Bukefalos 28 år!

Avla på hund med AD/HD fel?

QuickStar

Trådstartare
Jag har en schäfer med lindriga pålagringar på armbågarna och B på höfterna, det är ju eg. inget fel på höfterna men det är ju inte 100% heller.

Några vänners bekanta vill para sin schäfertik med min hanne men jag är inte alls tilltalad av idén men lovade att jag skulle tänka på saken i allafall även fast jag egentligen redan bestämt mig för att det är en dålig idé.

Vad anser ni? hur stor risk är det att valparna nedärver något av min hannes AD/HD-fel?

Tiken har inga anmärkningar och bra stamtavla och dessutom en del meriter, dessutom är hon den lite äldre modellen, ingen räkstjärt!

Min hanne har kanon stamtavla och enormt bra psyke, lite utställningsmeriter men ingen annat ännu, ska göra ett MH i augusti och därefter tävla lydnad och spår. Vi tränar för fullt!

Jag anser att de borde hitta en hanne helt utan anmärkningar för att inte chansa men de vill hemskt gärna använda min hanne pga han bra stam och att de tycker han är så fin :p (tycker jag med)

Men sen känns det som att jag vill inte bidra med en hund som kan nedärva ett fel som är allt för vanligt inom schäfer avlen.
Dessutom vet jag inte hur de tänkt lösa det hela praktiskt med registrering osv för jag vill dessutom inte bidra till att ytterligare en ska avla "oseriöst"

Jag ska ju tävla honom en hel den under hösten och sedan till våren/sommaren nästa år, om han visar framfötterna och vi (han) gör ett bra jobb och får fina meriter så kan jag ju låta dem para sin tik med honom då i så fall, då har jag ju svart på vitt att det är en bra hund MEN AD/HD felen kvarstår ju fortfarande.

Vad skulle ni gjort?

Jag tycker inte om idéen och tänker tacka nej
 
Jag tycker också du ska säga nej. Pålagringar är allvarligt även om det bara är lindriga. Eftersom AD nedärvs komplext så vet man inte i hur stor grad valparna kommer att påverkas, men varför ta risken. Är det inte också så att det krävs känd mental status på föräldradjuren innan parning för att avkomman ska kunna registreras?
Jag vet att det är så på min ras och jag tror det gäller Schäfer, Dobermann och ett par till också. Då måste du göra MH innan parningen.

Dock tycker jag att det hela låter lite oseriöst från tikägarnas sida. Din hund har ju som sagt pålagringar, saknar meriter och har inte känd mental status. Nog sjutton borde de kunna hitta en frisk hane med liknande stam.
 
Rent generellt finns det inte mycket försvar för att låta AD/HD belastade hundar gå i avel, inte i raser som är så stora, både fysiskt och numerärt, som schäfer iallafall.

Dock finns det vissa grejor att väga in, t.ex om din hanes syskon (hel- och halv-) till största delen är HD/AD-fria eller med lindriga fel, så kan det vara en genetiskt bättre individ än en hane som själv är fri men har flera syskon som inte är det. Bättre är dock att ta och avla på ett av syskonen istället.....

Jag tycker att du gör rätt om du nekar parning. Vore det min hund hade jag inte låtit den gå i avel.
 
Jo, jag vill också minnas att jag hört någonstans att avelsdjuren måste ha känd MH-status för att få användas i avel om det ska vara seriöst, tiken är det men inte min hanne ännu, 14 augusti ska han genomföra provet.

Det känns som att de utan problem borde kunna hitta en annan hanne men troligtvis vill de väl använda min för att det blir enkelt för dem att para med min, samma stad och de kanske hoppas att slippa betala någon parningsavgift eller en liten sådan.

