Att lämna i smyg

Bukefalos 30 år!

Status
Stängd för vidare inlägg.
Har varit på möte med advokat. Egentligen inget jag inte visste ang barnen. Fick bekräftelse på att det är toppen att jag tar kontakter och söker stöd både för mig, mitt föräldraskap och barnen. Det är positivt att socialtjänsten lämnar barnen på heltid hos mig, det betyder iaf att jag bedöms som stabil och trygg i dagsläget.
Det är inte alls bra för exet att han krånglar så i kommunikationen och säger sig genomföra saker som sen inte görs. Både i överenskommelser men även när han säger sig ha ansökt om fp men sen inte gör det. Det går att peka ganska tydligt på att han bara är ute efter att skrämma mig då.
Bilen skulle jag strunta i just nu tyckte advokaten. Den kunde vara bra att ha att jämka med vid bodelning eller vad det var.

Han får ingen respons från mig längre när han smsar(mer än svar på direkta frågor om barnen)så nu ringer han barnen 2-3 gånger om dagen. Han vill ju inte prata med dom egentligen, han vill se vad som händer i huset. Vad jag gör. Jag hör barnen svara på just det, "vad gör mamma?"

Soc handläggarna var här och pratade med barnen igår. Jag var i annat rum, båda barnen ville det. Så jag vet inte vad som sades mer än att Mellan hade uttryckt att det var lugnare hemma nu. Jag har inte frågat barnen heller, vill de berätta nåt om sitt samtal så gör de.

Frågade om planering för veckan ang när han vill träffa barnen. Men han kan inte nån av dagarna nu tydligen. Nästa vecka då? Frågade jag. Vill han komma och umgås med Lilla en stund frågade jag. Erbjöd igen att han kan ta med hen en stund eller att jag kan åka på ärenden. Han skulle se om han kunde få nån ledig dag. Tydligen kan man inte umgås med sina barn om man jobbat på dagen? Tidigare i samma sms hade han skrivit om hur lite tid han får med dom och att jag ska låta bli att ta ifrån honom den lilla tid han har.
Jag fortsätter hålla mig neutral, bara svara på det som gäller barnen och inte ge mig in på nåt sätt i ordstrider om vem av oss vuxna som gjort ditten och datten.
Påminner inte längre om samarbetssamtalen. Soc hade gjort det igår tydligen. Han har inte signerat än. Advokaten sa att jag ska ansöka om informationssamtal, det måste ändå göras om jag ska stämma honom sen. Så det ska jag göra idag.
Skilsmässa skulle jag också skicka in om tyckte advokaten men jag skulle vänta till jag hade betalat räkningar osv eftersom den summa som finns på kontot på ansökningsdagen kommer räknas in.
 
Jag känner mig generellt lugnare. Ju mer han krånglar desto lugnare blir jag. Advokaten sa också att med så hög inkomst som exet har kommer han få betala kostnaderna för en rättsprocess och advokat helt själv. Med tanke på hur mycket lån han har är det frågan om han kommer ha råd med det. Inte alls otroligt att han vid ev stämning går med på att komma överens vid muntliga förhandlingen innan.
Jag har ju inga orimliga krav. Varannan helg hos pappa för de två stora, ett schema där Lilla träffar honom var tredje dag som sakta uttökas till 2-2-3 under nåt år och sedan varannan helg som de stora när hen är äldre. Jag tror att exet skulle kunna vara okej pappa under de förutsättningarna också. Kanske. I vilket fall tror jag inte att han är intresserad av mer.
 
Jag känner mig generellt lugnare. Ju mer han krånglar desto lugnare blir jag. Advokaten sa också att med så hög inkomst som exet har kommer han få betala kostnaderna för en rättsprocess och advokat helt själv. Med tanke på hur mycket lån han har är det frågan om han kommer ha råd med det. Inte alls otroligt att han vid ev stämning går med på att komma överens vid muntliga förhandlingen innan.
Jag har ju inga orimliga krav. Varannan helg hos pappa för de två stora, ett schema där Lilla träffar honom var tredje dag som sakta uttökas till 2-2-3 under nåt år och sedan varannan helg som de stora när hen är äldre. Jag tror att exet skulle kunna vara okej pappa under de förutsättningarna också. Kanske. I vilket fall tror jag inte att han är intresserad av mer.
Vilken klok och insatt advokat du hittat! Toppen! Och så klok och sansad du låter nu - you’ve got this! Så bra jobbat av dig!!!!
 
Jag känner mig generellt lugnare. Ju mer han krånglar desto lugnare blir jag. Advokaten sa också att med så hög inkomst som exet har kommer han få betala kostnaderna för en rättsprocess och advokat helt själv. Med tanke på hur mycket lån han har är det frågan om han kommer ha råd med det. Inte alls otroligt att han vid ev stämning går med på att komma överens vid muntliga förhandlingen innan.
Jag har ju inga orimliga krav. Varannan helg hos pappa för de två stora, ett schema där Lilla träffar honom var tredje dag som sakta uttökas till 2-2-3 under nåt år och sedan varannan helg som de stora när hen är äldre. Jag tror att exet skulle kunna vara okej pappa under de förutsättningarna också. Kanske. I vilket fall tror jag inte att han är intresserad av mer.
Alltså, WOW vilken resa du gjort när man läser dom första inläggen!!
Du är helt fantastisk och känns just nu som så otroligt stabil och med stort övertag gentemot exet. Han snubblar verkligen fram och har ju ingenting att komma med när det kommer till kritan.
Fortsätt hålla huvudet högt och ge dig själv all cred :love:
 
Jag har inte skrivit så mycket @Jahaja men jag hoppas verkligen du nån gång går tillbaka och läser den här tråden, och ser hur stark du varit och hur långt du kommit. Från panik och uppgivenhet till det här lugnet och stabiliteten du verkar hittat i dig själv. Håll kvar i det och glöm inte hur mycket du redan lyckats med! Du kommer komma ut på andra sidan till ett fint liv med dina barn, det är jag övertygad om!
 
Jag har intresseanmält en lägenhet! Ett radhus så vår älskade Tiger kan bo kvar med oss🥰🥰 Bara två sovrum men det finns en klädkammare som på ritningen ser ut att vara stor nog att få in en dubbelsäng i. Där kan jag och Lilla kampera ett par år, vi sover bara i sovrummet liksom och sover bäst tillsammans❤️
Och, och, och!!! Jag har flest ködagar av alla som intresseanmält hittills!😃😃😃😃
Enda smolket i bägaren är att det ligger ute på landsbygden så Stora och Mellan kommer få sitta 45 min på buss varje morgon+eftermiddag. Men det får så vara. De får äta frukost på bussen så kan de gå upp samma tid som de gör nu. Bussen går från station 100 m från radhuset och stannar utanför deras skola. Samma när de ska hem.
Och barndomskompis med familj bor 500 m från radhuset🥰
 
Jag känner mig generellt lugnare. Ju mer han krånglar desto lugnare blir jag. Advokaten sa också att med så hög inkomst som exet har kommer han få betala kostnaderna för en rättsprocess och advokat helt själv. Med tanke på hur mycket lån han har är det frågan om han kommer ha råd med det. Inte alls otroligt att han vid ev stämning går med på att komma överens vid muntliga förhandlingen innan.
Jag har ju inga orimliga krav. Varannan helg hos pappa för de två stora, ett schema där Lilla träffar honom var tredje dag som sakta uttökas till 2-2-3 under nåt år och sedan varannan helg som de stora när hen är äldre. Jag tror att exet skulle kunna vara okej pappa under de förutsättningarna också. Kanske. I vilket fall tror jag inte att han är intresserad av mer.
Jag tycker att du hanterar allt otroligt bra, så klokt och genomtänkt och stabilt, inte alls som i den första krisfasen! Vad starkt av dig att stå emot i början så ni kunde komma hit!
 
Jag har intresseanmält en lägenhet! Ett radhus så vår älskade Tiger kan bo kvar med oss🥰🥰 Bara två sovrum men det finns en klädkammare som på ritningen ser ut att vara stor nog att få in en dubbelsäng i. Där kan jag och Lilla kampera ett par år, vi sover bara i sovrummet liksom och sover bäst tillsammans❤️
Och, och, och!!! Jag har flest ködagar av alla som intresseanmält hittills!😃😃😃😃
Enda smolket i bägaren är att det ligger ute på landsbygden så Stora och Mellan kommer få sitta 45 min på buss varje morgon+eftermiddag. Men det får så vara. De får äta frukost på bussen så kan de gå upp samma tid som de gör nu. Bussen går från station 100 m från radhuset och stannar utanför deras skola. Samma när de ska hem.
Och barndomskompis med familj bor 500 m från radhuset🥰
Men grattis! Jag bodde i hyresradhus ett antal år efter separationen. Barnen hade egna sovrum och jag byggde in min säng med bokhyllor i vardagsrummet. Funkade fint!

Man får höra av många att de aldrig skulle kunna bo så men det är också förvånansvärt många som berättar att de sover i vardagsrummet eller liknande, men det säger man inte högt för det ses som suspekt och onormalt. Inte så insta-mässigt men man kan vara lika lycklig så.

Jag har inget sovrum nu heller f.ö., sover uppe i hallen.
 
Har varit på möte med advokat. Egentligen inget jag inte visste ang barnen. Fick bekräftelse på att det är toppen att jag tar kontakter och söker stöd både för mig, mitt föräldraskap och barnen. Det är positivt att socialtjänsten lämnar barnen på heltid hos mig, det betyder iaf att jag bedöms som stabil och trygg i dagsläget.
Det är inte alls bra för exet att han krånglar så i kommunikationen och säger sig genomföra saker som sen inte görs. Både i överenskommelser men även när han säger sig ha ansökt om fp men sen inte gör det. Det går att peka ganska tydligt på att han bara är ute efter att skrämma mig då.
Bilen skulle jag strunta i just nu tyckte advokaten. Den kunde vara bra att ha att jämka med vid bodelning eller vad det var.

Han får ingen respons från mig längre när han smsar(mer än svar på direkta frågor om barnen)så nu ringer han barnen 2-3 gånger om dagen. Han vill ju inte prata med dom egentligen, han vill se vad som händer i huset. Vad jag gör. Jag hör barnen svara på just det, "vad gör mamma?"

Soc handläggarna var här och pratade med barnen igår. Jag var i annat rum, båda barnen ville det. Så jag vet inte vad som sades mer än att Mellan hade uttryckt att det var lugnare hemma nu. Jag har inte frågat barnen heller, vill de berätta nåt om sitt samtal så gör de.

Frågade om planering för veckan ang när han vill träffa barnen. Men han kan inte nån av dagarna nu tydligen. Nästa vecka då? Frågade jag. Vill han komma och umgås med Lilla en stund frågade jag. Erbjöd igen att han kan ta med hen en stund eller att jag kan åka på ärenden. Han skulle se om han kunde få nån ledig dag. Tydligen kan man inte umgås med sina barn om man jobbat på dagen? Tidigare i samma sms hade han skrivit om hur lite tid han får med dom och att jag ska låta bli att ta ifrån honom den lilla tid han har.
Jag fortsätter hålla mig neutral, bara svara på det som gäller barnen och inte ge mig in på nåt sätt i ordstrider om vem av oss vuxna som gjort ditten och datten.
Påminner inte längre om samarbetssamtalen. Soc hade gjort det igår tydligen. Han har inte signerat än. Advokaten sa att jag ska ansöka om informationssamtal, det måste ändå göras om jag ska stämma honom sen. Så det ska jag göra idag.
Skilsmässa skulle jag också skicka in om tyckte advokaten men jag skulle vänta till jag hade betalat räkningar osv eftersom den summa som finns på kontot på ansökningsdagen kommer räknas in.
Det låter som kloka råd. Bra att du tagit till kvalificerad hjälp. Heja!
 
Men grattis! Jag bodde i hyresradhus ett antal år efter separationen. Barnen hade egna sovrum och jag byggde in min säng med bokhyllor i vardagsrummet. Funkade fint!

Man får höra av många att de aldrig skulle kunna bo så men det är också förvånansvärt många som berättar att de sover i vardagsrummet eller liknande, men det säger man inte högt för det ses som suspekt och onormalt. Inte så insta-mässigt men man kan vara lika lycklig så.

Jag har inget sovrum nu heller f.ö., sover uppe i hallen.
Det är väll väldigt vanligt speciellt när det gäller ensamföräldrar, själv har jag bott i ettor väldigt länge (pga hästägande), typ fram till jag blev 40 år och då sover man ju i vardagsrummet för det finns ju bara ett rum. Förstår inte varför det skulle vara konstigt.
 
Dålig dag idag. Stora arg och elak mot alla hela dagen, Mellan arg på mig på kvällen. Jag är en jävla kärring och idiot och en massa annat charmigt. Pappan smsar och ska promt komma hit på eftermiddagen för att hjälpa Mellan med läxor(har aldrig hänt förr)och jag hänvisade till att jag inte vill det och frågade ifall hans hem är olämpligt att göra läxor i? Kom nåt dravel om vad jag tror att jag är och har för rättigheter.

Mellan var modig och erkände att hen tänkte på pappa och julen. Vi var sams när hen till slut kröp ner i sängen. Stora kom ut och kramades nyss och bad om ursäkt. Sa att det inte var mig hen var arg på egentligen. Känns skönt att de kommer efteråt, jag förstår ju att det behöver ut nånstans ❤️

Jag vill bara få till ett avtal kring boendet fär barnen och flytta så att jag kan be honom lämna mig ifred i mitt eget hem😫😫😫
 
Ska ringa soc igen imorgon. Bla om ifall de har åsikter om syskon av olika kön som delar rum och om hur lång resa till skolan som anses okej. Och ta upp att han fortfarande bestämmer en massa vardagssaker utan kontakt med mig och samtidigt vägrar samarbetssamtal för att få till stånd en lösning.
Och Lilla har bestämt sig för att vara vaken 23 - 01 varje natt tydligen. Ingen sömn här inte...
 
Igår kände jag mig stark och hoppfull. Idag känner jag mig som en gammal sunkig disktrasa.
Mest är jag rädd att jag gjorde fel. För barnen. Rädd att de ska vara arga och ledsna på mig för alltid. Aldrig förlåta mig. Att vår relation ska vara förstörd för alltid. Jag önskar för första gången på länge att allt gick att fixa. Önskar att HAN ska vilja rädda vår familj. Gå interapi. Förstå att han gjort fel. Förändra sig. Älska oss. Bli glad när vi är glada. Ge barnen all den kärlek dom söker från honom och så väl förtjänar. Älska mig. Som jag är.
Jag vet så väl att det aldrig kommer ske. Det kan gå ett tag men han är ju den han är. Det kommer bara börja om igen.
Det gör bara så ont i mig att barnen måste gå igenom det här. Det gör så ont när de skriker och svär åt mig och det får tvivlet att sticka som nålar i hjärtat.
 
Mina barn var små när det blev kaos och vi gick isär. Stora som var 3-4 år slog mig massor en period. Aldrig pappan. Det var så fruktansvärt jobbigt mitt i allt annat, men jag gissar att det var något som behövde ut och jag var pysventilen. Hade han varit äldre hade det förmodligen varit verbalt.
 
Igår kände jag mig stark och hoppfull. Idag känner jag mig som en gammal sunkig disktrasa.
Mest är jag rädd att jag gjorde fel. För barnen. Rädd att de ska vara arga och ledsna på mig för alltid. Aldrig förlåta mig. Att vår relation ska vara förstörd för alltid. Jag önskar för första gången på länge att allt gick att fixa. Önskar att HAN ska vilja rädda vår familj. Gå interapi. Förstå att han gjort fel. Förändra sig. Älska oss. Bli glad när vi är glada. Ge barnen all den kärlek dom söker från honom och så väl förtjänar. Älska mig. Som jag är.
Jag vet så väl att det aldrig kommer ske. Det kan gå ett tag men han är ju den han är. Det kommer bara börja om igen.
Det gör bara så ont i mig att barnen måste gå igenom det här. Det gör så ont när de skriker och svär åt mig och det får tvivlet att sticka som nålar i hjärtat.
När jag utbildade mig i familjerätt och samarbetssamtal lärde jag mig att grundkurs 1a typ är att barn vågar ta ut sina negativa känslor på den förälder som man känner sig trygg med. Man är trygg med att den föräldern är kvar även om man inte är snäll och lydig.

Jag förstår att det är jättejobbigt nu. Ville bara tillföra en annan vinkel på situationen.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Hästnyheter

Bukefalos, Radannonser

Allmänt, Dagbok

Barn

Hund

  • Barmarksdrag/canicross
  • Rallylydnad

Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp