Bukefalos 28 år!

Autism eller bara fel på mig?

Nu kommer jag skriva om kanske neggativa saker så trigger varning för det. Men jag vill skriva lite om att vara ensam och att inte kunna lita på andra och endel såna saker. Och jag skulle JÄTTE GÄRNA vilja ha svar ifall kanske nån känner igen det för sigsjälv eller kanske har nåt tips eller nånting.
Men ja då först så kan jag skriva att JAG tror att det är pågrund av en diagnos som jag har som är autism. Och dethär menar jag för MIG så jag menar inget neggativt eller taskigt om andra som har det! Men som många säger att man tänker på ett lite annat sätt och upp fattar sociala saker lite annat motför domflesta andra. Och att det både kan vara en styrka och ett problem.
Men jag tycker iallafall att det BARA är neggativt. Och jag har ALLTID varit en sån som är utan för och inte passar in. Så det spelar ingen roll ifall det var skolan när jag var liten eller stallet eller vadsomhelst så har jag aldrig varit som nån viktig del i en grupp liksom. Utan jag kanske som bästa fall var med lite som utan för men domandra kanske var jätte bra vänner och kom överens jätte bra.
Men jag har ALLTID varit som att jag är fel motför alla andra. Och då när jag fick att jag har autism så var det en som sa att det kanske är skönt att veta varför jag känner mig annorlunda motför andra. Och alltså det fattar jag INTE för det är inget skönt alls för mig med det. Utan jag skulle ju mycket hellre bara normal och iallafall KANSKE kunna passa in i fram tiden mot att jag har en diagnos som jag kommer ha föralltid och att jag inte passar in och aldrig kan förklara det jag menar är som jag ÄR föralltid. Liksom vad är det för skönt med det?
Och en annan sak om att lita på andra. Så nu har jag ändå flest som jag litar på som jag har haft nånsin. Och då är det lite o lika sätt men pappa är en. Och två av personalen här på o lika sätt. Och sju vänner som jag har online och kp från det förra hvb hemmet. Men det är också på lite o lika sätt.
Men iallafall så är ju ändå det ganska många men det är ändå att jag är helatiden jätte rädd att nån av dom ska göra nånting så jag inte kan lita på den. För jag är som den sämsta kombon att jag har jätte stora be hov att kunna lita på andra OCH jag blir jätte på verkad ifall nån sviker mig OCH jag verkar vara väldigt lätt för många att svika och ljuga till. Och det är väl för jag är så lätt lurad för jag inte tänker som allaandra och att jag VILL kunna lita på andra såmycket så jag har litat på fel personer och trott på fel personer. Så har det blivit skit dåligt pågrund av det och att jag har gjort jätte dåliga saker eller hamnat i jätte dåliga situationer och även så har jag varit jätte nära att dö pågrund av sånt.
Och då är det också på vissa ställen att autism kan göra så man har mera tankar om rätt och fel och sånt och att man tror detbästa om andra och såna saker. Så IGEN är ju det en sak som dom vill att det ska låta bra men det är inte det.
Men ja jag vet inte om nån fattar nånting av dethär men säkert inte. Men om jag ska försöka ha några frågor så är det om nånannan har autism om ni känner lika? Eller om ni känner nån som har det eller så om ni vet om det är lika för den. Och om man KAN lära sig att vara mera normal och passa in och isåfall hur och hur lång tid tar det? Och bara om ni har några tips liksom.
 

Jag är iallafall inte massa o lika roller utan jag är som jag är bara. Och jag tänker inte vara nån fejk bara för andra tycker att jag är fel för det spelar ju ingen roll så kommer jag ändå vara fel o avsett vad jag skulle göra
Jag kommer inte träna på det iallafall men vill andra göra det så är det väl kul för dom.
Det handlar nog inte riktigt om att "fejka" utan att lära sig koderna för att vara socialt smidig och medvetet använda dom när det behövs. För att det underlättar livet väldigt mycket. En sån sak som att jag förvarnar nya kollegor på förhand om att jag kommer ägna en stor del av mina luncher att titta i min mobil istället för att småprata, eftersom jag behöver vila hjärnan från att vara social. Det gör att de inte tror att jag är sur på dom, att dom sagt något dumt eller att jag inte tycker de är värda att prata med. Win-Win. Jag slipper att de försöker engagera mig i samtalet runt bordet och de slipper undra vad i helskotta jag sysslar med.
 
Det handlar nog inte riktigt om att "fejka" utan att lära sig koderna för att vara socialt smidig och medvetet använda dom när det behövs. För att det underlättar livet väldigt mycket. En sån sak som att jag förvarnar nya kollegor på förhand om att jag kommer ägna en stor del av mina luncher att titta i min mobil istället för att småprata, eftersom jag behöver vila hjärnan från att vara social. Det gör att de inte tror att jag är sur på dom, att dom sagt något dumt eller att jag inte tycker de är värda att prata med. Win-Win. Jag slipper att de försöker engagera mig i samtalet runt bordet och de slipper undra vad i helskotta jag sysslar med.
För dom kan inte bara acceptera att du vill kolla i mobilen utan att då måste dom hitta på massa andra andledningar för dom inte accepterar dig som du är. Det låter jävligt o nödigt.
 
Jag är iallafall inte massa o lika roller utan jag är som jag är bara. Och jag tänker inte vara nån fejk bara för andra tycker att jag är fel för det spelar ju ingen roll så kommer jag ändå vara fel o avsett vad jag skulle göra.

Det här tycker jag du gör helt rätt i - och jag önskar alla andra kunde tänka likadant. Alltså att bara vara dig själv, och skita i hur andra tycker du "ska" vara. :heart


Det med att spela olika roller och inte kunna vara sig själv fullt ut, tycker jag är något av det mest frustrerande och onödiga med att umgås med neurotypiker. Ändå så gör jag det själv till viss del, för att det (för mig i alla fall) är enklast så. Förhoppningsvis kommer samhället bli mera och mera tolerant och accepterande angående folks olikheter så det inte förväntas längre att man ska "passa in" i en "mall" i olika samanhang. Jag tycker åtminstonde det verkar gå den vägen, om jag jämför med hur det var när jag var yngre.
 
För dom kan inte bara acceptera att du vill kolla i mobilen utan att då måste dom hitta på massa andra andledningar för dom inte accepterar dig som du är. Det låter jävligt o nödigt.
Oavsett vad man tycker om det så är människan i hög grad ett flockdjur, det finns en massa sociala koder för hur man ska uppföra sig i olika situationer. Sitter en person helt ensam i lunchrummet på en arbetsplats där alla är tajta och kommer bra överens är det generellt "artiga" att sätta sig bredvid och småprata.
Förvarnar jag nya kollegor om att jag beter mig på ett sätt som för många neurotypiker skulle tyda på att det är något som inte stämmer att jag till exempel är sur så slipper de tro att det ÄR så.
Jag hade tex en hund som visade tänderna när hon var glad, vilket är ett tecken på underkastelse vilket många hundovana uppfattade som att hon var arg/hotfull. Men när de fick en förklaring så förstod dom att hon inte alls menade något illa - även om det SÅG ut så för dem.
Det var lättare för alla att förlklara att hon inte var farlig än att låta dom upptäcka det själv.
Och det är lättare att förklara på förhand att jag gärna sitter helt själv än att de nya tror att jag är sur, inte får vara med eller liknande.
 
Senast ändrad:
Oavsett vad man tycker om det så är människan i hög grad ett flockdjur, det finns en massa sociala koder för hur man ska uppföra sig i olika situationer. Sitter en person helt ensam i lunchrummet på en arbetsplats där alla är tajta och kommer bra överens är det generellt "artiga" att sätta sig bredvid och småprata.
Förvarnar jag nya kollegor om att jag beter mig på ett sätt som för många neurotypiker skulle tyda på att det är något som inte stämmer att jag till exempel är sur så slipper de tro att det ÄR så.
Jag hade tex en hund som visade tänderna när hon var glad, vilket är ett tecken på underkastelse vilket många hundovana uppfattade som att hon var arg/hotfull. Men när de fick en förklaring så förstod dom att hon inte alls menade något illa - även om det SÅG ut så för dem.
Det var lättare för alla att förlklara att hon inte var farlig än att låta dom upptäcka det själv.
Och det är lättare att förklara på förhand att jag gärna sitter helt själv än att de nya tror att jag är sur, inte får vara med eller liknande.
Ja men det är det jag menar att då rycker ju andra isåfall att du är fel eller konstig om DU bara är som DU vill så du måste an passa för att dom har massa hemliga regler. Så att du måste veta alla deras hemliga regler och följa dom eller förklara varför du inte följer dom.
Men det skulle ju vara enklare för ALLA och att alla fick vara som dom är om DOM kanske skulle lära sig istället att alla är o lika och inte bara tro massa saker. Utan som ditt exempel att om du satt själv och kollade i mobilen så måste ju inte dom tänka att du är sur eller inte får vara med eller nånting utan som skulle kunna tänka bara att du sitter själv så är det inget mer med det. Eller om som ändå måste veta så kan ju dom fråga om du vill sitta själv eller om du vill ha säll skap tillexempel.
Jag fattar inte varför det skulle vara så himla dåligt att alla bara var sigsjälva istället och INTE hade massa roller och an passade sig för massa hemliga regler som inte alla vet om.
 
Det här tycker jag du gör helt rätt i - och jag önskar alla andra kunde tänka likadant. Alltså att bara vara dig själv, och skita i hur andra tycker du "ska" vara. :heart


Det med att spela olika roller och inte kunna vara sig själv fullt ut, tycker jag är något av det mest frustrerande och onödiga med att umgås med neurotypiker. Ändå så gör jag det själv till viss del, för att det (för mig i alla fall) är enklast så. Förhoppningsvis kommer samhället bli mera och mera tolerant och accepterande angående folks olikheter så det inte förväntas längre att man ska "passa in" i en "mall" i olika samanhang. Jag tycker åtminstonde det verkar gå den vägen, om jag jämför med hur det var när jag var yngre.
Man kan ju iallafall hoppas det att det blir mera okej så kanske inte AUTISTER i fram tiden måste lära sig massa hemliga regler och an passa sig fast dom blir jätte ut mattade av det utan att dom kanske kan bli accepterade bara som dom är istället.
 
Man kan ju iallafall hoppas det att det blir mera okej så kanske inte AUTISTER i fram tiden måste lära sig massa hemliga regler och an passa sig fast dom blir jätte ut mattade av det utan att dom kanske kan bli accepterade bara som dom är istället.
Det har blivit bättre för oss neurodivergenta personer, kan jag säga med 54 års erfarenhet av att vara (odiagnostiserad) inom autismspektrat. Forskningen går framåt och det pratas om det på ett helt annat sätt. Finns fortfarande mycket att göra, men Rom byggdes inte på en dag.

Visst finns det fortfarande stolpskott som anser det vara en sjukdom som ska "botas", men det finns folk som tror jorden är platt också 🤷‍♀️.

Det har hänt massor sen jag var liten och blev kallad både lat och oartig (för jag inte hälsade på grannarna när jag gick där i min egna lilla tankebubbla).
 
Det har blivit bättre för oss neurodivergenta personer, kan jag säga med 54 års erfarenhet av att vara (odiagnostiserad) inom autismspektrat. Forskningen går framåt och det pratas om det på ett helt annat sätt. Finns fortfarande mycket att göra, men Rom byggdes inte på en dag.

Visst finns det fortfarande stolpskott som anser det vara en sjukdom som ska "botas", men det finns folk som tror jorden är platt också 🤷‍♀️.

Det har hänt massor sen jag var liten och blev kallad både lat och oartig (för jag inte hälsade på grannarna när jag gick där i min egna lilla tankebubbla).
Det verkar ju inte som det är så jätte accepterat nu heller efter som att dom flesta verkar tycka att man ska an passa sig och ändra sig för att passa in och annars får man skylla sigsjälv ungefär.
Men somsagt så kan man ju hoppas iallafall för andra i fram tiden.
 
Det verkar ju inte som det är så jätte accepterat nu heller efter som att dom flesta verkar tycka att man ska an passa sig och ändra sig för att passa in och annars får man skylla sigsjälv ungefär.
Men somsagt så kan man ju hoppas iallafall för andra i fram tiden.
Fast det är inte vad folk säger, inte som jag uppfattar det iallafall. Man ska inte anpassa sig för att vara som dom vill att man ska vara utan lära sig att läsa av andra människor. Det är väl klart att man ska få vara den man är, det betyder dock inte att man inte måste ta hänsyn till andra människor också.
 
Fast det är inte vad folk säger, inte som jag uppfattar det iallafall. Man ska inte anpassa sig för att vara som dom vill att man ska vara utan lära sig att läsa av andra människor. Det är väl klart att man ska få vara den man är, det betyder dock inte att man inte måste ta hänsyn till andra människor också.
Fast det låter ju inte som man får vara den man är om man måste ge en förklaring att man tillexempel vill sitta själv och kolla i telefonen för annars tycker andra att man är konstig. Eller som några har skrivit att det tar jätte mycket energi att tänka på hur dom är och sånt när dom är med andra.
Och jag fattar inte varför det skulle be tyda att man inte tar hänsyn till andra bara för det? Det är väl isåfall tillexempel dom som bara ut går från att alla är lika som dom och annars måste dom förklara varför dom inte är det som inte tar hänsyn till andra?
 
