Segregerad eller könsuppdelad?
Jag använde begreppen slarvigt. Jag pratar om könsuppdelad.
Men undervisning i skolan är väl inte till för att bearbeta sexuella trauman? Däremot kan undervisning gå ut på vilken hjälpmänniskor kan få här i Sverige för olika skador och trauman. Människor (dvs både män och kvinnor) bör få undervisning i hur sexuella trauman kan påverka ens samliv, sexliv och problemtiken med att föda vaginalt om man är kvinna.
Men vad är det som säger att en kvinna med privata problem känner att hon kan ställa frågor i en grupp med enbart kvinnor? Den gruppen kanske inte alls känns trygg att ventilera problem i? Är det inte mer skolans uppgift att undervisa och informera?
Inom SFI undervisar jag människor som väldigt ofta kommit hit genom asylansökningar. De har antingen flytt, några över medelhavet, eller lyckats få asyl redan i sina hemländer/grannländer. MÅNGA av dessa har trauman, och lider av posttraumatisk stress. Att ha sett närstående dödas, utsatts för sexuella övergrepp, och ibland rena tortyrskador. Sedan finns givetvis många utan sådana händelser bakom sig också, men Sverige ger inte självklar psykologhjälp till nyanlända eller till SFI-elever, det är sådant som måste sökas särskilt, och som även kan vara under process när någon börjar SFI.
Det är mycket som säger att en kvinna har svårt att ställa frågor i en blandad grupp. Exempelvis av de orsaker jag nämnt tidigare angående sexuella övergrepp - rädsla för att att bli paria och stötas ut, rädsla för att skammen ska spridas till fler personer i ditt närområde, rädsla för att männen som hör detta ska se ned på dig... Det finns många orsaker. Detsamma när det kommer till barnavård, och problem med våld/hot i hemmet. Givetvis talar vi om detta även med män.
Läser du SFI i ditt eget område tillsammans med andra personer som bor i det området så kan du mycket väl vara rädd att sådant som du säger kan spridas till andra även utanför klassrummet. Särskilt om du lever i en våldsam relation och söker hjälp, eller om du har utsatts för övergrepp som stigmatiserar dig och din familj. Detsamma gäller ju svenska familjer. Den farligaste tiden för en kvinna som lämnar en våldsam relation är precis när hon lämnar, precis när mannen förstår att hon ska lämna.
Detta gäller ju givetvis inte ALLA. Alla lever inte i en farlig relation, alla har inte flytt ifrån brinnande krig, alla lever inte segregerade ifrån det svenska samhället, alla är inte ekonomiskt beroende av sin man/kvinna... Men det är inte de självständiga, självförsörjande och välmående som jag tänker på. De klarar sig utmärkt, och går snabbt igenom språkundervisningen.
Att kvinnorna får chansen att ställa sina frågor separat betyder inte att männen inte får samma information. Det betyder inte heller att vi inte kan prata om svåra frågor i helgrupp. givetvis talar vi om respekt, vi talar om kvinnors och mäns olika livsvillkor, vi talar om vikten av att inte sprida saker utanför klassrummet. Det betyder inte att allt detta löses smidigt under ett halvårs halvtidsundervisning. Det kan däremot göra jättestor skillnad för kvinnan som nu vågar ringa polisen, eller vågar gå till vårdcentralen och boka tid för cellprov.
Det är möjligt att det är det. Det beror på varför föräldrarna väljer en sådan skola [pojk- flickskola] åt sitt barn och vad dessa skolor står för. oavsett så är det inte något vi borde återinföra i Sverige igen. Eller tycker du det?
Nej. Jag tycker inte att vi ska återinföra flickskolor och pojkskolor. Jag ser inget självklart värde i det.
Däremot tror jag inte att en skola med självklarhet måste vidarebefordra en dålig människosyn bara för att den är könsuppdelad.
Jag gissar att muslimer i Sverige som vill ha/kräver rena män och kvinnoklasser är i högre grad bokstavstrogna, än att man bara känner att det skulle vara skönt att få gå i en klass med samma kön som en själv? Och nej, jag vill inte ha könssegregerad undervisning för att muslimer ber om det.
Jag har inte mött en enda muslim som kommit till mig och krävt helt könsuppdelad undervisning under mina år som lärare.
Det som vi gör nu är ett pedagogisk beslut som arbetslaget tagit efter att det då och då inkommer önskemål om könsuppdelning vid vissa lektioner och frågor. Den person som önskade (inte krävde) könsuppdelad undervisning sist med lektionen om reproduktiv hälsa var katolik. Om det spelar någon roll.
Jag har däremot mött separatistiska feminister som velat ha könsuppdelad undervisning.
Vem säger det är fel? Om du vill säga hen -gör det. Om jag inte vill, gör inte jag det.
Du skrev någonstans tidigare (jag kan leta upp det) att "hen" inte fanns i din ordbok. Jag antog att det berodde på att du inte gillade uttrycket?
