Borde jag flytta?

Status
Stängd för vidare inlägg.
Jag hamnar ofta i dilemmat att det är långt att åka för att uträtta ärenden. Idag misslyckades jag med att byta däck på bilen och närmaste drop-in som jag känner till och som har öppet även röda dagar och helger, ligger i Örebro.

Och tomten är stor och kräver sin insats. Jag har rabatter att rensa och en massa gräsmatta att klippa. Förvisso kan ju det vara trevligt men när jag alltid upplever att jag inte hinner med fast jag vill, så känns det inte kul. Jag drömde liksom om ett paradis med olika växter som harmonierade med varandra och att skapandet av detta skulle ge utlopp för min kreativitet. Men livet känns så fullt av måsten att kreativiteten inte får plats. Sen drömde jag om att leva närmare jorden, att odla min egen mat, i stället för att vara tvungen att åka till Ica och köpa något som någon anonym har odlat och som sedan transporterats till butiken. Det finns ingen skön känsla alls i att åka till Ica och handla mat.

Jag hatar att behöva prioritera. Under vintern har en plåt lossnat från en av vindskivorna. Alla vindskivor behöver bytas för de är ruttna. En knutbräda är också rutten och behöver bytas. Jag mår illa över mina igenväxta rabatter vid entrén. Jag mår illa över ogräsen i rabatterna. Jag hatar att kantskära och vill ha ordentliga rabattkanter så att jag slipper ägna onödig tid till sånt. Jag behöver köpa en garderob. Jag behöver tvätta en matta. Jag behöver förlänga räckvidden på mitt wi-fi.

Jag försöker ta saker och ting pö om pö. Men om jag måste åka till Örebro för att få något uträttat så är orken slut sen. Det finns inte utrymme för något annat den dagen. Att åka till Örebro för att byta däck kostar för mycket av min tid och min ork.

Men var skulle jag i så fall bo? På något tråkigt ställe där alla drömmar dör? Jag skulle inte ens orka rodda med allt som en flytt innebär. Att bo på ett ställe där det inte finns något att göra, skulle tråka ut mig på nolltid. Det är en anledning till att jag inte kan bo i lägenhet. Jag har ingen aning om hur man fördriver tiden i en sådan och skulle nog klättra på väggarna.

Innan jag flyttade hit så drömde jag om att bo i ett litet hus på hjul. Det föll på att jag absolut inte kunde tänka mig kompromissa med att ha indraget vatten och avlopp. Hur man skulle lösa det på ett bra sätt i ett hus på hjul, kunde jag inte komma på. Det måste ju funka på vintern också och då måste det vara nergrävt. Och så behövde jag fiber i huset. Så det blev inget med det. Jag köpte ett riktigt hus i stället.

Men hur f-n hittar man den där nivån "lagom", som jag faktiskt orkar med, som är tillräckligt stimulerande men som inte kör slut på min energi? Just idag har jag ju kört slut på energin när jag inte lyckades byta däck. Det där ligger och stör eftersom jag inte kan lösa problemet snabbt och enkelt, så jag kommer mig inte för att göra något annat ö.h.t. Om jag hade bott nära Örebro hade jag bara åkt och bytt däck, men det är liksom en timme att köra dit, så nu sitter jag fast.

Mvh/ rastlös, irriterad och trött
 

Jag är en sån som stökar ner genom min blotta existens. Antingen måste nån annan städa eller så måste jag ha minimalt med prylar om det ska vara välstädat. Annars hamnar böcker överallt, en kofta blir kvar där jag tog av den osv. Jag ställer inte automatiskt skorna i skohyllan.

1: städhjälp
2: minimera prylar

Det är nog enda sättet för oss stökiga om vi inte kan leva med stöket.
Städhjälp plockar väl inte, de rengör väl bara ytor? Att plocka någon annans stök ”rätt” är ju omöjligt.
 
@Magiana

Läser ofta dina poster men skriver sällan. Jag har full förståelse för känslan av att stöket aldrig tar slut. Jag hamnar lätt i spiralen att det blir lite för stökigt vilket gör mig nedstämd, nedstämdheten gör att jag inte orkar ta tag i det som jag vill, jag blir ledsen och besviken för att det inte blir som jag vill, orkar ännu mindre, det blir ännu rörigare och så fortsätter det...

Viktigaste för att hålla mitt hem så som jag vill är att sortera och organisera. Det måste finnas en logisk och riktigt plats för allt. Det är jobbigt att ta tag i rensning och sånt men det är nödvändigt för mig att inte ha massa saker som inte har någon hemvist för det är framförallt de som hamnar lite överallt. Är det saker jag använder ofta behöver det vara lättarbetat, jag har till exempel en extra garderob där jag hänger in kläder som förut låg ihopvikta i byrån - för mig är det mycket enklare att hänga in på en galge än vika och lägga i en låda. Små lösningar som tillsammans gör ganska stor skillnad. Går det kanske hitta några sådana?

Har tyvärr inget att komma med i trädgårdsväg, jag har ett gäng blommor i krukor som jag knappt kan hålla liv i.
 
@Magiana

Läser ofta dina poster men skriver sällan. Jag har full förståelse för känslan av att stöket aldrig tar slut. Jag hamnar lätt i spiralen att det blir lite för stökigt vilket gör mig nedstämd, nedstämdheten gör att jag inte orkar ta tag i det som jag vill, jag blir ledsen och besviken för att det inte blir som jag vill, orkar ännu mindre, det blir ännu rörigare och så fortsätter det...

Viktigaste för att hålla mitt hem så som jag vill är att sortera och organisera. Det måste finnas en logisk och riktigt plats för allt. Det är jobbigt att ta tag i rensning och sånt men det är nödvändigt för mig att inte ha massa saker som inte har någon hemvist för det är framförallt de som hamnar lite överallt. Är det saker jag använder ofta behöver det vara lättarbetat, jag har till exempel en extra garderob där jag hänger in kläder som förut låg ihopvikta i byrån - för mig är det mycket enklare att hänga in på en galge än vika och lägga i en låda. Små lösningar som tillsammans gör ganska stor skillnad. Går det kanske hitta några sådana?

Har tyvärr inget att komma med i trädgårdsväg, jag har ett gäng blommor i krukor som jag knappt kan hålla liv i.
Det här är något jag håller på med hela tiden. En av kattvindarna på övervåningen är en "walk in closet" där jag satt upp extra stänger som jag hänger kläder på. Det är främst säsongskläder och ridkläder som inte används. Sen är det skor och krukor som förvaras där. Hobbygrejer tänkte jag ha i det "tomma rummet". Där har jag två fula garderober med tyger, diverse extra sängkläder, kuddar, täcken, julsaker och projekt, en bokhylla som jag har hobbygrejer i och ett bord. Min hall är rätt hopplös så jag har specialtillverkat en klädhängare/hatthylla där jag kan hänga jackorna med ryggen mot väggen för de får inte plats någonstans om man hänger dem som vanligt och uppe på hyllorna har jag ett par små korgar för mössor och vantar. Onödiga skor tar jag bort från hallen men jag har ingen vettig skohylla tyvärr, så skorna står lite omlott på en skobricka. I mitt sovrum har jag en garderob och en säng och ett litet sängbord. Garderoben är ganska välorganiserad och de kläder jag tar av mig på kvällen hänger jag på krokar på väggen om jag ska ha dem dagen efter också. På min entréveranda har jag satt upp en hatthylla med hängare och där hänger jag ridkläder. Helst skulle jag vilja ha en garderob där för att slippa se kläderna men jag har inte hittat någon i rätt mått som är billig.

Det största problemet blir de grejer jag drar fram när jag gör olika saker, verktyg, material t.ex. Och så alla dessa tidningar som kommer i brevlådan. En del av dem är sådana som bara kommer, en del är medlemstidningar. Och så papper som bara uppstår. Jag går igenom och kastar regelbundet men inflödet är konstant och jag håller inte jämna steg med det.

Ibland händer det att jag löser ett akut städproblem genom att flytta grejer från ett ställe till ett annat. Ett praktexempel är när familjen kom på besök för drygt 2 år sedan och jag tog alla tidningar i köket och kastade in i rummet bredvid. Där blev de liggande på golvet i 2 år. Nu är det bara lite kvar. Och i vintras när jag inte orkade vada genom snön till komposten, så skickade jag ut det på verandan. Det har jag städat undan nu, men vedaskan från vinterns eldning står kvar där och jag vet fan inte vart jag ska göra av det.

Jag har lyckats ordna med en källsortering i ett högskåp i köket i stället för att ha kassar stående på golvet. Det fungerar ganska bra.

