Arbetslöshet och utbildningar

Som jag ser det handlar mycket om intresse. Det du gillar, det blir du bra på. Att lägga ett yrkesliv på något man inte gillar = upplagt för att må dåligt o bli sjuk = mindre bra.
 
Sjukskrivningstalen borde också locka rejält. Ett yrke där man i extremt mycket mindre utsträckning verkar bli sjuk. Men det är nog för mycket långskott för att locka ungdomar.

Det är också något man "vet" mer när man blir äldre, hur viktigt det är att arbeta hållbart.

(Det är svårt att sortera hönan och ägget här, om själva urvalet till yrket skapar en bias i sjukskrivningssannolikhet, men siffrorna är ganska frapperande.)

Hm. Man kan läsa ut både det ena och det andra med sådan statistik. Lärare är sällan sjukskrivna, ändå skrivs det negativt om lärares arbetsvillkor.

Avsaknad av sjukfrånvaro kan vara för att man vet att om man är sjuk, så hopar sig jobben. Ingen annan tar vid.
 
*spinner vidare*
Hm. Man kan läsa ut både det ena och det andra med sådan statistik. Lärare är sällan sjukskrivna, ändå skrivs det negativt om lärares arbetsvillkor.

Avsaknad av sjukfrånvaro kan vara för att man vet att om man är sjuk, så hopar sig jobben. Ingen annan tar vid.

Eller också jobbar man hemma....det syns inte heller....
 
Rent krasst så utgör inte gruppen med potential för prestigeutbildningar (i form av drivkraft, fallenhet, intelligens, intresse o.s.v) en särskilt stor andel av våra arbetslösa. De finner annan sysselsättning om de inte blir läkare, ingenjörer eller jurister. Visst behövs det fler civilingenjörer, men det för produktivitetsökningar, teknisk utveckling m.m snarare än för att minska arbetslösheten.

I Sverige har vi lägst andel lågkvalificerade arbeten i hela EU. Vi har lyckats ganska bra med att att utbilda människor för att få arbeten, men det handlar snarare om KY-utbildningar och andra mindre prestigefyllda utbildningar. Det minskar arbetslösheten.
 
Funderar lite när jag läser den här tråden, många av de som kommer till Sverige som asylsökande (ffa från Syrien) har akademisk examen i liknande ämnen. De har kunskap, intresse och målvmedvetenhet. Vad de saknar är språket.

Varför inte redan tidigt identifiera nysvenskar med bakgrund och kompetens i bristyrken som civilingenjör och se till att de får en specialundervisning i svenska med särskilt fokus på språk som hjälper dem att ta examen i Sverige? Jag inbillar mig att mycket av literaturen mm är på engelska ändå? Win, win, Sverige får ingenjörer med specialkompetens i språk (arabiska) och kultur på internationella marknader och civilingenjörerna slipper bli taxichaffisar. :up:
 
Jag håller med @Snurrfian vad gäller skolans förmåga att uppmuntra de elever som har fallenhet för matte. Bristen på mattelärare är ett problem sedan länge.

Matte betraktas som svårt och elever som är duktiga på matte får direkt nördstämpel av sina klasskamrater, särskilt killarna. Är du duktig på att måla får du glänsa på väggen i klassrummet, är du duktig på att sjunga får du uppträda på avslutningen och visa för alla. De som är duktiga på språk lockar vi med språkresor och olika utbyten mellan skolorna.

Men är du duktig på ekvationer finns små möjligheter att få visa upp det och få uppskattning eller uppmuntran. Annat än en klapp på axeln och mer uppgifter när du är klar, alternativt blir du ombedd att hjälpa dina kamrater i brist på uppgifter.

Det var väl på förslag med en skola inriktad på matte i Göteborg. Det röstades ned eftersom det ansågs elitistiskt. Men att satsa på elit-nivå inom en sport du har talang för är helt okej.

