäcktes en svullnad i vänster frambenets skenben. Svullnaden fortgick trots kyla, bandagering och sjukhage och en smygande...
Svar
4
· Visningar
917
Senast: Cattis_E
·
  • Artikel
Dagbok Det ligger snö utanför. Allt jag tänkt göra ute har fått skjutas på tills det blir bättre väder. Det enda jag kan komma på att göra ute...
6 7 8
Svar
142
· Visningar
8 327
Senast: ameo
·
Hästvård Jag har en skimmel hemma, och som de flesta andra skimlar har hon knutor. Jag har mest hanterat det enligt modellen att hålla koll så...
5 6 7
Svar
125
· Visningar
8 277

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Burkfisk
Tillbaka
Upp