Till de produkter vi säljer i jobbet har jag en ful verkstadshylla i trä. Jag har köpt vita lådor på IKEA att förvara sakerna i och som jag klätt med decoupage så de är ganska fina. Haken är att jag inte vill ha kvar grejerna i det rum där de står, men vet inte vart jag ska flytta dem. En del grejer får inte ens plats i hyllan utan står på golvet. Förpackningsmaterialet har ingen plats utan står på golvet där det finns plats.

Vissa grejer samlas liksom utan att jag vet vart jag ska göra av det. En del har jag slängt in i kattvindarna, men jag har inte lyckats organisera 2 av dem.

Så jag organiserar liksom hela tiden, men det tar ju liksom aldrig slut. Jag blir inte klar. Det fattas ju möbler också.
 
@Magiana Har du fortfarande kontakt med vården för dina problem? Skulle du kunna lyfta frågan om möjlig kontakt med eller bedömning av en arbetsterapeut? En sådan kanske skulle kunna erbjuda några verktyg för konkreta problem som att organisera, genomföra och sortera (inte prylar bokstavligt, men aktiviteter/uppgifter) etc.
 
Järna, gnesta,mölnbo med mer med mera. Tycker det är gott om hålor där :)
De orterna är bortom Södertälje och räknas inte.

@Magiana Har du fortfarande kontakt med vården för dina problem? Skulle du kunna lyfta frågan om möjlig kontakt med eller bedömning av en arbetsterapeut? En sådan kanske skulle kunna erbjuda några verktyg för konkreta problem som att organisera, genomföra och sortera (inte prylar bokstavligt, men aktiviteter/uppgifter) etc.
Jag går en depressionsskola just nu. Det är ingen behandling dock utan undervisning i grupp. Sen ska jag tydligen få någon att prata med med det har hintats om att det kan dröja till efter sommaren.

Jag har svårt att se vad en arbetsterapeut kan göra för mig. Säga åt mig att inte göra något så jag drar fram grejer? Eller kan arbetsterapeuten skaffa fram möbler jag saknar?
 
De orterna är bortom Södertälje och räknas inte.


Jag går en depressionsskola just nu. Det är ingen behandling dock utan undervisning i grupp. Sen ska jag tydligen få någon att prata med med det har hintats om att det kan dröja till efter sommaren.

Jag har svårt att se vad en arbetsterapeut kan göra för mig. Säga åt mig att inte göra något så jag drar fram grejer? Eller kan arbetsterapeuten skaffa fram möbler jag saknar?
Samtidigt har man en grym kollektivtrafik så nära stockholm, samtidigt som man kan bo lantligt så kan man ta pendeln till t centralen på under en timme.
 
Samtidigt har man en grym kollektivtrafik så nära stockholm, samtidigt som man kan bo lantligt så kan man ta pendeln till t centralen på under en timme.
Jag förstår inte varför det är relevant här. Nära en timme är långt. Jag har 50 minuter till Örebro (med bil). Det går tåg och buss också (fast bussen kräver ett byte). Till tågstationen har jag 7 km. Till bussen har jag 5 minuters promenad. Tåget tar cirka tre kvart till Örebro central och går ungefär en gång i timmen.

Nära Stockholm kan jag ändå inte bo. Det finns ingen möjlighet till det.
 
Jag går en depressionsskola just nu. Det är ingen behandling dock utan undervisning i grupp. Sen ska jag tydligen få någon att prata med med det har hintats om att det kan dröja till efter sommaren.

Jag har svårt att se vad en arbetsterapeut kan göra för mig. Säga åt mig att inte göra något så jag drar fram grejer? Eller kan arbetsterapeuten skaffa fram möbler jag saknar?

Jag tänker mer ifråga om att hitta strategier för att få mer struktur eller vad det nu kan vara.

Det verkar som om du har så mycket igång samtidigt, både större projekt och vardagliga saker och att om du påbörjar vissa projekt leder det till nya projekt och i slutändan får du svårt att få något gjort. Samtidigt som du har problem med att både få energin att räcka till och att kunna slappna av för att det alltid finns en massa du känner att du måste göra. Det låter jättestressande.
 
Jag har vänner som haft hjälp med bägge delar, jag antar de haft genomgång innan och inte är så noggranna med exakt rätt plats.
Jag får liksom hjärnblödning om jag måste leta efter något i mer än 30 sekunder. Om jag själv har slarvat bort något så vet jag vanligen var jag ska leta. Om någon annan har gjort det, då blir uppgiften omöjlig.