Nä det här är inget för min hund. Hade han varit helt utan anmärkningar så hade jag nog tackat nej tills vidare men eventuellt parat honom om han visat sig bra i spår och lydnaden. Fast då hade jag nog hellre lånat ut honom till något riktig kennel i såfall.
Dock lär det ju inte inträffa eftersom han inte är UA. ;)
 
Jag håller med övriga i denna fråga. Hade din hund varit eller om han i framtiden blir väldigt meriterad så kanske det intressant att titta på saken närmare. I nuläget så vet vi ju inte om han har något att tillföra då han inte är testad på något sätt. Dessutom så hade jag nog tänkt att om jag har en hund med fin stam och det ser ut som att det kan bli en bra hund att man vill ha en seriös tikägare för bästa resultat. Denna tikägare verkar kanske inte vara helt igenomtänkt :cool:
 
Precis som Jazdia skriver så MÅSTE BÅDA föräldrarna ha genomgått MH-test (om de är födda 2000-01-01 eller senare) för att avkomma ska kunna registreras! Det gäller alla raser som tillhör SBK. Mer att läsa finns på SKK's hemsida under länken "Regler och Bestämmelser" / Registreringsbestämmelser.
 
Tackar för svaret Vitsippan!

Sen håller jag med Er andra om att han har ju idagsläget ingenting bra att tillföra avlen mer än att han har en mycket fin stamtavla och är väldigt rastypisk.
Ska tacka nej till tikägaren så fort jag får ta gpå henne.
Schäfer är ändå så pass sönderavlad utan att en amatör som jag ska ge mig in i det hela :crazy:

Tack för trevliga och upplysande svar!
 
lite eget tyckande:

för att man ska avla på en hund med en fysisk möjligen arvbar defekt krävs det att hunden är exeptionellt bra och verkligen kan tillföra rasen något och att hunden bara används till fysiskt korrekte tikar. på hästsidan kan man jämföra med chicago z som hoppade fantastiskt bra och fick bra betyg i övrigt, men föll på exteriören. har stoägaren ett sto som nedärver sin goda exteriör kan det nog ändå vara aktuellt att betäcka med en hingst som chicago z och chansen att få en avkomma som är bättre än sina föräldrar ganska stor.

lite svammel, men poöngen är den att jag tycker att han hade kunnat bli godkänd med restriktioner, han har nog ändå något att tillföra aveln. på samma sätt hade en något defekt, men annars enastående hund kunnat användas i aveln, men bara om chansen att defekten nedärvs är liten och bara om den andra hundens exteriör var perfekt.
 
För egen del skulle jag säga nej!
Jag som valpköpare skulle inte köpa valp där föräldrarna har HD grad B.
Inte heller skulle jag vilja att föräldrarna till min valp skulle ha pålagringar på lederna.
Jag tycker du ska säga nej, risken att det nedärvs är för stor.
 
Är emot avel på allt annat än A-höfter. Det gynnar ju ingen ras i längden att avla in annat än A-höfter när vi redan har problem i en hel del raser.
 
Men B är ju inte dysplasi. Så hårt vill jag inte dra det att en riktigt bra hund ska falla ur aveln bara för att den har B istället för A. Dock anser jag att en B-hund ska paras med en A-hund.
 
Skulle precis skriva samma sak när jag hittade ditt inlägg! Både A och B anses som fria/normala höfter UTAN dysplasi. Det är ju betydligt värre med de lindriga pålagringarna i armbågarna.

B är godkänt för avel eftersom det = ingen dysplasi. Men precis som du säger bör man para en B-hund med en A-hund. Och helst då en A-hund där även kullsyskonen och föräldrarna är A-hundar.

Aldrig, aldrig para en hund med pålagringar på armbågarna!
 
Jag förstår inte att man ens tänker tanken att para med en hund som har dessa fel. Och schäfer som har sina problem så det räcker och blir över + att det finns så många schäfrar så nån måste väl finnas utan fel som duger.
Jag för min del skulle avla med en frisk hund utan meriter, än en hund med HD-fel och bra meriter. Även om jag skulle sträva efter en meriterad att avla med, men var jag tvungen att välja så tar jag självklart den friska hunden.
 
När det gäller schäfer är det nog viktigare att hundarna har bra mentalitet än att båda har A-höfter. Jag parar hellre en mentalt utmärkt schäfer med B-höfter än en mentalt medelmåttig med A-höfter. Underförstått att ingen av hundarna (eller närmaste släktingarna) har pålagringar fram.

Men du kanske inte inkluderade B-höfter i "fel"?
 
A och B är gamla U.A så för kunde du inte ens se skillnad om hunden hade a eller b-höfter. Skulle mkt väl kunna avla på b-höfter (särskilt på flat där hd-% är så låg som 5%) ...

Javan
 
Nu verkar ju det här vara avblåst. Men försäkringsbolagen betalar inte ut ersättning för ev. veterinärkostnader och livvärde om hunden (valpen) måste opereras eller avlivas pga av armbågarna om föräldrarna inte är fria :crazy: Som hanhundägare blir inte du ersättningsskyldig på nått sätt, men jäkligt fult mot valpköparna om de inte vet om det innan...
 
Det hade jag ingen aning om, ytterligare en anledning till att det var bra att tacka nej.
Trevligt att få lära något nytt så här på morgonkvisten :)

Efter att ha läst Era inlägg inser jag verkligen att jag gjort rätt val, som jag skrev tidigare schäfern är redan sönderavlad utan att jag ger mig in i det hela, det överlämnar jag till proffsen.

Därimot kan jag faktiskt hålla med Er om att jag själv (om jag haft en tik) nog hellre skulle valt min hund med B-höfter än en med A och halvdant psyke.
Psyket är ju också något som är viktigt att avla fram. Brukshundar borde enbart duktiga och väldigt kunniga personer hålla på med även om de är nybörjare eller ej så bör de vara väl insatta i den ras man vill avla på, själv ha tävla en hel del etc.
Att lekmän avlar på mindre raser(sällskapshundar) tycker jag inte är så farligt det är ok så länge man använder friska föräldrar djur som man dessutom har stam på så det går att följa, helst ser jag att föräldrarna är röntgade och har en hel del meriter inkl genomfört MH, och inte tar mer än någon enstaka kull.

Varför tycker jag så här då? jo, det är viktigare att avla fram renrasiga mentalt friska brukshund eller allmänt större raser då dessa kan utgöra ett större hot mot allmänheten än vad småhundar gör, småhundar är lättare att kontrollera i en trängt situation- man kan plocka upp dem i famnen exempelvis det kan man inte med en schäfer :)

Är jag helt ute och seglar?
 
B ÄR ju godkänt. Jag skulle inte tveka på att avla på en sådan hund. Tidigare så skulle de gått in under U.A. Och då var det ju minnsan okej *grr* Men om hela uppfödningen skulle gå omkring med B-B så måste man ju tänka om. Men enstaka B tycker jag är helt okej.
 
Ja men är det inte så att det är någon liten liten förändring som gör att det inte blir A?

Nu ska jag ju inte avla på min hund ändå pga armbågarna så det spelar ingen större roll
 
Ja man kan kanske säga att det är en liten förändring. Eller så är leden bara lite slapp... Det behöver inte vara en underutvecklad ledskål. Det är iaf en hund som man tidigare dömde som normal. Man skulle väl kunna säga att man skärpt kravet lite.

Det är ju alltid en avvägning. En A-hund med 10 dåliga syskon är sämre än en hund med B-B och fria syskon osv osv. Så att para en B med en bra A som Jadzia sa är ju en bra praxis!
 

Liknande trådar

Övr. Hund Personligen tycker jag att det allmänna debatt-klimatet börjar bli riktigt ruggigt, det har varit det ett tag också. Nu pratar jag...
2 3
Svar
49
· Visningar
6 512
Senast: IngelaH
·
Hundavel & Ras Hej! Jag har sen länge haft ett intresse att vilja bli uppfödare, men känner nu att jag vill öka min kunskap och se vad ni som kanske...
2
Svar
24
· Visningar
2 510
Senast: snorp
·
Hundavel & Ras Jag läser ofta här att ditten och datten ska man inte avla på. Och jag håller med. Men sen började jag fundera på vilka hundar som ska...
2 3 4
Svar
78
· Visningar
7 010
Senast: Wingates
·
Hundavel & Ras Ber först om ursäkt för en vägg av text men jag känner att jag vill få lite extern input. Jag har medvetet inte nämnt namnet på ras...
2 3
Svar
47
· Visningar
8 341
Senast: dobbis
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hämta eller sälja? Toyota Auris
Tillbaka
Upp