Bukes bokcirkel!

[stjarnhimmel]

Då har jag blandat ihop datumen. Undrar vad som ska hända imorgon?

Haha...lätt hänt.
Imorgon kommer omröstningen ut för nästa bok. Idag är sista dag att nominera.

 

[Lejontand]

Nominerar Hämndprojektet av Jenny Jägerfeld.

 

[stjarnhimmel]

Nu finns det en ny tråd för nästa omröstning. Där tänker jag att vi kan få fram två böcker dvs bok tre och fyra som vi kan läsa.

 

[Ceta]

Nöjd med min egen tajming denna gången - lyssnade precis på sista kapitlet på första halvan för att minnas inför diskussionen och inte vara påverkad av att jag redan vet slutet Blir kul att diskutera imorgon!

 

[Ninnurur]

Nöjd med min egen tajming denna gången - lyssnade precis på sista kapitlet på första halvan för att minnas inför diskussionen och inte vara påverkad av att jag redan vet slutet Blir kul att diskutera imorgon!

Jag klarade inte av att stoppa vid halva

 

[stjarnhimmel]

Jag klarade inte av att stoppa vid halva

Haha men då måste du gillat boken

 

[Ceta]

Jag klarade inte av att stoppa vid halva

Så länge du inte spoilar så är det ju fritt fram

 

[stjarnhimmel]

Nu får man börja diskutera boken..
Eller rättare sagt första,halvan.

 

[Ninnurur]

Jag tycker att den började segt. Nathan kändes inte alls som någon man ville veta mer om. Däremot när man kom till det som kallas del två så tog det fart, både storyn och skrivsättet utvecklades och blev mycket mer intressant!
Tord är ett gull som man bara vill hänga med!

 

[doppler]

Jag uppskattar Lövestams sätt att uttrycka sig, och inläsningen av Mirja Turestedt är jättebra. Med det sagt, så tycker jag också att den var en smula trög i början, men bokidén är lagom originell för att hålla uppe intresset.

Nathan är frustrerande naiv, som inte misstänker sekten på gården, och sektledaren är en riktig typ. Kvinnorna som följer honom är inte så himla mycket bättre de heller.

Det ska bli intressant att se hur den slutar.

 

[Lilla]

Jag tycker att boken började väldigt trevligt och mysigt. Men sen blir det för mycket sekttugg framåt mitten.

 

[Habina]

Jag drogs direkt in i historien. Ville veta mer om Nathan och hans mamma. Hade svårt att lägga ifrån mig mobilen och inte fortsätta läsa på kvällarna (bara ett kapitel till…).

Det enda jag störde mig på var att han givetvis skulle gå på date med en kvinna som kunde hjälpa honom massor i forskningen, den delen hade kunnat skrivas lite mer krångligt för honom.

Jag gillade Ulv väldigt mycket, kände verkligen dragningen á la sektledare. Så när det blev precis sådär vidrigt som det oftast blir blev jag så himla besviken. Men det kändes äkta hela vägen.

Jag längtar efter att få läsa vidare!

 

[doppler]

Jag drogs direkt in i historien. Ville veta mer om Nathan och hans mamma. Hade svårt att lägga ifrån mig mobilen och inte fortsätta läsa på kvällarna (bara ett kapitel till…).

Det enda jag störde mig på var att han givetvis skulle gå på date med en kvinna som kunde hjälpa honom massor i forskningen, den delen hade kunnat skrivas lite mer krångligt för honom.

Jag gillade Ulv väldigt mycket, kände verkligen dragningen á la sektledare. Så när det blev precis sådär vidrigt som det oftast blir blev jag så himla besviken. Men det kändes äkta hela vägen.

Jag längtar efter att få läsa vidare!

Så olika det kan vara. Jag tyckte Ulv var misstänkt och obehaglig redan från början, och blev inte det minsta förvånad när hans vidrigheter kom till ytan.

 

[Lilla]

Så olika det kan vara. Jag tyckte Ulv var misstänkt och obehaglig redan från början, och blev inte det minsta förvånad när hans vidrigheter kom till ytan.

Ja jag förstod också det direkt!

 

[Habina]

Så olika det kan vara. Jag tyckte Ulv var misstänkt och obehaglig redan från början, och blev inte det minsta förvånad när hans vidrigheter kom till ytan.

Jag kanske är ett bra offer för sekter. Hans ”vad vill du?” gav mig faktiskt en riktigt nyttig insikt om mig själv.

 

[Ceta]

Jag drogs direkt in i historien. Ville veta mer om Nathan och hans mamma. Hade svårt att lägga ifrån mig mobilen och inte fortsätta läsa på kvällarna (bara ett kapitel till…).

Det enda jag störde mig på var att han givetvis skulle gå på date med en kvinna som kunde hjälpa honom massor i forskningen, den delen hade kunnat skrivas lite mer krångligt för honom.

Jag gillade Ulv väldigt mycket, kände verkligen dragningen á la sektledare. Så när det blev precis sådär vidrigt som det oftast blir blev jag så himla besviken. Men det kändes äkta hela vägen.

Jag längtar efter att få läsa vidare!

Delvis KL

Jag håller med. Jag tycker det var lätt att fortsätta lyssna. Och även om jag inte var övertygar om Ulvs godhet så tycker jag sättet han blir mer och mer vidrig är väldigt trovärdigt just kring hur man dras in i en sekt.

