Arbetsintervju

Bukefalos 30 år!

Om tre timmar ska jag på intervju. Är jätte nervös men också taggad. Det är första intervjun på väldigt länge. Hoppas hoppas hoppas så på att jag får det här jobbet.

Det är deltid dessutom så skulle vara perfekt nu när det ändå var ett par år sedan som jag gjorde mitt sommarjobb.
 

Att höja lånet var inga problem. Så snart har vi äntligen ny bergvärme hemma. Sen har vi lite andra renoveringar på g. Vill byta golvet i köket för det är verkligen jätte fult och slitet, och även måla om.

Nu kan vi faktiskt äntligen göra huset som vi vill ha det. Lite i taget. Det är så fantastiskt att äntligen kunna vara med och bidra, jag vet inte hur många gånger jag har skrivit det nu men det är så befriande.

Sen ska maken flytta ner i källaren. Det har vi pratat om länge men heller aldrig haft möjlighet att göra. Då ska stora barnet få mitt rum. Det här är dock långsiktigt. Först vill jag spara lite också så jag får ihop en buffert.
 
Och till nåt helt annat.

Maken har skött lämningarna på förskolan då jag jobbat. Idag hade han glömt jacka till minstingen. Då drog svärmor otroligt höga växlar direkt och skällde ut honom. Han hade kollat i väskan och trodde det låg en jacka där vilket det inte gjorde utan det var minstingen skal overall. Alltså hade han inte dött på förskolan ändå men jösses vilket drama.

Nu har jag för att inte behöva höra allt gnäll lagt i en upplaga extra av allt. Bara för att kunna jobba i fred :angel:
 
Och till nåt helt annat.

Maken har skött lämningarna på förskolan då jag jobbat. Idag hade han glömt jacka till minstingen. Då drog svärmor otroligt höga växlar direkt och skällde ut honom. Han hade kollat i väskan och trodde det låg en jacka där vilket det inte gjorde utan det var minstingen skal overall. Alltså hade han inte dött på förskolan ändå men jösses vilket drama.

Nu har jag för att inte behöva höra allt gnäll lagt i en upplaga extra av allt. Bara för att kunna jobba i fred :angel:
De flesta förskolor har lite extrakläder som barn kan låna om något har glömts :) . Det händer ju i princip alla någon gång då och då!
 
Happ. Idag fick jag gå hem tidigare. Hade sån fruktansvärd huvudvärk trots alvedon och Ipren. Den ligger där och gnager. Känner mig så dålig som går hem.

Nu har jag helg så jag ska ägna mig åt att göra så lite som möjligt nu. Är helt slut.
Krasst uttryckt så är det ju bättre i det långa loppet för din arbetsgivare att du lyssnar på dig själv och vilar när du behöver, än att du kör in i väggen. Kortsiktigt, du är mänsklig och kan förmodligen inte jobba ditt allra bästa när du har ont. Därmed är det ju jättebra att du gick hem tidigare! Hoppas du mår bättre snart :)
 
Krasst uttryckt så är det ju bättre i det långa loppet för din arbetsgivare att du lyssnar på dig själv och vilar när du behöver, än att du kör in i väggen. Kortsiktigt, du är mänsklig och kan förmodligen inte jobba ditt allra bästa när du har ont. Därmed är det ju jättebra att du gick hem tidigare! Hoppas du mår bättre snart :)

Är lite så jag tänker också. Jag gjorde klart mitt ansvarsområde innan jag gick så ingen annan behövde ta över. Idag har jag inte presterat bra. Det går inte att fungera normalt med huvudvärk.
 
För första gången har jag nu blivit lite sur på en kollega. Hen försökte lära mig en sak som jag redan kan och är rätt säker på. Hen menade säkert väl men för mig blev det väldigt fel. Jag satte ner foten och gick till och med hem tio minuter tidigare. Berättade för chefen och hon bara ja, äntligen har du fått självförtroende nog att kunna säga ifrån. Tur hon tog det så.
 
Jaha, lilleman släpade in nått jäkla virus i slutet på förra veckan så han och jag mår inte bra alls.
Mitt samvete äter upp mig för att jag är hemma och är sjuk. Samtidigt tror jag inte min arbetsplats faller på att jag inte kommer, men ändå. Meh!
 
Jaha, lilleman släpade in nått jäkla virus i slutet på förra veckan så han och jag mår inte bra alls.
Mitt samvete äter upp mig för att jag är hemma och är sjuk. Samtidigt tror jag inte min arbetsplats faller på att jag inte kommer, men ändå. Meh!
Som jag skrivit förut, ingen vettig chef (och det verkar du ha) kommer bry sig om att du är sjuk eller vabbar mycket under småbarnsåren. Kanske kan någon kollega kläcka ut sig något (ofta de yngre som inte haft små barn själv än), jag vet att jag kunde säga sånt på skoj ibland när jag var yngre och inte fattade hur jävla trist det faktiskt var att båda vabba och vara sjuk hela tiden. Det går över och är en del av livet :) samvetet är ju alltid där men det är ju liksom som det är. Och arbetar man med människor eller med livsmedel så är alla glada för att du är hemma när du är sjuk.
 
Som jag skrivit förut, ingen vettig chef (och det verkar du ha) kommer bry sig om att du är sjuk eller vabbar mycket under småbarnsåren. Kanske kan någon kollega kläcka ut sig något (ofta de yngre som inte haft små barn själv än), jag vet att jag kunde säga sånt på skoj ibland när jag var yngre och inte fattade hur jävla trist det faktiskt var att båda vabba och vara sjuk hela tiden. Det går över och är en del av livet :) samvetet är ju alltid där men det är ju liksom som det är. Och arbetar man med människor eller med livsmedel så är alla glada för att du är hemma när du är sjuk.

Jag vet ju av erfarenhet nu att det gnälls lite på de som är sjuka mycket men det är just de yngre som du säger. Har pratat med chefen nu och inga sura miner där inte, var hemma och vila du så syns vi nästa vecka i stället tyckte hon. Så nu kan jag slappna av.
 
Frisk igen förutom lite tätt i snoken fortfarande. Fyra timmars kvällspass väntar. Jag är så otroligt yr dock så jag hoppas det går över innan jag börjar. Annars brukar det gå över när jag sätter mig i kassan och fokuserar på annat. Yrseln kommer troligen från ögonen och det är nog även förklaringen till min huvudvärk jag haft. Ska till optikern den 20e.
 
I natt har jag drömt mycket, speciellt om att vara gravid. Jag har en liten längtan om en tredje men verkligheten är att jag aldrig skulle orka eller hinna men kroppen skriker efter en bebis.

I drömmen är jag också fruktansvärt rädd att jobbet ska få reda på att jag är gravid och sen inte vilja ha kvar mig. Jag fattar att det inte går till så men mitt dröm jag håller tydligen inte med. Nånting som är lite jobbigt är att jag är så otroligt rädd att bli av med jobbet nu och min ekonomiska trygghet jag fått av det. Måste försöka slappna av, jag vet att det faktiskt är rätt svårt att få sparken och att det faktiskt behövs nåt allvarligt för det, inte bara några sjukdagar eller att man glömt lägga ner ett kvitto i kassan. Måste skärpa mig.
 
Efter en rolig fredag på jobbet när fredagskänslorna bubblade kom jag hem till en minsting som hostade rätt illa :( det var ju inte länge sedan han hade nästan 40 i feber.

I kväll tyckte jag han började bli blå runt munnen och ögonen så jag ringde 1177 men efter lite rådgivning med dom tyckte de jag kunde avvakta. Han var ju pigg, med och hade ändå färg i ansiktet. Nu sover han sen någon timme tillbaka men gud vad han skrämdes. Ska snart lägga mig hos honom och kommer troligen sova med ett halvt öga öppet.
 
Helg är väl ändå underbart. Sura barn, i alla fall den stora verkar ha vaknat på fel sida. Puh!

Jag skrev avtal igår. En tre månaders provanställning. Snacka om att katastroftankarna kom tillbaka. Varför provanställning? Har jag inte skött mig? Jag är en övertänkare utan dess like men en kollega lugnade mig med att det är så de gör. För deras och din skull, ifall det inte fungerar. Men min hjärna gick på högvarv hela dagen sen. Tänk om jag inte får vara kvar? :(
 
Jag skriver alltid kontrakt med provanställning därmed sagt att det är lika stor katastrof för mig som arbetsgivare att avsluta en provanställning som för den anställda. Det är verkligen det sista man vill göra
 

Liknande trådar

  • Presenterar mig i efterhand
  • Stort TACK i efterhand!
  • Mamma
  • Att leva och inte bara överleva

Hästnyheter

Bukefalos, Radannonser

Allmänt, Dagbok

Barn

Hund

Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp