E hatar blöjbyten. Hon skriker som om vi försöker ta livet av henne. Vi försöker göra det så roligt som möjligt för henne och så snabbt det bara går men det är svårt när hon är både arg och ålig
Hon vägrade sova sin eftermiddagslur och hon skrek i högan sky när det var dags att sova för kvällen. Alltså, nu är vi i fas igen...För nån natt sen var lilleman oerhört uppriven, en hel timme höll han på innan han lugnade sig och somnade om. Förklaringen hittade jag idag, en framtand i överkäken har tittat fram. De andra tre ligger nära att bryta igenom också. Så tand nummer fyra alltså.
F ö tycker jag lite synd om personalen på förskolan som ska behöva byta på honom. För han ligger allt annat än stilla och de flesta blöjbyten är som att försöka byta blöja på en hal ål
Knoddrik hatar dem inte. Hon har bara inte tid att ligga kvar. Brukar ge henne nåt i händerna som hon kan fokusera på. Djurmobilen på bvc rev hon ner senast.E hatar blöjbyten. Hon skriker som om vi försöker ta livet av henne. Vi försöker göra det så roligt som möjligt för henne och så snabbt det bara går men det är svårt när hon är både arg och ålig
Vi hade gäster i helgen, svågern med fru samt Is två kusiner på 8 och 9 år dök upp vid kl 14 och åkte hem efter lunch på söndagen.
Kusinerna var precis stora nog för att ta det lite lugnt runt I, så hon fick sin halvtimme att våga ta kontakt och umgås.
Sen var hon så glad och bara ville leka och vara med alla hela tiden.
Och hon blev så underbart glad när hon såg att gästerna var kvar på morgonen, annars brukar de försvinna när hon går och sover.
Hon fick kusinernas gamla trä-räls med tillhörande magnettåg i födelsedagspresent och en stor låda Duplo i tidig julklapp.
Tågen och rälsen var otroligt populär, det är nog inte så långt bort innan hon kan leka med dem.
Duplot kommer dock dröja ett tag innan hon får ha det framme.
Det var en härlig helg och I tyckte väldigt mycket om att ha gäster, och hon var glad när hon fick vara vaken och vinka Hejdå till dem så de inte bara försvann.
Mysigt!
Hej, magsjuka...
Hoppas verkligen Knoddrik slipper detta.
Hon, jag och min mamma har alla haft torr, stötig hosta under tisdagen och både jag och mamma har gnällt om torr och sträv hals. Knoddrik har druckit extra ofta, så jag tolkar som att hon haft samma.
För en dryg timme sen vaknade jag och insåg att magsjukan är här... Maken och Knoddrik sover avslappnat bredvid varandra (hon fick komma över till oss när hon vaknade helt igentäppt och jätteledsen vid 23) och jag har dåligt samvete för att jag inte bäddat åt mig själv nån annanstans. Risken att jag smittar kanske minskar om jag är i ett annat rum, men risken att Knoddrik då kan rulla ner från sängen är mycket värre...
krya på dig!Typ såÅh fy
Du får tvätta händer som attan och låta bli att pussa på nån ett tag framöver
Femte dagen idag och jag blöder typ inget. Är van vid sju sen efter dottern. Hade fem dagar innan henne så jag är rätt glad om det går tillbaka till det men å andra sidan är detta första mensen på nästan två år så man vet ju aldrig.
Då var 1-års sprutorna tagna. Lite kinkig och varm, men annars ganska lugnt.
Hon grät mer av att bli av med kläderna och vägas än att få sprutorna, som vanligt. Men vi har fått en riktigt bra BM, så hon antecknade att I tycker det är läskigt i sjukhusmiljö.
Vi fick extratid så I fick lugna ner sig och bli glad igen mellan vägning och sprutor och nästa besök tänkte hon kanske ha sina vanliga kläder så hon blev mindre läskig för I.
Hon är riktigt bra!
Och mils skillnad från vår förra som var helt inkompetent, och troligen största orsaken till Is oro gällande BVC.
Mentalt påfrestandeTyp så ja.
Ibland tar nattningen nån timme. Och sen vaknar hon var tredje timme.
Biten om andningen får mig att minnas tillbaka på samma tid med dottern. Hon var jämt snorig från 4 månaders ålder. Vi trodde hon var förkyld jämt. Snarkade såklart och hade andningsuppehåll när hon blev större. Det var inte förrän hon började förskolan när hon var 19 månader som en av pedagogerna gjorde oss uppmärksamma på att det inte alls var normalt och det ledde till operationen i höstas där hennes mandlar förminskades och körteln bakom näsan (adenoiden) togs bort. Direkt efter operationen försvann både snarkande, andningsuppehåll och hennes nasala uttal.
Vi har tagit upp detta med både BVC och barnmedicin. De vill avvakta ett tag till i a f.Mentalt påfrestande
Biten om andningen får mig att minnas tillbaka på samma tid med dottern. Hon var jämt snorig från 4 månaders ålder. Vi trodde hon var förkyld jämt. Snarkade såklart och hade andningsuppehåll när hon blev större. Det var inte förrän hon började förskolan när hon var 19 månader som en av pedagogerna gjorde oss uppmärksamma på att det inte alls var normalt och det ledde till operationen i höstas där hennes mandlar förminskades och körteln bakom näsan (adenoiden) togs bort. Direkt efter operationen försvann både snarkande, andningsuppehåll och hennes nasala uttal.
Tyvärr har det kommit problem smygande igen och hon ska opereras en gång till och få rör i öronen.
Men kanske värt att tänka på om Knoddrick fortsätter vara täppt osv. Vi var tvungna att åka till ett sjukhus 10 mil bort (vi har typ fem annars inom fem mils radie) för att dottern var så liten vid operationen (nyss fyllt 2) så jag vet inte hur små de kan vara vid en operation.
