Arbetslöshet och utbildningar

Visst är vi. Jag tycker bara det är så trist att överhuvudtaget ställa utbildningar mot varandra på det viset. Vi behöver ta hand om alla positiva krafter.
Jag vet inte vilken värld du lever i riktigt, men de flesta som läser humaniora blir ju arbetslösa om de inte blir underbetalda och sönderstressade lärare då förstås eller ger sig in i vården med ännu mera stress och urusla löner om man inte är läkare. Jag tycker inte att det största problemet är att att vi har för få ingenjörer utan att vi har så många litteraturvetare och kulturarbetare som är arbetslösa. Det handlar om vilket syn på samhället som man har och vad man vill sträva mot.
 
Plus att många som kommer och är tex civilingenjörer talar en alldeles utmärkt engelska. På flera företag inom pendlingsavstånd till min ort talas inte svenska i korridorerna och på arbetsmötena. Det är engelska som gäller. Eftersom det finns anställda från så många länder.

varför är det så himla viktigt att de där ingenjörerna ska traggla sig igenom SFI och SVA innan de ska ut på arbetsmarknaden?? När de ändå kommer att tala engelska på jobbet....

Jag tror att svenskan är viktig även på sådana arbetsplatser för den totala integrationen. Däremot tror jag att de kommer till en hygglig svenska tidigare genom att vara på arbetsplatsen OCH delta i språkundervisning.

Vi talar ofta engelska. Och ofta svenska. Som exempel.
 
Jag vet inte vilken värld du lever i riktigt, men de flesta som läser humaniora blir ju arbetslösa om de inte blir underbetalda och sönderstressade lärare då förstås eller ger sig in i vården med ännu mera stress och urusla löner om man inte är läkare. Jag tycker inte att det största problemet är att att vi har för få ingenjörer utan att vi har så många litteraturvetare och kulturarbetare som är arbetslösa. Det handlar om vilket syn på samhället som man har och vad man vill sträva mot.

Jag lever i världen där de yrken som inte själva skapar sina intäkter måste finansieras genom de yrken som skapar intäkter. Därför ser jag inte motsättningar, utan tvärtom. Ju fler produktiva ingenjörer vi har, desto bättre villkor kan vi erbjuda bibliotekarier och lärare.

För få ingenjörer ställer jag i relation till vad som efterfrågas.
 
Alltså det blir ju nästan komiskt när en priviligerad ingenjör gnäller över att ingen vill bli det när hela samhället bara handlar om teknik och tekniks utveckling och när vi lever under det paradigmet att endast teknik och naturvetenskap är något värt. Suck alltså.
 
Om någon ställer utbildningar mot varann blir det ju knappast bättre av att framställa sin egen utbildning som den viktigaste och bästa?

Fast det anser jag inte. Jag anser bara att det är få som tar examen för att vi ska kunna utnyttja den efterfrågan som finns och skapa ännu mer intäkter för att finansiera offentliga yrken.
 
Alltså det blir ju nästan komiskt när en priviligerad ingenjör gnäller över att ingen vill bli det när hela samhället bara handlar om teknik och tekniks utveckling och när vi lever under det paradigmet att endast teknik och naturvetenskap är något värt. Suck alltså.

Jag suckar över din bild över att samhället är i en bubbla där vilka beslut som helst kan tas, utan att behöva finansiera dem. Det låter som Vänsterpartiets kongress, när till och med Sjöstedt suckar över sina partikamrater. Men jag är inte intresserad av att ställa något emot varandra - det är genom intäkter från privat sektor som vi kan förbättra den offentliga. Det finns ingen annan väg.

Varför betraktas det som gnäll när man vill skapa jobb och är oroad över att det är för få som kan ta dem?
 
Jag vet inte vilken värld du lever i riktigt, men de flesta som läser humaniora blir ju arbetslösa om de inte blir underbetalda och sönderstressade lärare då förstås eller ger sig in i vården med ännu mera stress och urusla löner om man inte är läkare. Jag tycker inte att det största problemet är att att vi har för få ingenjörer utan att vi har så många litteraturvetare och kulturarbetare som är arbetslösa. Det handlar om vilket syn på samhället som man har och vad man vill sträva mot.

Var har du hittat den statistiken, att de flesta som läser humaniora blir arbetslösa? Och att de som har jobb är sönderstressade lärare alternativt jobbar i vården?

Jag skulle säga att de flesta som jobbar i vården torde ha en vårdutbildning, inte en humanioraexamen.

De jag känner som läst humaniora, mig själv inkluderat, är varken arbetslösa eller jobbar i vården. Därför blir jag lite nyfiken på statistiken här, som du hänvisar till?
 
Jobbar på företag som vill rekrytera, ihop med massor av andra företag i stan.

Fick i veckan veta att det är 2 st som kommer att examineras inom elektronik på universitetet i stan, jämfört med runt 30 för ett antal år sedan.

Förra året examinerades 4 stycken. Vi anställde 2 av dem.
Alla som tar examen får jobb med bra villkor direkt.

Varför vill ingen jobba där det finns jobb? Varför utbildar sig människor till saker som finns för lite efterfrågan på?

Och ni som funderar på framtiden och har en god matematisk förståelse. Sök Y på LiTH med inriktning Elektroniksystem. Jag "garanterar" grymt intressant jobb i regionen.

/Oroad utvecklingschef
Går ni som företag ut och informerar t.ex. på tekniska gymnasier eller gymnasier med NV-inriktning? Erbjuder några studiebesök, låter anställda nformera om vad de gör? Tror även på aktiviteter som att låta en elev skugga en anställd en dag och se vad jobbet innebär. Helt enkelt tala om att ni finns. och vad er bransch innebär om inte ungdomarna upptäcker er och er bransch själva.
 
Går ni som företag ut och informerar t.ex. på tekniska gymnasier eller gymnasier med NV-inriktning? Erbjuder några studiebesök, låter anställda nformera om vad de gör? Tror även på aktiviteter som att låta en elev skugga en anställd en dag och se vad jobbet innebär. Helt enkelt tala om att ni finns. och vad er bransch innebär om inte ungdomarna upptäcker er och er bransch själva.
Bra! Nu har @sjoberga tipstack till dig! :D
 
Så har det blivit här, intresset för elektroniksystem har gått mot noll på både D och Y här. Det är en profil av ett antal olika som kan väljas.

Det är säkert nästan 100 som börjar här också varje år, och i år är det 2 som kommer ut med rätt utbildning för oss, vilket är extremt. Tidigare har det varit runt 25-30 om året.
Menar du att 100 börjar utbildningen men bara 2 går igenom hela?
Jag har aldrig hört om någon utbildning som i såna fall har så mkt avhopp.
Då är något allvarligt fel och man måste fundera över hur utbildningen ser ut.
 
Menar du att 100 börjar utbildningen men bara 2 går igenom hela?
Jag har aldrig hört om någon utbildning som i såna fall har så mkt avhopp.
Då är något allvarligt fel och man måste fundera över hur utbildningen ser ut.

100 börjar utbildningen, senare väljer du gren. Det är här det är för få som väljer just den grenen som @sjoberga vill rekrytera från.
 
100 börjar utbildningen, senare väljer du gren. Det är här det är för få som väljer just den grenen som @sjoberga vill rekrytera från.
Ok men då är det inte så få som är intresserade av civilingenjör?
Utan just den inriktningen? Då måste ju branschen och företag gå ut till studenterna och presentera sig
Uppenbarligen tycker studenterna att andra inriktningar är mer lockande. Då måste man ju fråga studenterna varför.
 
Det var lätt att få den bilden :D

Men om det nu stämmer som @Tulip sa, att 100 kommer in och två kommer ut - låter det inte som att utbildningen behöver ses över?

Nu är det inte riktigt så, eftersom de 2 är en av flera olika profiler. Dvs de 100 som börjar får sedan välja profil (då kanske de är runt 70 kvar), och sedan bidde det bara 2.

Ett problem är att kraven redan har sänkts som satan och ändå är avhoppen stora - och det beror till stor del på att grundskola och gymnasium misslyckas med matteutbildningen - så att det blir avgrundsstort steg att plugga matte på högskolenivå för många.

Men det är lite ett annat problem tror jag. Finns det ett stort intresse för ett yrke; kommer det att finnas de som klarar utbildningen.
 
Ytterligare en aspekt är hur man får de utbildade att stanna på jobbet. Jag är socionom, det utbildas många, men inte alla söker sig till socialtjänsten där det är lätt att få jobb, och de som börjar inom socialtjänsten stannar inte. Så det räcker inte med att många slutför en utbildning.
 
Ytterligare en aspekt är hur man får de utbildade att stanna på jobbet. Jag är socionom, det utbildas många, men inte alla söker sig till socialtjänsten där det är lätt att få jobb, och de som börjar inom socialtjänsten stannar inte. Så det räcker inte med att många slutför en utbildning.

Det problemet är inte superstort inom mitt område. De flesta trivs och gör en ganska lång karriär.

En del blir ganska väl betalda och väljer att ta tidig pension dock eller förverkliga andra drömmar, så det finns ett signifikant avhopp mot slutet av karriären.
 
Rent krasst så utgör inte gruppen med potential för prestigeutbildningar (i form av drivkraft, fallenhet, intelligens, intresse o.s.v) en särskilt stor andel av våra arbetslösa. De finner annan sysselsättning om de inte blir läkare, ingenjörer eller jurister. Visst behövs det fler civilingenjörer, men det för produktivitetsökningar, teknisk utveckling m.m snarare än för att minska arbetslösheten.

I Sverige har vi lägst andel lågkvalificerade arbeten i hela EU. Vi har lyckats ganska bra med att att utbilda människor för att få arbeten, men det handlar snarare om KY-utbildningar och andra mindre prestigefyllda utbildningar. Det minskar arbetslösheten.

Jag tror att din krassa analys dessutom är för snäv (även om du har rätt i första ledet att jobben inte är så många att det "räddar" arbetslösheten direkt och att det skulle finnas en enorm reserv som kan ta dessa jobb).

Däremot är de sekundära effekterna ganska omfattande. För varje högkvalificerad tjänst som inrättas så driver det efterfrågan på "lägre" kvalificerade tjänster. Allt från städning, kontorsservice, administration, hotell, flygresor, taxi, produktionspersonal, säljare på fältet till bostäder, restauranger, service osv. Både som direkt konsekvens av verksamheten, och som konsekvens av att de anställda gör av med pengar och betalar in skatt och bor i området med en god lön att spendera.

Vi är drygt tio högkvalificerade ingenjörer/doktorer, men allt sammanräknat - lågt räknat - så driver vi runt 30 personers "arbetstillfällen" med våra uppfinningar, utveckling, produktion och försäljning av produkter.

Jag har varit med och startat verksamheten i ett annat företag i Linköping som gick från noll till idag ca 80 anställda. Allt från ingenjörer och doktorer, till provförare, administratörer och HR-personal. Allt från lite ideer som förverkligades av ett ungt ingenjörsteam. Det handlar om 30-40 miljoner i skatt årligen som kan användas för annat som behövs.

Tänker man på vilka skattemedel det genererar (både direkt verksamhet och genom beskattning av anställda) så ser man betydelsen av dessa jobb som motor för att kunna satsa på offentlig sektor. Därför tycker jag det är så trist när det ställs upp motsättningar om inte finns i den värld vi lever i.

Jag är övertygad om att fler verksamma ingenjörer ger en minskad arbetslöshet i våra lågkvalificerade grupper på ett indirekt sätt.
 
Jag kanske läst tråden slarvigt men vad är egentligen problemet? Att ditt företag enbart kan anställa de som har den specifika inriktningen och de är för få?
 

Liknande trådar

Skola & Jobb För att inte hänga ut min arbetsplats så skriver jag under anonymt nick. För två år sedan fick jag chansen att starta upp en etablering...
Svar
6
· Visningar
712
Senast: Maoam
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Valp 2024
  • Flämtningar
  • Guldfasanerna

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hämta eller sälja? Toyota Auris
Tillbaka
Upp