Nu vore ju det varken en tenkisk eller social innovation, utan tvärtom något som har skett genom hela den industrialiserade delen av mänsklighetens historia, och i princip även innan dess.
Urbaniseringen handlar i hög grad just om det: att flytta till jobbet.
Gruv- och skogsnäringarna byggde på att folk flyttade dit där de etablerade sig. Särskilt när det gäller gruvnäringen, så är det ju inte förhandlingsbart var gruvor kan öppnas.
Bruksorter överhuvudtaget handlar om just det: folk har flyttat till en plats där det fanns arbete. Orterna hade inte funnits i nämnvärd mening utan bruken, dvs arbetsplatserna.
Kort sagt: att bosätta sig där man kan försörja sig är så fundamentalt att vi knappast kan kalla det en innovation. Mänsklighetens historia som nomader handlar om samma sak, fast utan att bosätta sig, då. Man rör sig dit där försörningen/maten finns.
Man behöver inte disputera i ekonomisk historia för att begripa det här.