Har läst nått annat av Lövestam tidigare och tyckt det varit ok men inte mycket mer - men gillar henne som person. Så kul att denna boken känns lite bättre både i idé och genomförande än de jag läst tidigare

 

[Lejontand]

Halkade efter lite med läsningen av Yellowface, så var inte med i diskussionen om den. Kort sagt var den en besvikelse. Första halvan var väl okej, men sedan blev det liksom bara platt fall. Vilket var trist eftersom den ändå berörde många intressanta frågor.

Nu har jag läst halva Bodil-boken, som har varit en betydligt mer positiv läsupplevelse. Kände dock länge att även om jag gillar boken, finns det kanske inte så mycket att diskutera kring. Men i "Del 2 Bodil" började det äntligen hända lite mer.

Min bild av Bodil som person förändrades en hel del när jag fick följa hennes egen berättelse, jämfört med hur hon beskrivits tidigare genom Nathan och diverse gamla ex och bekantskaper.

Individerna på Nällbo uppfattade jag till en början mest som lite flummiga och udda, men också som att de försökte dölja något. Bara ordet "sekt" gör ju att en får en viss föreställningsbild. Och ja, min första bild av sekten som ändå ganska harmlösa förändrades snabbt.

Framförallt i det sista kapitlet jag läste gick ju berättelsen i en ganska obehaglig riktning... Ska definitivt bli intressant att läsa den andra halvan av boken nu.

 

[Habina]

Halkade efter lite med läsningen av Yellowface, så var inte med i diskussionen om den. Kort sagt var den en besvikelse. Första halvan var väl okej, men sedan blev det liksom bara platt fall. Vilket var trist eftersom den ändå berörde många intressanta frågor.

Nu har jag läst halva Bodil-boken, som har varit en betydligt mer positiv läsupplevelse. Kände dock länge att även om jag gillar boken, finns det kanske inte så mycket att diskutera kring. Men i "Del 2 Bodil" började det äntligen hända lite mer.

Min bild av Bodil som person förändrades en hel del när jag fick följa hennes egen berättelse, jämfört med hur hon beskrivits tidigare genom Nathan och diverse gamla ex och bekantskaper.

Individerna på Nällbo uppfattade jag till en början mest som lite flummiga och udda, men också som att de försökte dölja något. Bara ordet "sekt" gör ju att en får en viss föreställningsbild. Och ja, min första bild av sekten som ändå ganska harmlösa förändrades snabbt.

Framförallt i det sista kapitlet jag läste gick ju berättelsen i en ganska obehaglig riktning... Ska definitivt bli intressant att läsa den andra halvan av boken nu.

Jag tror att jag blev lite färgad av att det var 70-tal och lite kollektivkänsla i början när sekten beskrevs. Att jag liksom såg de klassiska ”Gröna Vågarna” framför mig. De som det fortfarande pratades en del om när jag växte upp. De flyttade in i nån gård i skogen och skulle försöka odla och ha djur. Efter några år gav de flesta upp och flyttade igen. Harmlösa hippies liksom.

 

[Ceta]

Halkade efter lite med läsningen av Yellowface, så var inte med i diskussionen om den. Kort sagt var den en besvikelse. Första halvan var väl okej, men sedan blev det liksom bara platt fall. Vilket var trist eftersom den ändå berörde många intressanta frågor.

Nu har jag läst halva Bodil-boken, som har varit en betydligt mer positiv läsupplevelse. Kände dock länge att även om jag gillar boken, finns det kanske inte så mycket att diskutera kring. Men i "Del 2 Bodil" började det äntligen hända lite mer.

Min bild av Bodil som person förändrades en hel del när jag fick följa hennes egen berättelse, jämfört med hur hon beskrivits tidigare genom Nathan och diverse gamla ex och bekantskaper.

Individerna på Nällbo uppfattade jag till en början mest som lite flummiga och udda, men också som att de försökte dölja något. Bara ordet "sekt" gör ju att en får en viss föreställningsbild. Och ja, min första bild av sekten som ändå ganska harmlösa förändrades snabbt.

Framförallt i det sista kapitlet jag läste gick ju berättelsen i en ganska obehaglig riktning... Ska definitivt bli intressant att läsa den andra halvan av boken nu.

Håller med om ditt sista stycke! Var verkligen ett vältajmat bryt i läsningen att diskutera efter de sista kapitlen före mitten.

*spinner vidare*

Det känns ju som att historien Nathan fick om hur Ullas död skedde är helt uppåt väggarna när man får Bodils bild av vad som skett tidigare. Hoppas verkligen Nathan får veta mer så han inte behöver tro på allt han fått till sig. Men skulle tro ändå att det blir ett skapligt lyckligt slut på boken..

 

[Flixon]

Jag gillar att vi får lära känna Bodil genom alla andras ögon först, innan vi får träffa henne som 17-åring. Det ger ett intressant perspektiv och får definitivt mig att vilja fortsätta läsa! Jag gillar bakgrundshistorian med Nathan, Tord och Monica också, än så länge känns det liksom lagom av alla delar. Sekten är sådär trovärdigt bra på att locka in folk och Ulv känns mer och mer obehaglig.