- Svar: 90
- Visningar: 7 792
Ridskoleelever som rör sig i sina ridkläder ute i samhället kan utlösa reaktioner hos allergiker. Astma- och allergiförbundet hoppas nu att man vid nybyggnation av ridanläggningar även ska tänka på deras medlemmars behov.
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Nu kanske jag är sen på bollen men jag skulle ändå lyfta den känsliga frågan om hur mycket hänsyn icke-allergiker ska ha till allergiker. Jag har som flera som skrivit i denna tråd fått höra från allergiker att det är bra att se ridklädda människor på affären.
Jag själv är (säkerligen psykosomatiskt) allergisk mot banan. Den veckovisa fruktkorgen till jobbet består till 50% av banan och bananerna är mycket populära. Eftersom min allergi är ovanlig och icke-dödlig (jag springer på toan och spyr) så gör jag ingen grej av det. När fem personer sitter och för äter bananer (ljudet!) så går jag ut.
Det är säkerligen annorlunda för dem som riskerar att dö av sin allergi. Men frågan består: när ska majoriteten ansvara för en minoritets problem? Givetvis vill jag att vi ska leva i ett samhälle som inkluderar alla. Inklusive dem som är klädda i ridkläder.
Men var drar vi gränserna för vad som ska vara tillåtet eller inte? Vem/vilka får mandat att dra dessa gränser?
Jag tycker att det är viktigt att ta hänsyn till alla möjliga former av "avvikelser från normer", men vilka har rätt att bestämma var dessa gränser går?
Om jag fick bestämma skulle jag utrota bananer, men jag tror inte att det skulle funka...
Så tänker jag också. Lite allmän grundhänsyn med det allra vanligaste/farligaste så man inte kör upp det i nyllet på folk innan de hinner protestera. Men det viktigaste är att kunna ta individspecifik hänsyn när behovet påtalas och att man då verkligen kan göra det ordentligt.Det är ju just det - människor kan vara allergiska mot allt möjligt som inte är möjligt för oss andra att veta... Kan jag äta bananer på tåget till exempel? Citrusfrukter? Nötter? Jag gör allt det där, och går även till affären i ridkläder emellanåt. Jag tycker liksom inte att det är rimligt att ta hänsyn till alla människors alla hypotetiska allergier - skulle ju inte kunna göra någonting då....
Däremot så tycker jag det skulle vara helt okej att avstå från bananen, apelsinen eller jordnöten om någon ber mig om det. Det händer ju att man blir ombedd att inte äta nötter på en viss flight, till exempel, eftersom någon är med som är väldigt allergisk. Och om jag visste om att jag hade en kollega som var väldigt allergisk eller fick obehag av parfym, kryddor, frukter eller whatever så skulle jag förstås avstå från det hen är allergisk mot när vi behöver vistas på samma ställe. Men det ligger också i allergikerns intresse, tycker jag, att upplysa sin omgivning om att hen har en allergi.
Nu kanske jag är sen på bollen men jag skulle ändå lyfta den känsliga frågan om hur mycket hänsyn icke-allergiker ska ha till allergiker. Jag har som flera som skrivit i denna tråd fått höra från allergiker att det är bra att se ridklädda människor på affären.
Jag själv är (säkerligen psykosomatiskt) allergisk mot banan. Den veckovisa fruktkorgen till jobbet består till 50% av banan och bananerna är mycket populära. Eftersom min allergi är ovanlig och icke-dödlig (jag springer på toan och spyr) så gör jag ingen grej av det. När fem personer sitter och för äter bananer (ljudet!) så går jag ut.
Det är säkerligen annorlunda för dem som riskerar att dö av sin allergi. Men frågan består: när ska majoriteten ansvara för en minoritets problem? Givetvis vill jag att vi ska leva i ett samhälle som inkluderar alla. Inklusive dem som är klädda i ridkläder.
Men var drar vi gränserna för vad som ska vara tillåtet eller inte? Vem/vilka får mandat att dra dessa gränser?
Jag tycker att det är viktigt att ta hänsyn till alla möjliga former av "avvikelser från normer", men vilka har rätt att bestämma var dessa gränser går?
Om jag fick bestämma skulle jag utrota bananer, men jag tror inte att det skulle funka...
Jag kan inte se att man har en rättighet att bete sig precis som man vill ute i samhället utan vi måste alla samspela för att det ska fungera. Jag har mycket svårt att förstå hur man kan hälla på sig parfym när man ska vistas med många andra i stängt utrymme som en buss eller teatersalong eller varför inte ett väntrum hos läkare. Jag har ett par gånger fått gå före i kön för att jag blev sjuk av att vänta ihop med parfymtanterna. För många år sedan var vi några som höll på att hosta sönder en Dramatenföreställning på en liten scen p g a en karl som dränkt sig i rakvatten. Man får tänka lite på andra.