Fast det låter ju inte som man får vara den man är om man måste ge en förklaring att man tillexempel vill sitta själv och kolla i telefonen för annars tycker andra att man är konstig.

Jag uppfattar att det inte alls handlar om det utan att gruppen med säkerhet vet att en person just nu vill vara ensam- det kan säkert bli så annars att gruppen försöker involvera den som behöver ro o egenstund i samtalet och bjuda in till gemensamfika- mkt lättare för båda grupperna om en lämnas ifred och de andra vet att den personen ska lämnas ifred.

Just förklaringen underlättar för alla.
 
Jag uppfattar att det inte alls handlar om det utan att gruppen med säkerhet vet att en person just nu vill vara ensam- det kan säkert bli så annars att gruppen försöker involvera den som behöver ro o egenstund i samtalet och bjuda in till gemensamfika- mkt lättare för båda grupperna om en lämnas ifred och de andra vet att den personen ska lämnas ifred.

Just förklaringen underlättar för alla.
Ja men vad skulle vara sämre med att domandra inte började hitta på massa andledningar att en sitter själv och försöka in bjuda den och sånt?
Utan som exempel att dom kunde fråga Vill du sitta själv eller med oss? Och om den sa att den vill sitta själv då så fick den det så var det inget mer med det.
Jag fattar inte varför det är såmycket sämre motför att den som vill sitta själv ska lista ut att dom andra kanske kommer tänka saker om det så den måste förklara varför den vill sitta själv.
Så okej förklaringen kanske under lättar för alla men den som måste förklara måste tänka på massa extra saker och ge massa förklaringar för att kunna vara som den är utan att domandra fråga sätter det.
 
Visst får man tycka olika men det finns mkt bra saker att tänka på om man mår dåligt i @skiesabove ´s texter. Inte bara slå ifrån sig.
Ja så tycker du men jag tycker inte det. Och jag har inte de frågat om tips vad man ska tänka på om man mår dåligt eller kritik om hur jag ut trycker mig tillexempel. Och då tycker inte jag att det verkar så kunnigt eller smart eller hjälp samt att ge massa o önskade tips och hur man ska tänka om man inte har frågat om det.
 
Ja men vad skulle vara sämre med att domandra inte började hitta på massa andledningar att en sitter själv och försöka in bjuda den och sånt?
Utan som exempel att dom kunde fråga Vill du sitta själv eller med oss? Och om den sa att den vill sitta själv då så fick den det så var det inget mer med det.
Vad blir det för skillnad om du tycker att gruppen ska fråga -det går bra- än om den som vill ha ro själv förklarar- men då får den personen inte vara den man är? . Och det vet faktiskt inte du egentligen -just den personen som förklarar i förväg att den vill sitta ensam och tyst kanske menar att den får vara sig själv, känns konstigt om du kan bestämma det när andra faktiskt inte får bestämma om dig.
 
Jag tycker det är en väldigt intressant diskussion som pågår här i tråden. Mycket som jag själv funderat på. Varför det är så utmanande om någon vill sitta själv i en skolmatsal till exempel. Det är något jag stöter på i mitt jobb med ungdomar. Men av respekt till dig @EmmaFilippa så undrar jag om du vill att vi ska diskutera det i en annan tråd.
 
Ja så tycker du men jag tycker inte det. Och jag har inte de frågat om tips vad man ska tänka på om man mår dåligt eller kritik om hur jag ut trycker mig tillexempel. Och då tycker inte jag att det verkar så kunnigt eller smart eller hjälp samt att ge massa o önskade tips och hur man ska tänka om man inte har frågat om det.

Det är många här inne som har varit på botten av olika anledningar och vet hur de tagit sig därifrån. Inte konstigt om de vill dela med sig av råd kanske men ffa hur de lyckades.
Nu menar jag inte att det gått bra för alla, eller är bra för alla, men de som mödosamt- vilket de gjort- med egenslit och annan hjälp kommit en bit eller en bra bit på vägen, vill säkert hjälpa andra vilket är toppen.

Precis som när du en dag blir frisk och äldre- så kommer din kunskap och livserfarenhet om detta vara ovärderlig för andra då ffa yngre personer i samma sits som du är i nu. Vet du varför? Jo för du är en av få som kan säga "jag förstår", både vad gäller tankesätt och handling.
 
Vad blir det för skillnad om du tycker att gruppen ska fråga -det går bra- än om den som vill ha ro själv förklarar- men då får den personen inte vara den man är? . Och det vet faktiskt inte du egentligen -just den personen som förklarar i förväg att den vill sitta ensam och tyst kanske menar att den får vara sig själv, känns konstigt om du kan bestämma det när andra faktiskt inte får bestämma om dig.
Ja därför att om tillexempel jag vill sitta själv. Så måste JAG veta hur andra tänker och att dom kanske tycker att det är konstigt att jag sitter själv. Så JAG måste fatta att om jag bara är migsjälv alltså tillexempel att jag vill sitta själv så kanske andra kommer fråga sätta det och tro massa saker. Så JAG måste ge dom en förklaring till att jag sitter själv. Och att det är som för väntat att alla bara ska veta sånt och fatta när man måste ge en förklaring varför man är som man är och att man bara ska fatta vad alla tänker. Så ja då måste man lära sig alla hemliga regler.
Motför att om jag sitter själv för att jag vill det och några andra märker det och så frågar dom om jag vill sitta själv och jag säger ja. Då behöver INGEN vara tanke läsare eller kunna en miljon hemliga regler om när andra kanske tänker nåt annat.
Jag vet inte hur jag ska förklara så ni fattar om ni inte tycker det är nån skillnad. Men JAG tycker det är väldigt stor skillnad och detförsta skulle ta jätte mycket energi och tanke och detandra skulle inte det.
 
Jag tycker det är en väldigt intressant diskussion som pågår här i tråden. Mycket som jag själv funderat på. Varför det är så utmanande om någon vill sitta själv i en skolmatsal till exempel. Det är något jag stöter på i mitt jobb med ungdomar. Men av respekt till dig @EmmaFilippa så undrar jag om du vill att vi ska diskutera det i en annan tråd.
Det spelar ingen roll förmig
 
Det är många här inne som har varit på botten av olika anledningar och vet hur de tagit sig därifrån. Inte konstigt om de vill dela med sig av råd kanske men ffa hur de lyckades.
Nu menar jag inte att det gått bra för alla, eller är bra för alla, men de som mödosamt- vilket de gjort- med egenslit och annan hjälp kommit en bit eller en bra bit på vägen, vill säkert hjälpa andra vilket är toppen.

Precis som när du en dag blir frisk och äldre- så kommer din kunskap och livserfarenhet om detta vara ovärderlig för andra då ffa yngre personer i samma sits som du är i nu. Vet du varför? Jo för du är en av få som kan säga "jag förstår", både vad gäller tankesätt och handling.
Ja och jag kommer ALDRIG ALDRIG ALDRIG att börja klaga på hur nån ut trycker sig om tillexempel nån diagnos som den har eller hur den tänker. Och jag kommer ALDRIG börja ge massa tips till nån som inte har frågat om det bara för att jag tror att jag vet mera än den.
Utan om jag trotsallt skulle bli äldre och må bättre och allt sånt så JUST DÄRFÖR att jag har erfaren het själv så kommer jag veta att det inte hjälper ett skit utan det bara gör det värre.
Och ni här vet ju inget om mig och vad jag har för hjälp och vad jag gör för att må bättre eller inte. Så då kanske inte ni är rätt personer att ge såkallade tips heller när jag inte har bett om det.
 

Liknande trådar

L
  • Låst
  • Artikel
Dagbok Ända sen jag fick en diagnos att jag har autism så har jag HATAT det. För att det är som en diagnos att man är FEL enligt sam hället och...
5 6 7
Svar
127
· Visningar
7 184
Senast: LiviaFilippa
·
L
  • Artikel
Dagbok En sak som jag har hört om autism är att många som har det har mera känsla om rätt och fel motför andra. Men det stämmer ju inte för...
2 3 4
Svar
64
· Visningar
4 105
Senast: emma-vsm
·
L
  • Artikel
Dagbok Nu är det påsk igen och det är den värsta hög tiden förmig. Så justnu på minner väldigt mycket om väldigt jobbiga saker. Men det är ändå...
2
Svar
32
· Visningar
1 686
Senast: Flixon
·
L
  • Artikel
Dagbok Först innan jag skriver dethär så vill jag BE att ni kan ha respekt för att det är jobbiga saker. Jag VILL skriva om det och jag VILL...
6 7 8
Svar
140
· Visningar
8 553
Senast: LiviaFilippa
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Hur valde ni uppfödare?
  • Annonsera mera hundar 2
  • Uppdateringstråd 29

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hämta eller sälja? Toyota Auris
Tillbaka
Upp