Men varför anser du att det är problematiskt att diskutera klädval? I en klass är det perfekt att diskutera det ,både tjejer och killar, män och kvinnor. Tjejer SKALL kunna ha vad fan hon vill på sig utan att killar ska tro att det är fritt fram. För både tjejer och killar är dessa diskussioner viktiga för att skapa eftertanke.
Problematiskt är fel ord för mig. Jag anser det klart tröttsamt att ständigt behöva ursäkta/förklara mina kläder. Jag anser också att det är ett feministiskt problem att kvinnor ständigt förväntas förklara/ursäkta sina kläder. Antingen för att de har extrafluff i bh:n, eller för att de vill ha slöja. Båda sätt att klä sig anses vara tecken för förtryck av någon.
Låt folk ha på sig det de vill - fokusera på ekonomisk, social, och politisk frihet och självständighet. Vad röstar du på? Varför? Ska du sitta i kommunfullmäktige? Ska du starta eget företag? Ska vi läsa på universitetet och bli professor? Det känns som viktigare frågor för mig än huruvida jag har en elev med slöja och en elev med pushup-bh.
Men jag undervisar vuxna som sagt. Jag är inte i färd med någon uppfostran. Att män inte ska tafsa på någon är ju en självklarhet. Då är det män vi pratar om, och mäns beteende, med fokus på dem.
/.../ Att svensk skola går en ideologi som säger att män och kvinnor inte skall studera i samma rum till mötes är inte ett dugg utvecklingsfrämjande...tvärtom -oavsett om du så gärna vill nå en liten grupp som annars riskerar att för alltid stå utanför. De kommer alltid alltid att stå utanför och deras flickor (ja det är kvinnorna som är storförlorarna här) kommer gå samma öde till mötes.
Mitt jobb är att nå ut med information till så många som möjligt, och framförallt till de svagaste grupperna som vi har i undervisning. Att kvinnor och män har könsuppdelade lektioner ibland kan jag fortfarande inte se som ett tecken på vi vidarebefordrar en ojämlik människosyn. Det är för att underlätta för dem som annars inte vågar ta plats, inte vågar fråga. Och ja - det gör skillnad och ökar aktiviteten hos dem som annars sitter tysta.
Vi pratar fortfarande inte om de barska äldre hemmafruarna som styr familjen både i Sverige och hemma i Irak med järnhand. De klarar sig! Vi pratar inte om läkaren och advokaten från Egypten och Syrien. De klarar sig!
Vi pratar om kvinnor och män som mår dåligt, och som behöver få hjälp, utbildning, och stöd. Då är fokus på att de ska få hjälp. Inte på att de ska sitta tillsammans bara av ren princip.
Jag använde begreppen slarvigt. Jag pratar om könsuppdelad.
Men undervisning i skolan är väl inte till för att bearbeta sexuella trauman? Däremot kan undervisning gå ut på vilken hjälpmänniskor kan få här i Sverige för olika skador och trauman. Människor (dvs både män och kvinnor) bör få undervisning i hur sexuella trauman kan påverka ens samliv, sexliv och problemtiken med att föda vaginalt om man är kvinna.
Men vad är det som säger att en kvinna med privata problem känner att hon kan ställa frågor i en grupp med enbart kvinnor? Den gruppen kanske inte alls känns trygg att ventilera problem i? Är det inte mer skolans uppgift att undervisa och informera?
Inom SFI undervisar jag människor som väldigt ofta kommit hit genom asylansökningar. De har antingen flytt, några över medelhavet, eller lyckats få asyl redan i sina hemländer/grannländer. MÅNGA av dessa har trauman, och lider av posttraumatisk stress. Att ha sett närstående dödas, utsatts för sexuella övergrepp, och ibland rena tortyrskador. Sedan finns givetvis många utan sådana händelser bakom sig också, men Sverige ger inte självklar psykologhjälp till nyanlända eller till SFI-elever, det är sådant som måste sökas särskilt, och som även kan vara under process när någon börjar SFI.
Det är mycket som säger att en kvinna har svårt att ställa frågor i en blandad grupp. Exempelvis av de orsaker jag nämnt tidigare angående sexuella övergrepp - rädsla för att att bli paria och stötas ut, rädsla för att skammen ska spridas till fler personer i ditt närområde, rädsla för att männen som hör detta ska se ned på dig... Det finns många orsaker. Detsamma när det kommer till barnavård, och problem med våld/hot i hemmet. Givetvis talar vi om detta även med män.
Läser du SFI i ditt eget område tillsammans med andra personer som bor i det området så kan du mycket väl vara rädd att sådant som du säger kan spridas till andra även utanför klassrummet. Särskilt om du lever i en våldsam relation och söker hjälp, eller om du har utsatts för övergrepp som stigmatiserar dig och din familj. Detsamma gäller ju svenska familjer. Den farligaste tiden för en kvinna som lämnar en våldsam relation är precis när hon lämnar, precis när mannen förstår att hon ska lämna.
Detta gäller ju givetvis inte ALLA. Alla lever inte i en farlig relation, alla har inte flytt ifrån brinnande krig, alla lever inte segregerade ifrån det svenska samhället, alla är inte ekonomiskt beroende av sin man/kvinna... Men det är inte de självständiga, självförsörjande och välmående som jag tänker på. De klarar sig utmärkt, och går snabbt igenom språkundervisningen.
Att kvinnorna får chansen att ställa sina frågor separat betyder inte att männen inte får samma information. Det betyder inte heller att vi inte kan prata om svåra frågor i helgrupp. givetvis talar vi om respekt, vi talar om kvinnors och mäns olika livsvillkor, vi talar om vikten av att inte sprida saker utanför klassrummet. Det betyder inte att allt detta löses smidigt under ett halvårs halvtidsundervisning. Det kan däremot göra jättestor skillnad för kvinnan som nu vågar ringa polisen, eller vågar gå till vårdcentralen och boka tid för cellprov.
Det är möjligt att det är det. Det beror på varför föräldrarna väljer en sådan skola [pojk- flickskola] åt sitt barn och vad dessa skolor står för. oavsett så är det inte något vi borde återinföra i Sverige igen. Eller tycker du det?
Nej. Jag tycker inte att vi ska återinföra flickskolor och pojkskolor. Jag ser inget självklart värde i det.
Däremot tror jag inte att en skola med självklarhet måste vidarebefordra en dålig människosyn bara för att den är könsuppdelad.
Jag gissar att muslimer i Sverige som vill ha/kräver rena män och kvinnoklasser är i högre grad bokstavstrogna, än att man bara känner att det skulle vara skönt att få gå i en klass med samma kön som en själv? Och nej, jag vill inte ha könssegregerad undervisning för att muslimer ber om det.
Jag har inte mött en enda muslim som kommit till mig och krävt helt könsuppdelad undervisning under mina år som lärare.
Det som vi gör nu är ett pedagogisk beslut som arbetslaget tagit efter att det då och då inkommer önskemål om könsuppdelning vid vissa lektioner och frågor. Den person som önskade (inte krävde) könsuppdelad undervisning sist med lektionen om reproduktiv hälsa var katolik. Om det spelar någon roll.
Jag har däremot mött separatistiska feminister som velat ha könsuppdelad undervisning.
Vem säger det är fel? Om du vill säga hen -gör det. Om jag inte vill, gör inte jag det.
Du skrev någonstans tidigare (jag kan leta upp det) att "hen" inte fanns i din ordbok. Jag antog att det berodde på att du inte gillade uttrycket?
Men varför anser du att det är problematiskt att diskutera klädval? I en klass är det perfekt att diskutera det ,både tjejer och killar, män och kvinnor. Tjejer SKALL kunna ha vad fan hon vill på sig utan att killar ska tro att det är fritt fram. För både tjejer och killar är dessa diskussioner viktiga för att skapa eftertanke.
Problematiskt är fel ord för mig. Jag anser det klart tröttsamt att ständigt behöva ursäkta/förklara mina kläder. Jag anser också att det är ett feministiskt problem att kvinnor ständigt förväntas förklara/ursäkta sina kläder. Antingen för att de har extrafluff i bh:n, eller för att de vill ha slöja. Båda sätt att klä sig anses vara tecken för förtryck av någon.
Låt folk ha på sig det de vill - fokusera på ekonomisk, social, och politisk frihet och självständighet. Vad röstar du på? Varför? Ska du sitta i kommunfullmäktige? Ska du starta eget företag? Ska vi läsa på universitetet och bli professor? Det känns som viktigare frågor för mig än huruvida jag har en elev med slöja och en elev med pushup-bh.
Men jag undervisar vuxna som sagt. Jag är inte i färd med någon uppfostran. Att män inte ska tafsa på någon är ju en självklarhet. Då är det män vi pratar om, och mäns beteende, med fokus på dem.
/.../ Att svensk skola går en ideologi som säger att män och kvinnor inte skall studera i samma rum till mötes är inte ett dugg utvecklingsfrämjande...tvärtom -oavsett om du så gärna vill nå en liten grupp som annars riskerar att för alltid stå utanför. De kommer alltid alltid att stå utanför och deras flickor (ja det är kvinnorna som är storförlorarna här) kommer gå samma öde till mötes.
Mitt jobb är att nå ut med information till så många som möjligt, och framförallt till de svagaste grupperna som vi har i undervisning. Att kvinnor och män har könsuppdelade lektioner ibland kan jag fortfarande inte se som ett tecken på vi vidarebefordrar en ojämlik människosyn. Det är för att underlätta för dem som annars inte vågar ta plats, inte vågar fråga. Och ja - det gör skillnad och ökar aktiviteten hos dem som annars sitter tysta.
Vi pratar fortfarande inte om de barska äldre hemmafruarna som styr familjen både i Sverige och hemma i Irak med järnhand. De klarar sig! Vi pratar inte om läkaren och advokaten från Egypten och Syrien. De klarar sig!
Vi pratar om kvinnor och män som mår dåligt, och som behöver få hjälp, utbildning, och stöd. Då är fokus på att de ska få hjälp. Inte på att de ska sitta tillsammans bara av ren princip.
Senast ändrad:
.
