"Bra temperament" hopphingstar vs. dressyrhingstar

Spontant känns det då att det blir baklänges, när en hobbyryttare som är lite för feg för att hoppa större (vilket man ofta blir med åldern) väljer kanske en mer dressyriktad häst, i tanken att man ska ändå inte tävla hoppning, men kanske vara med på nån dressyrklubbtävling lite då och då.

Att man tänker sig en litet lungnare aktivitet och får en häst som är allt annat än lite lugnare.

Men man kan ju ha en hoppavlad häst och rida dressyr på också? De rör sig alldeles tillräckligt bra för typ.... alla...?
 
Men man kan ju ha en hoppavlad häst och rida dressyr på också? De rör sig alldeles tillräckligt bra för typ.... alla...?


Ja, det framgick av ditt inlägg. Jag hade inte själv tänk i de banorna, jag hade nog tänkt att " hoppstammad häst blir alldeles för mycket för mig, jag som vågar mig på nåt enstaka kryss som mest" och så tänker man dressyrhäst som den som är ok med att mest ta en tur på ridbanan och skogen ibland.

Men nu har jag iaf lärt mig att det är fälttävlanshäst som gäller ;)
 
Ja, det framgick av ditt inlägg. Jag hade inte själv tänk i de banorna, jag hade nog tänkt att " hoppstammad häst blir alldeles för mycket för mig, jag som vågar mig på nåt enstaka kryss som mest" och så tänker man dressyrhäst som den som är ok med att mest ta en tur på ridbanan och skogen ibland.

Men nu har jag iaf lärt mig att det är fälttävlanshäst som gäller ;)

Aha, missade den poängen att du tänkte att de var tuffare ;) Sen är det ju så med hästar att de tackolov inte fungerar som hundar, dvs att de måste utöva sin "gren" på samma vis. Tror inte en hopphäst lider alls av att inte få hoppa banor....
 
För att ge mig in i diskussionen, jag är helt vanlig Svensson och en högst medioker ryttare som definitivt föredrar att hantera och rida dressyrstammade hästar så länge de inte är för känsliga för min förmåga. Jag gillar hur mjuka i huvudet dressyrarna är, och är själv en lugn och ganska trygg människa som funkar bra med en individ som "behöver" mig lite. Jag gillar när en häst säger "okej, hur då?" redan första gången man gör någonting och som har mycket will to please. Sen kan en hoppstammad häst vara alla dessa saker, i aveln talar vi mer om sannorlikhet än fasta ramar och det är mer sannorlikt att en dressyrstammad häst kommer ha "mitt" temperament (förmodligen ett sto också, gärna fux).
 
För att ge mig in i diskussionen, jag är helt vanlig Svensson och en högst medioker ryttare som definitivt föredrar att hantera och rida dressyrstammade hästar så länge de inte är för känsliga för min förmåga. Jag gillar hur mjuka i huvudet dressyrarna är, och är själv en lugn och ganska trygg människa som funkar bra med en individ som "behöver" mig lite. Jag gillar när en häst säger "okej, hur då?" redan första gången man gör någonting och som har mycket will to please. Sen kan en hoppstammad häst vara alla dessa saker, i aveln talar vi mer om sannorlikhet än fasta ramar och det är mer sannorlikt att en dressyrstammad häst kommer ha "mitt" temperament (förmodligen ett sto också, gärna fux).

Detta tycker jag är en lysande beskrivning på hur svårt det är att förklara "gott temperament".
 
Precis. Det går inte att få en superkänslig häst i ett avseende men som sedan ska antas vara opåverkad i ett annat. Känsligheten lever hästen med dygnet runt och även ryttaren, den senare måste förstå att känsligheten kan vara till gagn resp till nackdel i olika situationer. Då får man välja vad man prioriterar mest och vad man kan leva med.
En av de större nackdelarna med en skvättig häst är att de är mindre toleranta mot långsamma och lite ensidigt ridande ryttare. En sån häst måste sättas i arbete och hållas i arbete, då blir energin i bästa fall kanaliserad rätt. En skvättig häst som inte ges uppgifter kommer att hitta på egna utlopp för den energin. Jag har en sådan så jag vet precis vad det innebär - har jag en dålig dag är min häst "jobbig" och rider jag ordentligt går den som en miljon.
Lägg till dessa egenskaper även att det ofta handlar om en mkt rörlig balanskänslig typ av häst - ännu mindre förlåtande för variationer i ryttarens balans och tajming. Det kräver helt enkelt väldigt mkt av en ryttare att ha en sådan typ av häst som både är rörlig och har nerv för ryttaren måste ha koll på sin kropp, sin balans, få hästen i balans, variera arbetet, aktivera hästen och samtidigt vara avspänd. Det är svårt att rida helt enkelt och det är ännu svårare att åstadkomma balans och avspändhet på en häst som till lynnet är på tårna redan från start.

Man måste vara ödmjuk inför sin uppgift helt enkelt. Och det är ju ofta lättare att säga att hästen är knasig än att man helt enkelt inte får ihop det. Sen så ja, man kan diskutera huruvida hästar ska avlas för en smal elit när de flesta ändå hamnar hos oss vanliga hobbyryttare. Men man ska även komma ihåg vad det kostar med avel och hur många hobbyryttare som vill betala flera hundratusen för en snäll hobbyhäst, klart att uppfödare kanske siktar lite mer på den köpstarkare delen av kundkretsen då. Och de hästar som "faller mellan stolarna" dvs avlas för elit men hamnar hos hobby, de kommer antagligen anses vara knasiga i en högre utsträckning...
Tur det också finns gott om oss amatörer som inte siktar på toppen men ändå är korkade nog att gilla det där lite hispiga temperamentet 😆🤪
 
Nu är inte min häst rent dressyrstammad, men hon kan definitivt på vissa sätt anses vara en sån halvknäpp dressyrhäst. Jag står ut med den där hispigheten och reaktionsförmågan alla gånger för jag vet att det är kopplat till den där känslan jag vill ha i träningen.
Sen att hon nu, som orutinerad unghäst, typ inte går att rida ut på när hon är som bäst på dressyrbanan det får jag stå ut med! Har henne mycket hellre sån än som i andra perioder då hon är mer chill men inte har lika mkt drag i sig på träning😁
 
Pratade med en kompis om just detta idag.
Hon har ägt en (dressyr)häst som var extremt elektrisk och jätte, jättesvår, den hölls som alla andra dressyrhästar dvs liten egen hage utan kompisar, den blev farlig att rida på för henne så den fick flytta till en som kunde ge den ett bättre hästliv, det blev lösdrift med många kompisar och nu är hästen betydligt mycket trevligare att rida på med lyhördheten i behåll men inte hispigheten. Dressyraveln går ju mot mycket elektricitet och gummi och svårt för gemene man att hantera i ridningen.

Så jag tror att även om man avlar på mkt reaktioner så kan även hästhållningen spela en stor roll för hur de är i ridningen sen
 
Pratade med en kompis om just detta idag.
Hon har ägt en (dressyr)häst som var extremt elektrisk och jätte, jättesvår, den hölls som alla andra dressyrhästar dvs liten egen hage utan kompisar, den blev farlig att rida på för henne så den fick flytta till en som kunde ge den ett bättre hästliv, det blev lösdrift med många kompisar och nu är hästen betydligt mycket trevligare att rida på med lyhördheten i behåll men inte hispigheten. Dressyraveln går ju mot mycket elektricitet och gummi och svårt för gemene man att hantera i ridningen.

Så jag tror att även om man avlar på mkt reaktioner så kan även hästhållningen spela en stor roll för hur de är i ridningen sen
Jag vet inte om jag tycker att dressyrhästar hålls annorlunda än hopphästar? Varken hos proffsen eller bland oss vanligt folk?
 
Intressant att du säger det. Att jag ens började fundera på detta var efter ett skämt från en av våra kända ryttare. Minns inte om det var på en hingstvisning eller om det var en intervju men skämtet gick något i den här stilen: "hur tar man reda på vilka av unghästarna på betet som är hoppstammade och vilka som är dressyrstammade? Man tar upp en plastpåse och skakar den. De hästar som har flytt till andra sidan hagen är dressyrstammade och de som har kommit fram till staketet för att kolla vad du håller på med är hoppstammade."
:laugh:
Jag blev nyfiken på hur mycket "sanning" det ligger i detta.
Vad jag vet är det sant. Det har gjorts experiment med unghästar som bekräftar det. De hoppstammade är lite modigare när det gäller plastpåsar och annat skrämmande än de dressyrstammade. Det har stått i ridsporttidningar om den studien.
 
Det beror ju på vad det är för en hoppavlad häst, men traven kan ju vara en utmaning att rida fram nyanser i på en del hopphästar med kort, markbunden trav.

Frågan är ändå om den är så pass dålig att inte en ambitiös ryttare kan utveckla den att funka i LA/Msv. Tror inte det. Motsatsen att ha alldeles för svåra gångarter att kunna rida på ett bra sätt är nog betydligt mer utbredd.
 
Jag tror absolut att det är en viss skillnad. Sedan kan ju dessa skillnader förstärkas av att hoppmänniskor nog ofta själva är lite mer orädda och tuffa än dressyrmänniskor, vilket säkert påverkar hästarna. Dels kanske hopphästarna utsätts för lite mer "läskigt" och att deras människor tar det med lite mer ro?
 

Liknande trådar

Avel Lite spin-off på den mest kompletta hingsten-tråden som jag smygläst ett tag, men att blanda hopp- och dressyrblod känns närmast tabu...
2 3
Svar
44
· Visningar
5 778
Senast: Karoliten
·
Avel Jag lär ju inte vara varken den första eller sista som skulle vilja ha lite spån över hingstval :cool::angel: och undrar om någon kanske...
Svar
11
· Visningar
1 948
Senast: Anzzie
·
W
Avel Mitt sto e.Quite Easy behöver en hopphingst som ger storlek och bra temperament i första hand, jag tror jag blir galen snart efter allt...
2 3
Svar
47
· Visningar
5 852
Senast: Witzippa
·
Avel I alla år så har jag stirrat mig blind på dressyrhingstar, eftersom mitt sto är dressyrstammad och har bra gång. Men allt mer har jag...
2
Svar
23
· Visningar
3 172
Senast: ch791022
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp