Bli tillsammans med sin bästa kompis

Sv: Bli tillsammans med sin bästa kompis

Lillkumpala: Ja, där tänker vi definitivt olika. Jag skiljer väldigt mycket på vad jag känner, och vad jag faktiskt gör.

Bara för att jag funderar på vad som kunde ha varit, och "tänk om?" så tycker inte jag att jag ska öppna upp allt det för min omgivning och låta dem avgöra om jag är ett svin eller inte.
Jag är definitivt för ärlighet, men inte när jag inte är färdig med mina känslor.

Nej, han är ingen hund. Men hur ska jag göra om jag inte ska tänka såhär? Det är en ärlig fråga för jag känner mig så hemsk. Hur skulle ni gjort om såna här tankar/känslor dök upp?

Jag gör också skillnad mellan tanke och handling, men för mig är det helt främmande att tänka såhär om människor. Som någon annan sa låter det som spelpjäser du pratar om.

Att fundera på hur saker och ting kunde ha sett ut om man gjort andra val är väl inget konstigt, men det är ju inte heller det du beskriver i tråden.

Visst har det hänt att man gillat två personer samtidigt och slitits mellan den ena eller den andra. Jag har då fattat ett beslut relativt snabbt och hållt mig till det, inte tänkt "jag väljer A nu men kanske håller kvar vid B för om två år så kanske".

Äta kakan eller ha den kvar, helt enkelt.
 
Sv: Bli tillsammans med sin bästa kompis

Innan vi gick in i förhållandet så var jag skitskraj, som jag alltid är, för att jag är rädd att det ska ta slut eller att jag ska ångra mig (Låter sjukt jag vet, men jag var fast i ett oerhört sjukt förhållande med psykisk misshandel plus sexuellt utnyttjande för några år sedan, och det har sina sviter). Jag sa detta till honom och han hade inställningen att detta förhållandet är inte att lova att vi ska vara tillsammans för alltid. Det är bara ett tecken på att just nu tycker vi om varandra och vill vara med varandra. Vad framtiden säger får vi se. Vi är båda unga.

Och jag älskar honom, som sagt. Väldigt mycket, och ja, just nu kan jag tänka mig att det kommer vara han och jag länge. Men tankarna på kompisen finns ju.

Kanske är så att jag har svårt att skilja på kärlek och kärlek också. Om det kommer till sex, så har jag inte alls lika stor sexuell attraktion till min kompis som jag har till min pojkvän.
Och plötsligt slog det mig också, att jag nog känner vissa skuldkänslor för att jag inte ville bli tillsammans med min kompis när det begav sig. Jag vill ju att han ska vara lyckig. Och genom att inte bli tillsammans med honom, så tog jag ju bort det som han trodde skulle göra honom lycklig.
 
Sv: Bli tillsammans med sin bästa kompis

Utifrån det du skriver här så skulle jag försöka koppla bort kompisen lite. Jag tycker att din och din pojkväns inställning är klok och förmodligen känner du med tiden vad som är rätt :)
 
Sv: Bli tillsammans med sin bästa kompis

Okej, då är jag mer med på hur du tänker.

Jag kanske utrycker mig klumpigt, jag känner ju verkligen inte att varken min pojkvän eller min kompis känslor är mindre värda än mina.

Jag förstår att det låter knäppt det här med att "spara" honom. Nu när jag läser det låter det så fel. Jag menar nog egentligen att jag vill "spara" chansen att få något med honom, inte slösa den nu om jag ändå inte är 100%. Han kommer ju förhoppningsvis alltid vara min vän, och då kan jag låta tiden gå, och om tillfälligheterna leder oss in på det spåret igen, så kanske jag kan ta chansen då.

Svårt, men just nu tror jag att ju mer jag gräver i det, desto säkrare kommer jag antagligen bli på att min kompis är just min kompis, och att jag älskar honom som just det. Och om det visar sig annorlunda i framtiden, så får jag ta det då. Det är svårt att reda ut alla känslor och vad det egentligen är man känner.

Tack så mycket för inputen!
 
Sv: Bli tillsammans med sin bästa kompis

Äsch, det var så lite så.

Som du skrev i ditt förra inlägg så är det faktiskt inte så lätt att reda ut sina känslor och tankar alla gånger. Och vi har nog alla tänkt tankar som sen när man säger det högt (alt skriver ner det) inte ser eller låter så himla schysst. Men man är inte mer än människa.
 
Sv: Bli tillsammans med sin bästa kompis

Fast för min del gör det liksom ingen skillnad. Ja, det är dina tankar i ditt huvud som han inte känner till. Men jag tänkte spontant bara att "nej, tjejen, jogga vidare" för sådär beskriver man liksom inte nån som man verkligen är kär i. Sådär beskriver man en backup. Och jag personligen skulle inte vilja offra en väldigt god vänskap för nåt som inte kommer funka i längden, vilket jag inte tror att det skulle göra om man har de känslorna du har.

Alla är olika när de blir kära. För mig känns det dock jättemärkligt att beskriva den man är kär i såhär:



Allt det här planerandet och fixande, I do not get it alltså. Är man kär så är man. Väl?

Nu har jag läst tråden väldigt sporadiskt men jag måste ändå få ge en input här. För mig har alltid kär/inte kär-känslorna varit väldigt tydliga, men jag har blivit kär i helt fel karaktärsdrag. Känns fel att gå in på det mer i offentligheten, men just narcissism har varit ett bärande tema genom de flesta av mina förälskelser, och det i kombination med min vänlighet har gjort relationerna väldigt skeva. Så jag kan liksom inte tillåta mig att hänge mig till den extas som kärleken innebär. Den är kopplad till alldeles för dåliga framtidsutsikter. Därmed kan jag mycket väl förstå TS "laborerande". Känslor som består i det diametrala kär/inte kär är eftersträvansvärda, men dessvärre kan de inte alltid appliceras.
 
Sv: Bli tillsammans med sin bästa kompis

Nu är jag den sista som ska komma med kärleksråd eller så, men läste tråden och ville bara kommentera att jag inte tycker det låter som att du bara vill ha kompisen som "backup" eller ser på killarna som "spelpjäser".

Jag förstår ändå din tankebana, att du vill "spara" kompisen, inte för att du vill ha en reserv ifall det inte funkar/du inte hittar någon annan, utan att du vill vänta tills du verkligen är säker på att NU är både du och han redo för något som skulle kunna vara "for life".

Det är ju ingen annan som kan tala om för dig precis vad dina känslor innebär, tyvärr :p. Som du säger skulle det ju kunna vara så att du skulle bli jättekär i kompisen och du bara tillät dig, men det kan också vara så att de känslorna mest kommer från att du vet att han är (var) kär i dig och att du vill att han ska vara lycklig.

Så jag har inga konkreta råd, men ville bara ge lite input på att det faktiskt inte behöver vara så svartt-vitt som kär-inte kär.
(Och sedan, helt OT, tyckte jag det var lite läskigt att just den här låten slumpades fram i min spellista när jag läste i denna tråden :cautious: )
 
Sv: Bli tillsammans med sin bästa kompis

Lite inne på Gabbis spår, det där med att tiden ska vara rätt.

Jag tycker att TS funderar lite för mycket. Nu har du ju en pojkvän som du verkar ha ett sunt förhållande med. Lev för det nu. Vad som händer sen får vi se. Kanske blir det ni för resten av livet eller så blommar kärleken ut för din vän och tiden blir rätt för er två.

Jag är helt sjukt jävla vrickad när det gäller kärlek men har precis hittat mig en fin kille och jag vägrar se hur det ser ut sen. Vår relation är bara för nu och jag älskar varje stund jag får njuta av att få känna som jag gör nu (aldrig gjort tidigare!!!) och känner ingen panik om han skulle försvinna. Inte heller om det ens skulle finnas någon annan.

Så - lev i nuet och njut av det du har idag. Ha ett kärleksförhållande med din pojkvän och en fin vänskap med din vän. Svårare behöver det inte vara!
 
Sv: Bli tillsammans med sin bästa kompis

Ja ibland är det svårt att verkligen få fram i text vad man känner, att "spara chansen" låter som en betydligt vettigare!:)

Tycker förvisso att det låter som att du hittat hem i dina känslor... Men bara som en input i just det här med att vänta in rätt stund, rätt partner, rätt allt... Kan man någonsin vara helt säker på att något blir bra, hur mycket man än väntar? Jag tycker absolut inte att man bör kasta sig in i relationer hur som haver, en liten funderare är alltid bra att ta, precis som du gjort.

Men samtidigt... Friskt vågat, hälften vunnet.
 
Sv: Bli tillsammans med sin bästa kompis

När jag läser dina inlägg så får jag intrycket att du egentligen inte är kär i kompisen, men att du kanske känner någon form av förälskelsepirr.
När du beskriver hur du känner om din pojkvän så låter det mer som "kärlekskärlek" och kompisen låter mer som "spännande-och-nästan-inom-räckhåll-pirrigt". Lägg på bekräftelsedelen, att det inte alls är konstigt att en massa tankar och känslor dyker upp när man vet att någon är kär i en. Nog känns det liksom himla bra!

Det faktum att du inte heller verkar vara så sexuellt attraherad av kompisen stärker ju ytterligare tanken om att det egentligen inte är den typen av känslor du hyser för honom.

Nä, stanna du hos din pojkvän och försök att inte tänka på kompisen på det sättet under en längre period. Antingen så håller det i sig eller till och med ökar, eller så försvinner pirret när du inser att det mest var en spännande och bekräftande fantasi. Vem vet liksom.
 

Liknande trådar

Relationer Jag går och funderar och undrar lite om det finns roliga solskenshistorier om relationer som återuppstått? Jag har tex ett ex sen...
2
Svar
22
· Visningar
1 960
Senast: lingonben
·
Relationer Min sambo släppte bomben att han vill göra slut. Jag är helt förkrossad. Visst vi har bråkat ganska mycket på sistone och vi...
3 4 5
Svar
97
· Visningar
7 579
Senast: Lisen82
·
Relationer Träffade en kille på tinder för lite mer än ett år sedan. Han bodde 5 h ifrån mig men han jobbade mycket i samma stad som mig. Vi...
12 13 14
Svar
265
· Visningar
18 251
Senast: Whoever
·
  • Låst
Relationer Jag har på senare år reflekterat över att det fanns en tjej jag inte var så snäll mot i grundskolan. Jag kommer inte ihåg så mycket...
13 14 15
Svar
286
· Visningar
13 906

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp