Arbetslöshet och utbildningar

[Snurrfian]

Grundskolan är inget vidare när det gäller naturvetenskapliga ämnen, fast å andra sidan kanske det på sätt och vis också är en fördel. Risken finns att man bränner ut sig och det kan vara bättre att upptäcka den världen först på universitetet eller möjligen gymnasiet - inget av de så kallade underbarn jag känner till som pushats att läsa matematik i förväg under grundskolan har lyckats särskilt bra på universitetet.

Undervisningen i matematik på universitetsnivå börjar från den allra första grunden och det räcker i princip med de fyra räknesätten som förkunskap. Visst, en elev som läst i förväg kanske kan ha inhämtat någon enstaka grundkurs i förväg men det spelar i praktiken ingen roll, det väsentliga är tillgången till den kunskap som finns hos lärare på universitetet och som med få undantag går att finna på lägre nivåer och jag tror inte det vore särskilt lyckat att låta tolv-trettonåringar börja på universitet. Inte för att matematiskt begåvade barn inte skulle kunna klara av undervisningen utan för att det är en vuxenvärld och barn behöver få vara barn.

Jag tror att du missar poängen, vi pushar inte vårat barn att läsa matte i förväg, däremot vill vi behålla hans glädje med matte, att inte få nya utmaningar utan traggla saker man har kunnat länge dödar det mesta. Mitt förslag till skolan var att ge honom olika problem som han skulle lösa och klura på vilket sätt som var enklast att räkna ut saker, men det fanns det inte resurser till. Något som skulle ha varit kanonbra för honom då han behöver stärka sin läsning och skrivkunskaper. Använda matte i praktiken helt enkelt för att det ska fortsätta vara roligt och öppna upp ännu mer användningsområden. Fördelen med skolbytet är att han kan öka på farten i matte och lägga mer tid på andra ämnen där han faktiskt behöver jobba, matte som han får tänka på är en belöning för honom i stort sett. Det betyder inte att han kommer att läsa universitetmatte utan att han slipper bli tillsagd att inte svara på några frågor eftersom han redan kan det de går igenom, han slipper känna att han är besvärlig som blir klar tidigare än de andra osv

 

[cirkus]

Nej, det är inte så illa. Uppenbarligen har många förstått det så, så jag tar på mig att ha varit otydlig.
Det är 2 stycken som examineras från Elektronikprofilen, som går att välja som profil för både D och Y.

Enligt institutionen har eleverna på D-linjen helt tappat allt intresse för elektronik och samtliga elever som antas är bara mjukvaruinriktade.

Det måste vi kunna motverka på bra sätt genom upplysning!

Och vad är D?

 

[sjoberga]

Och vad är D?

Civilingenjör i datateknik

 

[nullo-modo]

Tyvärr hör jag ofta att det saknas folk att anställa även till jobb med kort (2-3 terminer) utbildning.

 

[labb]

Jag tror att du missar poängen, vi pushar inte vårat barn att läsa matte i förväg, däremot vill vi behålla hans glädje med matte, att inte få nya utmaningar utan traggla saker man har kunnat länge dödar det mesta. Mitt förslag till skolan var att ge honom olika problem som han skulle lösa och klura på vilket sätt som var enklast att räkna ut saker, men det fanns det inte resurser till. Något som skulle ha varit kanonbra för honom då han behöver stärka sin läsning och skrivkunskaper. Använda matte i praktiken helt enkelt för att det ska fortsätta vara roligt och öppna upp ännu mer användningsområden. Fördelen med skolbytet är att han kan öka på farten i matte och lägga mer tid på andra ämnen där han faktiskt behöver jobba, matte som han får tänka på är en belöning för honom i stort sett. Det betyder inte att han kommer att läsa universitetmatte utan att han slipper bli tillsagd att inte svara på några frågor eftersom han redan kan det de går igenom, han slipper känna att han är besvärlig som blir klar tidigare än de andra osv

Du har helt rätt, jag resonerade utifrån mig själv och även om det jag skrev i sak inte är fel så innebär det inte heller att det är rätt för alla. Jag lärde mig i princip nästan ingenting under mina grundskoleår utan att det påverkade senare studier i någon högre grad och det speglar nog min syn på skolan.