Och oavsett vad du gör när du är klar ingenjör så är matten en stor del av utbildningen.
 
Som gymnasielärare för naturvetare och tidigare forskare i materialkemi i kombination med studievägledning för både civilinngenjörer och naturvetare med kemiinriktning upplever jag inte alls att intresset för civilingengörsutbildningar är lågt. Tvärt om, de som inte ska bli läkare funderar i tämligen ofta på någon typ att civilingenjörsutbildning. Oftast på KTH, Chalmers eller i Lund iofs men även övriga tekniska högskolor (Linköping brukar väl komma på 4-5 plats): Som naturvetare utbildad på universitetet blir jag snarare frustrerad över att inte ens studievägledare verkar veta om att man knan läsa naturvetenskapliga ämnen även där, man får itne teknikbiten men mer av de grundläggande ämnena.
Om man tittar på antalet antagna ht-15 på Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik i Linköping så hamnar jag på strax över 100 vid en snabb i hopräkning (många kvotgrupper är det) och lägsta antagningsbetyg är över 17, dvs över C i snitt. 2010 (dvs de som borde vara färdiga nu) såg det ut ungefär likadant, 100 antagna och nära 19 i antagningsbetyg (knappt hälften MVG och resten VG). Om det verkligen bara var två som examinerades av dessa är ju verkligen frågan varför?
Luddigheten i vad en civilingenjör verkligen gör tror jag iofs precis som många innan spelar stor roll men jag tror snarare att informationen ska satsas på de som redan finns på högskolorna så att de tycker att det är värt att stanna kvar på den många ggr krävande utbildningen och blir färdiga med sina studier. Mer praktik, framför allt i form av sommarjobb inom utbildningsområdet t ex. Detta hade högskolorna krav på för 20-30 år sedan men var tvungna att ta bort då det blev svårare och svårare för studenterna att hitta praktik platser då företagen inte längre hade plats för dem. Just att få komma ut i verkligheten tidigt i utbildningen tror jag skulle göra mycket då ser man ju vad "man kan göra vad som helst" betyder.
 
Hur kan det bara vara 2-4 som utexamineras i Linköping? :confused: I Lund är de över 100 i varje civ.ing-klass, kan inte tänka mig att så få tar examen där.

Halva mitt universitetsgäng var elektronikare i Lund, tre av dem var faktiskt arbetslösa ganska länge efter examen. Två av de arbetslösa jobbar utomlands nu, den tredje fick jobb ca 1 år efter examen.
 
Som jag ser det handlar mycket om intresse. Det du gillar, det blir du bra på. Att lägga ett yrkesliv på något man inte gillar = upplagt för att må dåligt o bli sjuk = mindre bra.

Fast det är ju också märkligt att ogilla något man knappt vet vad det innebär. Jag menar att vi måste bli bättre på att beskriva de enorma möjligheter som finns inom yrket, så att fler kan ta ett informerat beslut om saken.
 
Hur kan det bara vara 2-4 som utexamineras i Linköping? :confused: I Lund är de över 100 i varje civ.ing-klass, kan inte tänka mig att så få tar examen där.

Halva mitt universitetsgäng var elektronikare i Lund, tre av dem var faktiskt arbetslösa ganska länge efter examen. Två av de arbetslösa jobbar utomlands nu, den tredje fick jobb ca 1 år efter examen.

Så har det blivit här, intresset för elektroniksystem har gått mot noll på både D och Y här. Det är en profil av ett antal olika som kan väljas.

Det är säkert nästan 100 som börjar här också varje år, och i år är det 2 som kommer ut med rätt utbildning för oss, vilket är extremt. Tidigare har det varit runt 25-30 om året.
 
Som gymnasielärare för naturvetare och tidigare forskare i materialkemi i kombination med studievägledning för både civilinngenjörer och naturvetare med kemiinriktning upplever jag inte alls att intresset för civilingengörsutbildningar är lågt. Tvärt om, de som inte ska bli läkare funderar i tämligen ofta på någon typ att civilingenjörsutbildning. Oftast på KTH, Chalmers eller i Lund iofs men även övriga tekniska högskolor (Linköping brukar väl komma på 4-5 plats): Som naturvetare utbildad på universitetet blir jag snarare frustrerad över att inte ens studievägledare verkar veta om att man knan läsa naturvetenskapliga ämnen även där, man får itne teknikbiten men mer av de grundläggande ämnena.
Om man tittar på antalet antagna ht-15 på Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik i Linköping så hamnar jag på strax över 100 vid en snabb i hopräkning (många kvotgrupper är det) och lägsta antagningsbetyg är över 17, dvs över C i snitt. 2010 (dvs de som borde vara färdiga nu) såg det ut ungefär likadant, 100 antagna och nära 19 i antagningsbetyg (knappt hälften MVG och resten VG). Om det verkligen bara var två som examinerades av dessa är ju verkligen frågan varför?
Luddigheten i vad en civilingenjör verkligen gör tror jag iofs precis som många innan spelar stor roll men jag tror snarare att informationen ska satsas på de som redan finns på högskolorna så att de tycker att det är värt att stanna kvar på den många ggr krävande utbildningen och blir färdiga med sina studier. Mer praktik, framför allt i form av sommarjobb inom utbildningsområdet t ex. Detta hade högskolorna krav på för 20-30 år sedan men var tvungna att ta bort då det blev svårare och svårare för studenterna att hitta praktik platser då företagen inte längre hade plats för dem. Just att få komma ut i verkligheten tidigt i utbildningen tror jag skulle göra mycket då ser man ju vad "man kan göra vad som helst" betyder.

Bra!

Det är inte 2 av alla Y som examineras, utan det är inom underprofilen elektroniksystem det bara bidde 2 i år.

Förra året 4 varav vi anställde 2.
 
Visst är vi. Jag tycker bara det är så trist att överhuvudtaget ställa utbildningar mot varandra på det viset. Vi behöver ta hand om alla positiva krafter.
Om någon ställer utbildningar mot varann blir det ju knappast bättre av att framställa sin egen utbildning som den viktigaste och bästa?
 
Så har det blivit här, intresset för elektroniksystem har gått mot noll på både D och Y här. Det är en profil av ett antal olika som kan väljas.

Det är säkert nästan 100 som börjar här också varje år, och i år är det 2 som kommer ut med rätt utbildning för oss, vilket är extremt. Tidigare har det varit runt 25-30 om året.
Då är det ju inte problemet att få in dem på civilingenjörsprogrammet som ska lösas utan att få dem att välja rätt (ur er synvinkel) inriktning och där är det nog bara ni företag som behöver dem som kan göra jobbet. Ordna informations träffar (bjud på fika eller mat så kommer fattiga studenter). Annonsera ut sommarjobb som de kan få redan innan de väljer inriktning och/eller ta kontakt med institutionen och hör er för om möjligheten att samarbeta i att ordna en praktikbaserad kurs. Om inte detta fungerar eller om ni redan testad får ni kanske vidga er lite i vad ni söker det kanske inte skiljer så mycket på rätt och fel inriktning och är det nån kurs som är superviktig kanske rätt arbetssökande kan få gå den efter anställning. Att samarbeta kring examensarbete är ytterligare en åtgärd som kan få studenter att välja önskad inriktning
 
Jag håller med @Snurrfian vad gäller skolans förmåga att uppmuntra de elever som har fallenhet för matte. Bristen på mattelärare är ett problem sedan länge.

Matte betraktas som svårt och elever som är duktiga på matte får direkt nördstämpel av sina klasskamrater, särskilt killarna. Är du duktig på att måla får du glänsa på väggen i klassrummet, är du duktig på att sjunga får du uppträda på avslutningen och visa för alla. De som är duktiga på språk lockar vi med språkresor och olika utbyten mellan skolorna.