Nej.
Men det finns väldigt många som är överkänsliga mot parfym.
Haha, men man kan må lika dåligt av att vara överkänslig så det spelar kanske inte jättestor roll i sammanhanget? Jag tror att du förstår vad jag menar.
Min systerson hade många och allvarliga allergier när han var yngre (det mesta har växte bort nu som äldre), han kunde inte som barn/ yngre tonåring åka tåg, gå på bio och mycket annat, han missade massor av sin uppväxt pga att folk inte visar hänsyn till allergiker.Det är ju just det - människor kan vara allergiska mot allt möjligt som inte är möjligt för oss andra att veta... Kan jag äta bananer på tåget till exempel? Citrusfrukter? Nötter? Jag gör allt det där, och går även till affären i ridkläder emellanåt. Jag tycker liksom inte att det är rimligt att ta hänsyn till alla människors alla hypotetiska allergier - skulle ju inte kunna göra någonting då....
Däremot så tycker jag det skulle vara helt okej att avstå från bananen, apelsinen eller jordnöten om någon ber mig om det. Det händer ju att man blir ombedd att inte äta nötter på en viss flight, till exempel, eftersom någon är med som är väldigt allergisk. Och om jag visste om att jag hade en kollega som var väldigt allergisk eller fick obehag av parfym, kryddor, frukter eller whatever så skulle jag förstås avstå från det hen är allergisk mot när vi behöver vistas på samma ställe. Men det ligger också i allergikerns intresse, tycker jag, att upplysa sin omgivning om att hen har en allergi.
Min systerson hade många och allvarliga allergier när han var yngre (det mesta har växte bort nu som äldre), han kunde inte som barn/ yngre tonåring åka tåg, gå på bio och mycket annat, han missade massor av sin uppväxt pga att folk inte visar hänsyn till allergiker.
Tycker bara det blir så fel när allergiker får stanna hemma för att någon prompt tycker sig ha rätt att tex gå med ridkläder överallt när det bara är att ta på sig andra kläder.
Det måste det göra, samt att det är för lite kaffe på dagarna. Mina allergier försvann i samband med att jag började tycka om kaffe så nu dricker jag nån liter om dan i förebyggande syfte.Nej.
Allergier kommer oftast inte från dålig tarmhälsa.
Jo, jag känner också människor med allergier av olika allvarlighetsgrad. Och självklart tar jag hänsyn till dem när jag VET vad det är de är allergiska mot. Det jag vänder mig lite mot är att man skall ta stor "allmän hänsyn" utifall att någon är allergisk. Jag vet ju som sagt inte vad människor är allergiska mot, så hur skall jag kunna ta hänsyn till "allt"?
Är det rimligt att jag aldrig skall ha parfym på mig, eller använda parfymerat schampo eller body lotion, för att det finns människor som är doftallergiker?
Skall jag som hundägare ha en uppsättning "allergisanerade" kläder att ha så fort jag lämnar hemmet, och låta bli att klappa hunden innan jag åker hemifrån, för att jag kan stöta på en pälsdjursallergiker?
Kan jag äta en räkmacka (som säljs i bistron) på tåget till Stockholm eller skall jag avstå ifall det finns någon ombord som är mycket allergisk mot skaldjur?
Hur långt från folk måste jag befinna mig för att kunna äta en Snickers eller skala en apelsin?
Jag tycker att det hela blir smått absurt - man kan vara allergisk mot nästan allting, och de allra flesta allergiker är inte så allergiska att de utsätts för livsfara om någon med ridkläder går förbi dem i affären.
Jag tänker att man får ha lite omdöme.
Man kan ha olika mycket parfym på sig. Ska man åka tunnelbana till jobbet en tisdagmorgon behöver man inte ta lika mycket som när man går på fest på lördagskväll.
Man kan stanna kvar i bistron och äta räkmackan så kan den som är allergisk hålla sig därifrån för att skydda sig.
Om man måste äta på allmänna kommunikationer eller bland människor man inte känner kan man välja sådant som är mindre störande. Måste man välja en snickers eller en apelsin, kan man inte välja en kexchoklad eller ett äpple istället. Själv hade jag ingen aning om att många mådde illa av lukten av ägg, så nu har jag lagt det på listan jag avstår ifrån.
Jag som allergiker skyddar mig genom att köra bil i många situationer där jag skulle kunna åka kommunalt istället och jag vet att jag är långt ifrån ensam.