Och ett rätt stort problem är "papper" i alla dess former. Jag kan ibland lösa det genom att göra en bunt och lägga undan någonstans, för senare genomgång. Då vet jag åtminstone var jag ska leta.

Jag tänker mer ifråga om att hitta strategier för att få mer struktur eller vad det nu kan vara.

Det verkar som om du har så mycket igång samtidigt, både större projekt och vardagliga saker och att om du påbörjar vissa projekt leder det till nya projekt och i slutändan får du svårt att få något gjort. Samtidigt som du har problem med att både få energin att räcka till och att kunna slappna av för att det alltid finns en massa du känner att du måste göra. Det låter jättestressande.
Det där är väl rätt nära hur det är. Samtidigt som vardagen ska snurra så ska områden utvecklas så de blir snygga och lättskötta. Områden som är svårskötta förfaller på rekordtid. Att inte ha möbler att förvara saker i är ju också en försvårande faktor.

Men en del projekt går ju hand i hand med varandra. Om ett rum ska göras i ordning så jag måste kasta ut saker därifrån, så måste de sakerna ta vägen någonstans. Ibland har jag ett ställe där de kan ställas, eller så har jag inte det och då hamnar de bara "någonstans" och så blir det ett senare problem. Det samma händer i trädgården.

Jag gör ju saker, men när det är så mycket så blir det svårt att greppa allt, trots att jag skalat ner det till ett specifikt område, d.v.s. entrén och södra sidan av huset. Allt tar alltid så mycket längre tid än jag tror att göra. En del saker är inte heller lätta att genomföra p.g.a. bristen på pengar. Jag skulle t.ex. behöva få hem trädgårdsplattor. Då och då ser man att folk skänker bort såna. Haken är att jag då ofta har en timmes resa för att hämta dem. De väger tyvärr en del och jag kan bara lasta 400 kg i min bil utöver mig själv. Även om jag lånar ett släp som jag kan lasta 600 kg på så är det ändå en piss i havet.
 
Det där är väl rätt nära hur det är. Samtidigt som vardagen ska snurra så ska områden utvecklas så de blir snygga och lättskötta. Områden som är svårskötta förfaller på rekordtid. Att inte ha möbler att förvara saker i är ju också en försvårande faktor.

Men en del projekt går ju hand i hand med varandra. Om ett rum ska göras i ordning så jag måste kasta ut saker därifrån, så måste de sakerna ta vägen någonstans. Ibland har jag ett ställe där de kan ställas, eller så har jag inte det och då hamnar de bara "någonstans" och så blir det ett senare problem. Det samma händer i trädgården.

Jag gör ju saker, men när det är så mycket så blir det svårt att greppa allt, trots att jag skalat ner det till ett specifikt område, d.v.s. entrén och södra sidan av huset. Allt tar alltid så mycket längre tid än jag tror att göra. En del saker är inte heller lätta att genomföra p.g.a. bristen på pengar. Jag skulle t.ex. behöva få hem trädgårdsplattor. Då och då ser man att folk skänker bort såna. Haken är att jag då ofta har en timmes resa för att hämta dem. De väger tyvärr en del och jag kan bara lasta 400 kg i min bil utöver mig själv. Även om jag lånar ett släp som jag kan lasta 600 kg på så är det ändå en piss i havet.
När jag läser dina trådar och inlägg så tänker jag att du har väldigt höga ambitioner. Och det är fantastiskt att du har drömmar och vill saker. Men- jag tänker också att allt det du vill göra- jag tror inte att någon person skulle fixa det faktiskt om man inte var fullt frisk, pensionär eller hade partner etc.. Jag tror inte det är rimligt att fixa allt det du vill. Jag tror du bara måste inse att man inte klarar allt man vill.
I mitt fall så skulle jag också vilja ha ett hus. Men- jag ser inte att det är en praktisk möjlighet. Det skulle inte gå. Jag kan inte se att jag skulle få ihop mitt liv med att ha hus, trädgård, etc om jag samtidigt ska jobba. Så jag får ta huset om jag blir en frisk pensionär.

Jag tror de flesta i livet måste göra kompromisser. I mitt fall blev det istället en lägenhet- men en lägenhet som ligger lantligt.
Och med risk för att låta skittråkig- Jag tror du också skulle behöva fundera på vad du kan kompromissa om. Fundera på hur mkt tid och ork du har- och bestämma vad du ska prioritera för områden och vad du ska låta vara. Om du inte kan fixa allt du vill och om huset och trädgården inte kan se ut som du önskar nu- hur ska du göra för att det ändå inte ska vara en energitjuv?
 
När jag läser dina trådar och inlägg så tänker jag att du har väldigt höga ambitioner. Och det är fantastiskt att du har drömmar och vill saker. Men- jag tänker också att allt det du vill göra- jag tror inte att någon person skulle fixa det faktiskt om man inte var fullt frisk, pensionär eller hade partner etc.. Jag tror inte det är rimligt att fixa allt det du vill. Jag tror du bara måste inse att man inte klarar allt man vill.
I mitt fall så skulle jag också vilja ha ett hus. Men- jag ser inte att det är en praktisk möjlighet. Det skulle inte gå. Jag kan inte se att jag skulle få ihop mitt liv med att ha hus, trädgård, etc om jag samtidigt ska jobba. Så jag får ta huset om jag blir en frisk pensionär.

Jag tror de flesta i livet måste göra kompromisser. I mitt fall blev det istället en lägenhet- men en lägenhet som ligger lantligt.
Och med risk för att låta skittråkig- Jag tror du också skulle behöva fundera på vad du kan kompromissa om. Fundera på hur mkt tid och ork du har- och bestämma vad du ska prioritera för områden och vad du ska låta vara. Om du inte kan fixa allt du vill och om huset och trädgården inte kan se ut som du önskar nu- hur ska du göra för att det ändå inte ska vara en energitjuv?
Jag har ju redan kompromissat massor. Jag har fokus på små ytor fullt rimliga att fixa. I huset har jag t.ex. hittills bara tapetserat om i ett rum, trots att jag hunnit bo där i 3 år. Det är inte bråttom att renovera men jag vill åtminstone ha ett funktionellt och fint hem. Jag tycker inte det är för mycket begärt. Och i trädgården riktar jag in mig på entren och att ha en bra uteplats. Det tycker jag inte heller är för mycket. Och vanligt underhåll så som att rensa ogräs 2-3 gånger per år tycker jag man bör klara.
 
Och i trädgården riktar jag in mig på entren och att ha en bra uteplats. Det tycker jag inte heller är för mycket. Och vanligt underhåll så som att rensa ogräs 2-3 gånger per år tycker jag man bör klara.
Men om det är för mycket så är det ju för mycket, oavsett om du tycker att du borde klara det eller ej? Du måste ju sätta gränserna efter hur du faktiskt fungerar och mår, inte hur du vill fungera och må.
 
Men om det är för mycket så är det ju för mycket, oavsett om du tycker att du borde klara det eller ej? Du måste ju sätta gränserna efter hur du faktiskt fungerar och mår, inte hur du vill fungera och må.
I praktiken innebär ju det att jag inte borde ha ett hem alls, alternativt låsas in någonstans där jag inte kan göra något.

De alternativen tycker jag inte är bra alls.
 
Jag har ju redan kompromissat massor. Jag har fokus på små ytor fullt rimliga att fixa. I huset har jag t.ex. hittills bara tapetserat om i ett rum, trots att jag hunnit bo där i 3 år. Det är inte bråttom att renovera men jag vill åtminstone ha ett funktionellt och fint hem. Jag tycker inte det är för mycket begärt. Och i trädgården riktar jag in mig på entren och att ha en bra uteplats. Det tycker jag inte heller är för mycket. Och vanligt underhåll så som att rensa ogräs 2-3 gånger per år tycker jag man bör klara.
Jag tänker att "vad man bör klara" är så olika. Jag tror inte det är nyttigt att sätta upp såna saker "vad man bör klara."

I praktiken innebär ju det att jag inte borde ha ett hem alls, alternativt låsas in någonstans där jag inte kan göra något.
De alternativen tycker jag inte är bra alls.
Jag håller inte med om att det innebär att du inte borde ha ett hem. Tvärtom. Det är klart du ska ha ett hem. Däremot ett hem där du lägger hus och trädgård på en nivå som är rimlig för dig och inte på en nivå "vad man borde klara." Jag tycker det låter tråkigt när det känns som att du klandrar dig själv och slår på dig själv för det du inte klarar av. Istället för att bli irriterad på dig själv för det du inte klarar tänker jag att du bör fundera på dina krav och ambitioner. Dessa måste ju anpassas till det du orkar och mår bra av.
 