Men är du duktig på ekvationer finns små möjligheter att få visa upp det och få uppskattning eller uppmuntran. Annat än en klapp på axeln och mer uppgifter när du är klar, alternativt blir du ombedd att hjälpa dina kamrater i brist på uppgifter.

Det var väl på förslag med en skola inriktad på matte i Göteborg. Det röstades ned eftersom det ansågs elitistiskt. Men att satsa på elit-nivå inom en sport du har talang för är helt okej.

Och oavsett vad du gör när du är klar ingenjör så är matten en stor del av utbildningen.

Verkligen tråkigt om det är på detta viset i skolan idag.

Jag har som tur är annan erfarenhet. Högstadieskolan där mina söner har gått/går är super på att uppmuntra och utveckla elevernas mattefärdigheter. Bland annat erbjuds för dem som är duktiga deltagande i speciella matteklasser i grannkommunens gymnasieskolor där de kan läsa in de första gymnasie-mattekurserna. Äldsta sonen har gjort det och går nu natur på gymnasiet med idrottsprofil där han har mycket goda möjligheter att utvecklas både i sin idrott och i matte/naturämnena. Alla i klassen satsar på sin idrott OCH på skolan. Ingen nördstämpel alls på folk. På samma gymnasieskola erbjuds Natur med spetsinriktning på fysik.
 
Jag tycker bara att det är sådan himla trist ton i tråden, att "dagens ungdomar vill bara tjäna pengar och bli känd" (ej direktcitat...) och att vi alla är så himla lata och inte vill jobba för någonting alls. Visst finns det individer som är så, men sannolikheten att dessa inte funnits i alla generationer tvivlar jag på.
Jag är av åsikten att det är bra att utbilda sig till vad man vill göra, inte fylla luckor på arbetsmarknaden för att sedan vantrivas på jobbet i fyrtio år och göra ett sämre jobb än vad man gjort i yrkeskategorin man egentligen velat jobba i. Sen förstår jag problemet med att det finns luckor att fylla, men då måste man ändra på förutsättningarna för att villa söka till dessa jobb. Att det finns personer som trotts alla alarmerande rapporteringar om dåliga arbetsförhållanden för undersköterskor/sköterskor och lärare är för mig guld värt.
Men sen är jag också en person som inte vill tjäna några stora pengar utan jobba med något jag trivs med, och ser inte alls problemet med att bara ha en kanske 80% tjänst för att ha tid att typ baka eget bröd, odla och så vidare för att på sådant sätt dra ned levnadskostnaderna, så jag är nog inget typexempel i denna ekvation ;)
 
Funderar lite när jag läser den här tråden, många av de som kommer till Sverige som asylsökande (ffa från Syrien) har akademisk examen i liknande ämnen. De har kunskap, intresse och målvmedvetenhet. Vad de saknar är språket.

Varför inte redan tidigt identifiera nysvenskar med bakgrund och kompetens i bristyrken som civilingenjör och se till att de får en specialundervisning i svenska med särskilt fokus på språk som hjälper dem att ta examen i Sverige? Jag inbillar mig att mycket av literaturen mm är på engelska ändå? Win, win, Sverige får ingenjörer med specialkompetens i språk (arabiska) och kultur på internationella marknader och civilingenjörerna slipper bli taxichaffisar. :up:
Plus att många som kommer och är tex civilingenjörer talar en alldeles utmärkt engelska. På flera företag inom pendlingsavstånd till min ort talas inte svenska i korridorerna och på arbetsmötena. Det är engelska som gäller. Eftersom det finns anställda från så många länder.

varför är det så himla viktigt att de där ingenjörerna ska traggla sig igenom SFI och SVA innan de ska ut på arbetsmarknaden?? När de ändå kommer att tala engelska på jobbet....
 
Jag tror att både lösningen och problemet ligger i det där "en kan göra vad som helst". Det är både sant och inte sant, och framför allt hjälper det ju ingen till att göra ett informerat val. Men alla ingenjörer jag känner jobbar med rätt olika saker, beroende på inriktning och beroende på intresse och val de gjort efter utbildningen.

Mer studiebesök, praktik, examensarbeten m.m. kanske kan hjälpa. Vi har försökt med en del praktik, sommarjobb etc, men det är också ganska svårt och tidskrävande att skapa intressanta arbeten åt dessa ungdomar så att de faktiskt förstår vad de skulle kunna göra när de är färdigutbildade. Men möten med den potentiella framtiden tror jag på, med folk som gillar sitt jobb och inte bara blir tillfrågade (våra praktikanter blir tyvärr ibland bara utdelade). Jag har haft en hel del "föreläsningar" för unga och det brukar alltid vara ett gäng som vill göra samma sak sen :D Jag tycker också att jag har (ett av) världens bästa jobb, och det märks nog och då blir det ju lätt för åhörarna att ryckas med.
 
Då är det ju inte problemet att få in dem på civilingenjörsprogrammet som ska lösas utan att få dem att välja rätt (ur er synvinkel) inriktning och där är det nog bara ni företag som behöver dem som kan göra jobbet. Ordna informations träffar (bjud på fika eller mat så kommer fattiga studenter). Annonsera ut sommarjobb som de kan få redan innan de väljer inriktning och/eller ta kontakt med institutionen och hör er för om möjligheten att samarbeta i att ordna en praktikbaserad kurs. Om inte detta fungerar eller om ni redan testad får ni kanske vidga er lite i vad ni söker det kanske inte skiljer så mycket på rätt och fel inriktning och är det nån kurs som är superviktig kanske rätt arbetssökande kan få gå den efter anställning. Att samarbeta kring examensarbete är ytterligare en åtgärd som kan få studenter att välja önskad inriktning

Vi jobbar mycket med sommarjobb/extrajobb och examensarbeten. Vi samarbetar mycket med institutionen och det är därför vi har fått god förhandsinformation om hur examinationsläget ser ut, med extremt få de kommande åren och den totala frånvaron av studenter från D på området. Tidigare har det varit ganska 50/50 mellan D och Y på elektroniksystem.

Men du tände en ide som är något oprövad hittills och det är att börja försöka samarbeta närmare med andra högskolor med "nästan" rätt profiler för att tillse att de förstår våra behov bättre.

Jag tror att problemet är flerdelat. Vi måste jobba med perceptionen av yrket så att fler förstår vad det kan innebära och väljer att utbilda sig inom området och bli ingenjörer. Sedan måste vi som företag och institutionerna arbeta på att informera om sina profiler på ett sätt som tänder intresse. Det finns sådana aktiviteter - men uppenbart lyckas de inte speciellt bra. Det är mer hype att koda Java på Google och Mindcraft, än att designa hårdvaruplattformarna och chipseten som tar mänsklighetens kunskap framåt (som exekverar den där Java-koden bland annat).

Nu är vi ett ganska litet företag (20 anställda) så vi har inte oändliga rekryteringsbehov, utan det handlar om 2-4 om året. Däremot finns det gott om andra företag i området som är ute efter samma profiler, därför blir det problematiskt när så få väljer området och tar sig till examen.

Tack för vidgandet av perspektivet. Det är lätt att missa möjligheter och bli hemmablind.
 

Liknande trådar

Skola & Jobb För att inte hänga ut min arbetsplats så skriver jag under anonymt nick. För två år sedan fick jag chansen att starta upp en etablering...
Svar
6
· Visningar
712
Senast: Maoam
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Kattsnack 10
  • Uppdateringstråd 29
  • Guldfasanerna

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hämta eller sälja? Toyota Auris
Tillbaka
Upp