Årets första riktiga pass i ridhuset avklarat. Idag var det min tur att känna mig fullständigt värdelös, det var ett annat (skitduktigt) ekipage inne i ridhuset samtidigt (plus jag och medryttaren), och min häst hade sån där dag då hon inte ens kan skritta ordentligt på spåret och typ bli rädd för speglarna. Jag vet att det inte är speciellt konstigt, hon är fortfarande en bebishäst, hon har ridits två gånger innan efter en lång vila på en månad, och hon har faktiskt bara varit inne i ett ridhus fyra gånger tidigare i sitt liv, och endast en gång med en annan häst, och då var det en av hästarna i stallet som bara skrittades. Ändå kände jag mig helt värdelös. 
Men, det är väl bara att inse att vi behöver göra det här betydligt oftare än vad vi har gjort tidigare.
Men, det är väl bara att inse att vi behöver göra det här betydligt oftare än vad vi har gjort tidigare.