Ta ett djupt andetag och försök släppa kraven på dig själv lite.
Även om där är massor som ska göras så går det ingen stans

Gör upp planer och listor på vad som måste göras, glöm verkligen inte att planera in tid för vila då du verkligen bara släpper allt (även tankarna på måsten)
Fundera en gång extra på vad som händer när du tex lämnar disken för du inte orkar, krävs det mer ork att titta på skiten än att ta tag i det med en gång.
Vem stör det med ogräs i rabatten? Även ogräs är grönt och kan blomma.
 
Jag har ju redan kompromissat massor. Jag har fokus på små ytor fullt rimliga att fixa. I huset har jag t.ex. hittills bara tapetserat om i ett rum, trots att jag hunnit bo där i 3 år. Det är inte bråttom att renovera men jag vill åtminstone ha ett funktionellt och fint hem. Jag tycker inte det är för mycket begärt. Och i trädgården riktar jag in mig på entren och att ha en bra uteplats. Det tycker jag inte heller är för mycket. Och vanligt underhåll så som att rensa ogräs 2-3 gånger per år tycker jag man bör klara.

Jag förstår helt och fullt att man vill ha ett hem man trivs i. Det känns ju helt rimligt att man skulle må bättre av att ha det fint omkring sig. Så funkar nog de flesta av oss.

Men är man nedsatt så orkar man bara inte. Och det måste få vara ok.
När jag mådde som sämst klarade jag med nöd och näppe av att sköta en lägenhet. Jag hade aldrig i livet ensam kunnat sköta ett hus, tomt etc då.
Och i perioder nu när jag ändå mentalt mår bra, men kanske har lite nedsatt energi, skulle jag heller aldrig orka rodda en gård själv tex.

Jag vet inte om det lyfts förut på ngt vis i den här eller andra trådar. Är lite för trött för att minnas. Och jag vet inte om det är en bra idé ens. Men kan man kanske annonsera om någon utan trädgård vill odla hos dig? Kanske då få betalt i rensade rabatter/klippt gräs eller ngt?
 
Jag får liksom hjärnblödning om jag måste leta efter något i mer än 30 sekunder. Om jag själv har slarvat bort något så vet jag vanligen var jag ska leta. Om någon annan har gjort det, då blir uppgiften omöjlig.

Och ett rätt stort problem är "papper" i alla dess former. Jag kan ibland lösa det genom att göra en bunt och lägga undan någonstans, för senare genomgång. Då vet jag åtminstone var jag ska leta.


Det där är väl rätt nära hur det är. Samtidigt som vardagen ska snurra så ska områden utvecklas så de blir snygga och lättskötta. Områden som är svårskötta förfaller på rekordtid. Att inte ha möbler att förvara saker i är ju också en försvårande faktor.

Men en del projekt går ju hand i hand med varandra. Om ett rum ska göras i ordning så jag måste kasta ut saker därifrån, så måste de sakerna ta vägen någonstans. Ibland har jag ett ställe där de kan ställas, eller så har jag inte det och då hamnar de bara "någonstans" och så blir det ett senare problem. Det samma händer i trädgården.

Jag gör ju saker, men när det är så mycket så blir det svårt att greppa allt, trots att jag skalat ner det till ett specifikt område, d.v.s. entrén och södra sidan av huset. Allt tar alltid så mycket längre tid än jag tror att göra.
Är det inte just sådant här som en arbetsterapeut kan hjälpa till med? I synnerhet med tanke på att du jobbar hemifrån.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

  • Artikel
Dagbok Min hyresvärd är en idiot IGEN! Han har höjt hyran med 5,9% trots att det står på hyresgästföreningens hemsida att hyresvärdarna får...
Svar
12
· Visningar
1 251
Senast: Lyan
·
  • Låst
  • Artikel
Dagbok Året var 1994. Jag var trött på att bo i en förort. Jag ville ut på landet. Några år tidigare hade jag avslutat en 2-årig...
Svar
0
· Visningar
1 081
Senast: Wille
·
  • Artikel
Dagbok Jag har försatt mig i min nuvarande livssituation för att jag vill öva och bli bättre på problemlösning. Och har man såna mål i livet så...
Svar
11
· Visningar
1 912
Senast: cassiopeja
·
  • Artikel
Dagbok Om 1 vecka är det 3 år sedan jag sist kände kärlek, för då lämnade min älskade hund jordelivet. Han levde ett långt och lyckligt liv...
Svar
6
· Visningar
1 708
Senast: Rie
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Burkfisk
Tillbaka
Upp