 

[Mabuse]

Lite tillspetsat var såklart mitt inlägg för visst har man en viss nytta av att känna igen en del, men det är också en nackdel för undervisningen i matematik på gymnasienivå bedrivs på fel sätt och man lär sig inte tänka matematiskt med bevis och härledningar utan det är formelräkning.

Är det inte helt enkelt tillämpad matematik som lärs ut? Alltså att lösa problem med hjälp av matematik, inte att lösa matematiska problem?

 

[labb]

Är det inte helt enkelt tillämpad matematik som lärs ut? Alltså att lösa problem med hjälp av matematik, inte att lösa matematiska problem?

Hur många av dem som gått ut gymnasiet men inte läst vidare kan tillämpa den matematik de läste på gymnasiet? De flesta kan ju inte ens tillämpa matematiken efter att ha läst vidare på universitetet.

Bättre att lära sig grunderna ordentligt än att hafsa igenom så mycket som möjligt anser jag.

 

[Mabuse]

Hur många av dem som gått ut gymnasiet men inte läst vidare kan tillämpa den matematik de läste på gymnasiet? De flesta kan ju inte ens tillämpa matematiken efter att ha läst vidare på universitetet.

Bättre att lära sig grunderna ordentligt än att hafsa igenom så mycket som möjligt anser jag.

Varför innebär tillämpad matematik med nödvändighet att man hafsar igenom så mycket som möjligt?

Jag tror att anledningen till att man inte i första hand övar på att härleda matematiska bevis i gymnasiet är att fokus ligger på tillämpad matematik, att lösa problem med hjälp av matematik. Inte på att lösa matematiska problem.

Nu var det för all del länge sen jag läste gymnasiet, men då var det så att vi gick igenom härledningarna, men man behövde inte kunna göra dem själv. Snarare använda formlerna. Jag hade bra nytta av det senare på universitetet, att jag var van att formulera problem matematiskt, i formler. Så jag kan inte säga att gymnasiematten inte gjorde nytta.

Idag kan jag inte tillämpa den matematik jag läste på gymnasiet, men det är för att det var 20 år sen och jag har glömt bort den. Det är nog inte undervisningens fel, det jag har med mig är i så fall övningen i att resonera logiskt, ett steg i taget. Det är ju inte heller så dumt.

 

[Philosophia]

Jobbar på företag som vill rekrytera, ihop med massor av andra företag i stan.

Fick i veckan veta att det är 2 st som kommer att examineras inom elektronik på universitetet i stan, jämfört med runt 30 för ett antal år sedan.

Förra året examinerades 4 stycken. Vi anställde 2 av dem.
Alla som tar examen får jobb med bra villkor direkt.

Varför vill ingen jobba där det finns jobb? Varför utbildar sig människor till saker som finns för lite efterfrågan på?

Och ni som funderar på framtiden och har en god matematisk förståelse. Sök Y på LiTH med inriktning Elektroniksystem. Jag "garanterar" grymt intressant jobb i regionen.

/Oroad utvecklingschef

Fast det låter konstigt att det skulle vara så få som examineras. Nu är jag bara inhyrd lärare på enstaka moment. Men jag hade ca. 70 Y-are som gjorde kandidatprojekt i elektronik på LiU förra året. Året innan var det drygt 80 stycken.

 

[Blue]

Jag tror att din krassa analys dessutom är för snäv (även om du har rätt i första ledet att jobben inte är så många att det "räddar" arbetslösheten direkt och att det skulle finnas en enorm reserv som kan ta dessa jobb).

Däremot är de sekundära effekterna ganska omfattande. För varje högkvalificerad tjänst som inrättas så driver det efterfrågan på "lägre" kvalificerade tjänster....

Jag är övertygad om att fler verksamma ingenjörer ger en minskad arbetslöshet i våra lågkvalificerade grupper på ett indirekt sätt.

Mitt svar utgick mer från frågeställningen "Varför vill ingen jobba där det finns jobb? Varför utbildar sig människor till saker som finns för lite efterfrågan på?" som ett sätt för arbetslösa personer att skaffa sig ett arbete.

Angående de sekundära effekterna så är jag inte alls lika övertygad om att fler ingenjörer ger en minskad arbetslöshet hos gruppen lågkvalificerade. Som jag skrev tror jag gruppen med potential för att bli t.ex civilingenjörer finner annan sysselsättning om de inte utbildar sig till det. Även andra arbeten ger sekundära effekter så det är i så fall mellanskillnaden som är relevant. Men framförallt så är teknologiska framsteg en av de främsta orsakerna till strukturell arbetslöshet. Lägst behov av lågkvalificerad arbetskraft finner vi högteknologiska länder. En robotiserad fabrik kräver inte lika många anställda för att producera den efterfrågade kvantiteten.

 

[labb]

Varför innebär tillämpad matematik med nödvändighet att man hafsar igenom så mycket som möjligt?

Jag tror att anledningen till att man inte i första hand övar på att härleda matematiska bevis i gymnasiet är att fokus ligger på tillämpad matematik, att lösa problem med hjälp av matematik. Inte på att lösa matematiska problem.

Nu var det för all del länge sen jag läste gymnasiet, men då var det så att vi gick igenom härledningarna, men man behövde inte kunna göra dem själv. Snarare använda formlerna. Jag hade bra nytta av det senare på universitetet, att jag var van att formulera problem matematiskt, i formler. Så jag kan inte säga att gymnasiematten inte gjorde nytta.

Idag kan jag inte tillämpa den matematik jag läste på gymnasiet, men det är för att det var 20 år sen och jag har glömt bort den. Det är nog inte undervisningens fel, det jag har med mig är i så fall övningen i att resonera logiskt, ett steg i taget. Det är ju inte heller så dumt.

För att kunna tillämpa matematik behövs det en viss grad av förståelse för vad man gör.

Matematikundervisningen på tekniska högskolor är nästan helt inriktad mot tillämpad matematik och det finns en hel del att säga om den ur matematisk synvinkel men den är åtminstone lagd på en nivå som anses tillräcklig för att den skall gå att tillämpa.

 

[Mabuse]

För att kunna tillämpa matematik behövs det en viss grad av förståelse för vad man gör.

Matematikundervisningen på tekniska högskolor är nästan helt inriktad mot tillämpad matematik och det finns en hel del att säga om den ur matematisk synvinkel men den är åtminstone lagd på en nivå som anses tillräcklig för att den skall gå att tillämpa.

Men att i första hand härleda bevis, är det tillämpad matematik?

 

[sjoberga]

Mitt svar utgick mer från frågeställningen "Varför vill ingen jobba där det finns jobb? Varför utbildar sig människor till saker som finns för lite efterfrågan på?" som ett sätt för arbetslösa personer att skaffa sig ett arbete.

Angående de sekundära effekterna så är jag inte alls lika övertygad om att fler ingenjörer ger en minskad arbetslöshet hos gruppen lågkvalificerade. Som jag skrev tror jag gruppen med potential för att bli t.ex civilingenjörer finner annan sysselsättning om de inte utbildar sig till det. Även andra arbeten ger sekundära effekter så det är i så fall mellanskillnaden som är relevant. Men framförallt så är teknologiska framsteg en av de främsta orsakerna till strukturell arbetslöshet. Lägst behov av lågkvalificerad arbetskraft finner vi högteknologiska länder. En robotiserad fabrik kräver inte lika många anställda för att producera den efterfrågade kvantiteten.

Även civilingenjörer i produktionsteknik efterfrågar samhällstjänster av lågkvalificerad typ. Med signifikanta medel.

 

[sjoberga]

Fast det låter konstigt att det skulle vara så få som examineras. Nu är jag bara inhyrd lärare på enstaka moment. Men jag hade ca. 70 Y-are som gjorde kandidatprojekt i elektronik på LiU förra året. Året innan var det drygt 80 stycken.

Låter konstigt. Totalt antagna var 2015, 107 stycken på Y. Att 70 av dem skulle hålla på med elektronik bland alla profiler verkar barockt. Så var det inte ens på min tid.

Snarare vore det tänkbart att det är ungefär 70 kvar som inte slagits ut - totalt.

 

[labb]

Men att i första hand härleda bevis, är det tillämpad matematik?

Matematikundervisningen på de tekniska högskolorna har fått (berättigad) kritik för att den inte är tillräckligt stringent. Teorin är ganska översiktligt behandlad och mycket hoppas över, men det är en avvägningsfråga, civilingenjörsutbildningarna är nästan helt inriktade mot tillämpningar så jag kan tycka att det är ganska ok att teorin hålls på en miniminivå för utbildningarna innehåller också mycket annat som skall gås igenom. De som är intresserade har ju goda möjligheter att fördjupa sig om de vill.

 

[Philosophia]

Låter konstigt. Totalt antagna var 2015, 107 stycken på Y. Att 70 av dem skulle hålla på med elektronik bland alla profiler verkar barockt. Så var det inte ens på min tid.

Snarare vore det tänkbart att det är ungefär 70 kvar som inte slagits ut - totalt.

Y är ju både teknisk fysik och elektroteknik. Jag hade ca. 85 studenter förra våren som gjorde sin kandidat. 70 var elektro och ca. 15 teknisk fysik.

 

[Mabuse]

Matematikundervisningen på de tekniska högskolorna har fått (berättigad) kritik för att den inte är tillräckligt stringent. Teorin är ganska översiktligt behandlad och mycket hoppas över, men det är en avvägningsfråga, civilingenjörsutbildningarna är nästan helt inriktade mot tillämpningar så jag kan tycka att det är ganska ok att teorin hålls på en miniminivå för utbildningarna innehåller också mycket annat som skall gås igenom. De som är intresserade har ju goda möjligheter att fördjupa sig om de vill.

Och vad har det att göra med att man på gymnasiet borde härleda bevis mer? Jag hänger inte riktigt med.

 

[labb]

Och vad har det att göra med att man på gymnasiet borde härleda bevis mer? Jag hänger inte riktigt med.

Jag skrev att matematikundervisningen på tekniska högskolan är inriktad mot tillämpad matematik och inte teoretisk.

Du svarade med en fråga om att i första hand härleda bevis är lika med tillämpad matematik.

Jag svarade ungefär att det är inte det man gör på tekniska högskolan.
-----
Att bara stoppa in i formler man inte förstår är meningslös matematikundervisning. Det kanske kan accepteras ibland när det gäller andra naturvetenskapliga ämnen men inte inom matematik.

 

[Teilani]

@sjoberga

Ni behöver en bra marknadsförare och en bra jingle!

Eller för att fånga dem lite yngre...

 

[sjoberga]

Jag skrev att matematikundervisningen på tekniska högskolan är inriktad mot tillämpad matematik och inte teoretisk.

Du svarade med en fråga om att i första hand härleda bevis är lika med tillämpad matematik.

Jag svarade ungefär att det är inte det man gör på tekniska högskolan.
-----
Att bara stoppa in i formler man inte förstår är meningslös matematikundervisning. Det kanske kan accepteras ibland när det gäller andra naturvetenskapliga ämnen men inte inom matematik.

Matematikundervisningen på högskolan är byggd från grunden och därmed teoretisk där man bevisar sig framåt i kunskapen från axiomen.

Stoppa in i formler gjorde man litegrann på gymnasiet (absolut inte i formler man inte förstår - då blev det noll poäng), men inte i matematiken. Matematiken var åtminstone då en helt egen gren där man byggde kunskaper inom just matematik.

Stringensen i matematiken på högskolan var nära 100%. Minsta lilla flaw i härledningen gav i princip noll poäng på tentan, varje gång. I vissa kurser klarade bara runt 5-10% tentorna i första omgången.

Vilken utbildning avser du?