Att vara personlig assistent

Jag jobbar ju i kommunen och är inte enbart personlig assistent. Utan jobbar som PA, hemtjänsten och på ett psykboende. Tror det är annorlunda om man jobbar i tex Skaraborgs assistans som inte är kommunstyrt och har enbart personliga assistenter i sin arbetsgrupp. Dom har helt andra utbildningar och kurser än kommunen har.
Aha det förklarar ju en del! (Jag har liksom inte riktigt fattar vart du jobbar förrän nu, trots alla bra uppdateringar på FB. Jag är en dålig människa :o ) Men ja, trist ändå liksom för det kan ju vara guld värt att få utbyta erfarenheter och få info etc :)
 
Aha det förklarar ju en del! (Jag har liksom inte riktigt fattar vart du jobbar förrän nu, trots alla bra uppdateringar på FB. Jag är en dålig människa :o ) Men ja, trist ändå liksom för det kan ju vara guld värt att få utbyta erfarenheter och få info etc :)

Haha inte lätt Men jag har bytt från fast anställning i hemtjänsten till fast anställning i personalpolen = fastanställd, vikarie på flera olika ställen så jag bokas precis som en Timvikarie :) Helt fantastiskt att både få variationen med olika ställen(äldreomsorgen, psykologi och handikappomsorgen) plus att man slipper alla åtaganden som ordinarie personal har med genomförandeplaner osv. :D:D
 
:yuck::wtf::turd:
Det är lite delade meningar på mitt ena jobb..

Vi jobbar som assistenter en person som självklart har behov likt alla andra människor som inte har assistent. Och hen har ganska ofta på senaste tiden velat ha egentid då hen kollar på porrfilm och tillfredsställer sig själv, vilket naturligtvis är alla människors rättighet. Men det blir ju lite annorlunda när man har assistenter som då måste sätta igång filmen och även torka/tvätta av personen efteråt eftersom hens handikapp hindrar henne från att klara av det själv.

Detta är ju som ni säkert kan förstå inte jätte populärt hos framförallt den äldre generationen på jobbet.

Vore intressant att höra era tankar om detta.. Hur skulle ni känna? Tycker ni att man som assistent har rätt att säga nej till att hjälpa till med detta? Eller tycker ni att det ingår i yrket som assistent?
Sätta på filmen ok, men torka när den tagit på sig själv, aldrig. Dock skulle jag inte kunna jobba som pa öht men.
 
Självklart ska man inte ha assistenter som inte fungerar i sin yrkesroll. Brukaren har rätt att välja sina assistenter, och den rätten ska brukaren självklart ta sig.

Fy så hemskt att begränsas i sitt liv av utomstående på det sättet.
Så är det såklart. Men min poäng är att jag förundras över hur många som testar på arbetet men ifrågasätter arbetsuppgifterna, dessa två bekanta byter en hel del assistenter, då de två exemplen inte är de enda som vägrat vissa uppgifter för att det inte hörde till deras jobb, ansåg dem. Men då är ju mina bekanta som sagt helt klara och kan prata för sig, vilket många som behöver assistans inte kan dessvärre.
 
Så är det såklart. Men min poäng är att jag förundras över hur många som testar på arbetet men ifrågasätter arbetsuppgifterna, dessa två bekanta byter en hel del assistenter

Att många testar på arbetet är troligen pga att det är ett av de få arbeten som är lätta att få utan utbildning. Detta i sin tur leder säkert till just hög personalomsättning och att hel del mindre lämpliga får jobb...
 
Jag hade haft svårt i den situationen, och hade nog sökt mig till en annan arbetsplats, men det beror på att jag blivit sexuellt ofredad i tidigare arbete som pa, så jag är lite känslig. Innan det hände tror jag inte jag skulle tycka det var så besvärligt, inte dagens roligaste uppgift, men bara att bita ihop, som när man torkar spya, byter diarréblöja, eller (som vegan)rensar kyckling. Att en person har svårt för denna uppgift behöver alltså inte bero på att den är dålig på att hantera assistentrollen, utan kan bero på vad den har i bagaget. Om det bara handlar om att assarna tycker att "porr och onani är snusk", så är det annat, då får de faktiskt ta det tycker jag, eller byta brukare/jobb.
 
Att en person har svårt för denna uppgift behöver alltså inte bero på att den är dålig på att hantera assistentrollen, utan kan bero på vad den har i bagaget.
Det här är en viktig bit tycker jag! Men, har en saker i bagaget som gör det svårt att genomföra vissa arbetsuppgifter så tänker jag (nu utgår jag från mig så jag säger inte att det är en generell sanning :)) att det är viktigt att ha en dialog med sin arbetsgivare om att en kanske inte är så väl rustad för vissa uppgifter och att en tillsammans med chef/arbetsledare kan se över uppgifterna och möjligheterna till lösning hur dessa än må vara.

Jag hade den här diskussionen i somras med en rekryterare som försökte få mig att sommarvikariera på ett ställe. Vi pratade lite och mycket lät bra, men så sa rekryteraren att brukaren hade lite svårt med personliga gränser och gärna ville vara nära. Och jag har full förståelse för det och tycker kanske inte att det är konstigt, men jag klarar verkligen inte av oönskad kontakt och när folk inte kan respektera gränser pga mitt bagage och vi beslutade därför att det inte ens var aktuellt. Så jag tänker att alla hade blivit olyckliga, inte minst jag, om jag inte hade sagt något och tagit tjänsten. Men det bygger ju på att jag kan kommunicera hur jag känner och att det är en "ärlig" arbetsbeskrivning så jag vet vad jag förväntas och inte..
 
Jag har ingenting i bagaget, har jobbat som PA i över 13 år men hade inte fixat det ändå. Jag är en väldigt bra PA, men uppenbarligen inte till just den personen.

Att vara PA är ett yrke, inte ett kall och man ska absolut inte tvingas utföra arbetsuppgifter som innebär att man mår dåligt. Har brukaren sådana krav måste det framgå under anställningsintervjun så den som söker arbetet kan tacka nej. Är det önskemål som kommit efter anställningen så tycker jag att man ger PA:n en rimlig chans att se sig om efter ett annat arbete innan denne blir kickad. Under tiden får väl personen kolla på porrfilm med den personal som är okej med det.
 
Jag skulle klarat det där utan att tänka personligt eller bry mig. Men jag tänker att det måste gå lite åt båda hållen om man ska hamna i en riktigt bra relation med varandra. Detta har jag tänkt på sedan min anhörig hamnade i en otroligt konstig sits med en brukare som gick över alla gränser. Hen klarade det bra tror jag och fick hjälp jag vet ytterst löst vad som hänt nöjer mig med att konststera att det är komplext om en är ung och en gammal och livserfaren. Om den privata sfären skiljer sig stort och man kanske är mil från varandra gällande vad sex är.
 
Lite ot säkert men klarar en person av att tillfredsställa sig själv så borde personen även klara av att torka av sig lite efteråt, eller? Det är ju liksom på samma ställe man måste klara av att röra. Nej, jag har aldrig jobbat som P.A... men det skulle nog kännas ok att hjälpa brukaren att duscha efteråt men nä, torka bort könsvätskor och rengöra sexleksaker skulle jag inte vilja göra. Men jag skulle även ha svårt för någon som ex ville kramas mycket eller på annat sätt såg mig som ett relationssubstitut snarare än någon som var där för att underlätta vardagslivet.
 
  • Gilla
Reactions: rtf
Lite ot säkert men klarar en person av att tillfredsställa sig själv så borde personen även klara av att torka av sig lite efteråt, eller? Det är ju liksom på samma ställe man måste klara av att röra. Nej, jag har aldrig jobbat som P.A... men det skulle nog kännas ok att hjälpa brukaren att duscha efteråt men nä, torka bort könsvätskor och rengöra sexleksaker skulle jag inte vilja göra. Men jag skulle även ha svårt för någon som ex ville kramas mycket eller på annat sätt såg mig som ett relationssubstitut snarare än någon som var där för att underlätta vardagslivet.


Nej den här personen klarar inte av att tvätta sig själv. Personen har ett förståndshandikapp + att hen har kontrakturer i händer och armar.
 
Jag jobbar extra som personlig assistent. "Min" brukare har enbart fysiska funktionshinder, och var själv den som intervjuade mig och senare lärde mig jobbet. Hon var väldigt noga med att se till att jag visste vem jag kunde kontakta om jag har frågor eller behöver prata med någon annan än henne. Hon var tydlig med att om det är något som jag inte skulle vilja ta upp med henne personligen så är det helt okej och att hon förstår att det kan vara så ibland.
Det låter väldigt dumt att de inte erbjuder TS samma typ av stöd som jag får av min arbetsgivare. Det känns ju inte som om det är för mycket begärt?
 

Liknande trådar

Relationer Jag är livrädd för kärleksrelationer. Samtidigt längtar jag väldigt mycket efter närhet. Hur gör man? Hur vågar man släppa någon nära...
Svar
4
· Visningar
3 728
Senast: Cafer
·
Äldre En person har personlig assistent i sitt hem, det är kommunen som är arbetsgivaren. Hur stor rätt har brukaren/hens förmyndare att...
Svar
8
· Visningar
2 844
Senast: Kofunda
·
Skola & Jobb Jag har ett dilemma på jobbet som börjar bli väldigt påfrestande för mitt mående. Har två kollegor som jag inte kommer överens med, vi...
2 3
Svar
44
· Visningar
4 363
Senast: Keb71
·
Kropp & Själ Jag är så himla frustrerad. Jag jobbar inom psykiatrin, på gruppboende, där flertalet är mycket sjuka. Jag har alltid älskat mitt jobb...
2
Svar
35
· Visningar
2 955
Senast: Rumpnissen
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Senast tagna bilden XV
  • Vildkattungar
  • Diarré

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Burkfisk
Tillbaka
Upp