Småbönder och jägare i fattiga länder håller jag med om, men när det gäller gruvarbetare ligger förstås ansvaret hos gruvägaren -och även den som köper mineralen.

Det finns en anledning till att jag tycker att man ska försöka bryta t ex kobolt och neodym här i Sverige.

Det slutgiltiga ansvaret återfinns hos konsumenterna som köper varorna. Det är där man måste börja tror jag. Så länge det finns efterfrågan så kommer det att förekomma skövling och gruvdrift i de områden som världen mest behöver.
 
Och på andra sidan har vi olika personer som lyckats rädda landskap genom att återbeskoga. Det är så tydligt att vi kan välja att göra gott för oss själva och andra varelser eller skapa elände för oss själva och andra varelser inom en livstid, som privatperson rent av, om man har mark eller är politiker/gammal furste.
Vi kan definitivt göra gott och man behöver inte, åtminstone inte i Sverige, äga mark eller vara politiker för att göra konkret skillnad. Det finns förstås många exempel men ett som vi har i Sverige är Mats Karström och Steget Före. Det finns bland annat en dokumentär i P1 om hans och de andras arbete för att skydda skog, den heter Skogsräddaren (https://sverigesradio.se/avsnitt/skogsraddaren). Hittade även den koncisa videon nedan, där han också kommer med bra tips. Det som har åstadkommits är ganska storskaligt, flera kvadratmil av värdefulla miljöer som skyddats av ideell naturvård.


Det finns många sätt att bidra, men till exempel så alla som rent fysiskt kan ta sig ut i skogen och lära sig känna igen naturvårdsarter (vilket faktiskt inte behöver vara särskilt svårt alla gånger) kan bidra med att hitta och skydda värdefulla miljöer. Idag finns artportalen, som drivs av SLU Artdatabanken, och det är enklare än någonsin för vem som helst att rapportera in sina artfynd. Skogsstyrelsen har som bekant tyvärr slutat registrera nyckelbiotoper. Ofta när en avverkningsanmälan kommer in åker man inte heller ut och tittar på området, det finns det inte resurser till, utan man kan göra en skrivbordsinventering där man tittar på tidigare registrerade artfynd och så vidare. Har någon då hittat många arter med högt naturvärde i det område som anmälts för avverkning är det förstås intressant och kan innebära att skogen får stå kvar. Den här möjligheten att bidra gäller såklart inte enbart skog, men nu råkar det vara exemplet.

Även vid projekt där man till exempel ska bygga nytt tittar man ju på vilken naturhänsyn man ska ta, om någon, och då är det också bra att ha gott om data att backa upp sina beslut med. Data som vem som helst kan bidra med via exempelvis artportalen. Uppgifterna på just artportalen kan förstås också användas till annat, som forskning, det är ju i sig en form av medborgarforskning. Man kan även se spridning av invasiva arter, var gränserna för en viss arts utbredning går eller flyttas i takt med klimatförändringar och så vidare. Det finns som sagt fler sätt, men det här är ett exempel på hur man kan hjälpa till med naturvård. Så javisst, med engagemang och kunskap kan man påverka och bidra på väldigt konkreta sätt även som privatperson.
 
Senast ändrad:
Vi kan definitivt göra gott och man behöver inte, åtminstone inte i Sverige, äga mark eller vara politiker för att göra konkret skillnad.
Och skillnaden här är kanske också att har man samma typ av engagemang på andra håll i världen kanske man i värsta fall riskerar att bli dödad, det är ett hot som verkar öka tyvärr. Här har vi både allemansrätt och en slags grundtrygghet på det viset att man inte behöver springa runt beväpnad eller frukta för sitt eller sin familjs liv för att man engagerar sig i miljöfrågor.
 
Och skillnaden här är kanske också att har man samma typ av engagemang på andra håll i världen kanske man i värsta fall riskerar att bli dödad, det är ett hot som verkar öka tyvärr. Här har vi både allemansrätt och en slags grundtrygghet på det viset att man inte behöver springa runt beväpnad eller frukta för sitt eller sin familjs liv för att man engagerar sig i miljöfrågor.

Och att man har råd och tid att ägna sig åt miljöfrågor. Inte sliter för att överleva och uppfylla basala behov. Är valet svedjebränning och skövling eller mat på bordet och kläder på kroppen är valet tämligen enkelt.
 
Och att man har råd och tid att ägna sig åt miljöfrågor. Inte sliter för att överleva och uppfylla basala behov. Är valet svedjebränning och skövling eller mat på bordet och kläder på kroppen är valet tämligen enkelt.
Delvis. Många av de som kämpar för miljöfrågorna är ju inte heller där för att de har det så bra utan för att de är starkt påverkade av det som sker och i många fall beroende av miljön, till exempel ursprungsbefolkning. Man kämpar inte för att man redan har ett så stabilt liv att man har tid, råd och möjlighet, utan för att man inte har något annat egentligt alternativ. För vart ska man flytta, hur ska man leva? På liknande sätt som miljöproblem ofta slår som allra hårdast mot de som i alla andra avseenden redan har det väldigt tufft. Fattiga områden är de mest förorenade och så vidare. Men absolut, det är inte alls svartvitt och många tar det beslut som de ser möjligheter att ta, och då kan man förstås inte heller skylla systemfel på individer.

Jag kan förresten tillägga att det är något som nämns i dokumentären dock, hur Sverige kan vara så dåliga på vissa miljöfrågor när vi är så rika. Hur kan fattigare länder vara mer engagerade i att skydda sin miljö än vad vi är här?
 
Senast ändrad:
Var femte svensk röstade på ett parti som är öppet klimatförnekare så det kanske inte är så konstigt att Sverige, som ännu inte börjat känna av effekterna, inte prioriterar miljöfrågor. Vi är en demokrati så vi får de ledare och politiker vi förtjänar.

Problemet är att mycket av skövlingen är just subsistence farmers, som bränner och sår och sedan bränner mer när jorden är utsugen. Det gör man för att man inte har något annat val för att överleva. Arbetar du 12-14 timmar om dagen för basala behov, mat, tak över huvudet, kläder på kroppen så struntar du fullkomligt i miljöfrågor eftersom de inte är en del av den omedelbara överlevnaden. Och du fortsätter skövla eftersom du inte har några andra alternativ.
 
Det slutgiltiga ansvaret återfinns hos konsumenterna som köper varorna. Det är där man måste börja tror jag. Så länge det finns efterfrågan så kommer det att förekomma skövling och gruvdrift i de områden som världen mest behöver.
Jag tycker det är mer komplext än så. Idag är det så fruktansvärt svårt att göra rätt, näst intill omöjligt. Det behöver absolut bli enklare att välja rätt (i vissa fall: det behöver absolut bli möjligt att välja rätt). Miljövänligt måste vara den enklaste vägen, inte för att folk är onda eller lata, utan för att det är så urbota svårt att leva i vårt krångliga samhälle som det är. Jag kan inte välja att t.ex. inte använda fulbrytna metaller. Det går inte, då skulle jag vara utan jobb. Om vi skulle hårdra det till personligt ansvar så slutar det illa på det stora hela. Så, ville nyansera lite bara.
 
Nu har jag ingenstans skrivit att vi inte behöver förändra något - tvärtom. Det jag vänder mig mot är den apokalyptiska syn som vissa verkar ha. Jag tror inte att den är vare sig sann eller produktiv att ha när det gäller klimatförändringarna, och jag upplever att många klimatforskare säger samma sak. Läget är akut men inte för sent och all minskning av utsläpp spelar roll.

Hur ett eventuellt nytt samhällsbygge ska se ut känner jag är en annan fråga som jag inte orkar sätta mig in nu.
Det var också den strategin som Trump-administrationen under en period använde när man menade att det var för sent och att just USAs åtgärder ändå inte skulle spela någon roll, det vill säga när man tvingades erkänna att det finns ett problem kunde man ändå klamra sig fast vid argumentet att det är meningslöst att försöka stoppa det oundvikliga. Att man bara skulle sänka sin konkurrenskraft och ändå inte rädda klimatet, därför skulle man fortsätta som tidigare. Det vill säga man erkänner problemet, kanske för att man blir tvingad, men resultatet blir exakt detsamma som vid ett totalt klimatförnekande.

Jag tror att om till exempel SD fullt ut skulle erkänna klimathotet skulle de fortfarande inte ta ansvar, de skulle sannolikt använda liknande argument om att det inte finns något vi kan göra för att stoppa detta, samt bedriva en eko-nationalism och argumentera för att det är andra länders ansvar att ta konsekvenserna om de drabbas av extremväder och annat.

Så jag håller med om att läget är akut, att vi måste agera på alla plan i samhället, och jag tror samtidigt att en alltför dyster syn på läget riskerar att spela alla klimatförnekare i händerna eftersom effekten lätt blir passivitet och att man fortsätter som innan.
 
Jag tycker det är mer komplext än så. Idag är det så fruktansvärt svårt att göra rätt, näst intill omöjligt. Det behöver absolut bli enklare att välja rätt (i vissa fall: det behöver absolut bli möjligt att välja rätt). Miljövänligt måste vara den enklaste vägen, inte för att folk är onda eller lata, utan för att det är så urbota svårt att leva i vårt krångliga samhälle som det är. Jag kan inte välja att t.ex. inte använda fulbrytna metaller. Det går inte, då skulle jag vara utan jobb. Om vi skulle hårdra det till personligt ansvar så slutar det illa på det stora hela. Så, ville nyansera lite bara.

Jag håller helt med om detta. Det är här politiker måste ta sitt ansvar och våga fatta beslut som är långsiktiga, även om de kanske inte kommer att vara populära. Just därför behövs också ett brett politiskt samarbete, så att inte den tillfälliga opinionen styr dessa frågor.

Just för tillfället känns det dock lite deppigt att hoppas på ovanstående…
 
Jag håller helt med om detta. Det är här politiker måste ta sitt ansvar och våga fatta beslut som är långsiktiga, även om de kanske inte kommer att vara populära. Just därför behövs också ett brett politiskt samarbete, så att inte den tillfälliga opinionen styr dessa frågor.

Just för tillfället känns det dock lite deppigt att hoppas på ovanstående…
Ja, om vi har något personligt ansvar så är det väl att agera för bred förändring. Men vet inte riktigt hur vi ska få till den breda anda av demokratiskt tryck som behövs när just sådant tryck utmålas som antidemokratiskt. Tror på riktade, samhällsstörande aktioner först och främst.
 
Problemet är att det är den fattigaste befolkningen som lever i de mest känsliga och nödvändiga områdena globalt. Det är lätt för västvärlden att aktivera mot skövling men det krävs att lokalbefolkningen ges stöd och möjligheter att sluta påverka sin närmiljö. Jag tänker inte ifrågasätta att en småbonde, jägare eller gruvarbetare skövlar regnskog eftersom de inte har något annat val.
Känner att jag menade mer lokalt i Sverige just nu och i västvärlden. Vi kan påverka våra städer så att de blir möjliga livsmiljöer för andra varelser istället för svarta hål i väven. Sveriges statliga skogsbolag skövlar bort gammelskog och biologisk mångfald i allt högre takt nu på senare år och vi bygger ut städer och köpcentrum in i stadsnära skog och biotoper utan någon som helst hänsyn. När vi kunnat utöka träd och blommiljöer i städer så som man gör i andra europeiska länder.

Självklart måste vi även kämpa mot politiker i fattigare länder så att de inte förstör småböndernas miljö och ger dem möjligheter att äga mark på ett sätt som gör det gynnsamt att bruka den på ett positivt sätt för miljön. Men

Västvärlden aktivera mot småbönders skövling? det är vi som skövlar, det är våra storföretag, det är vår palmolja, det är vår konsumtion av smutsiga kläder och tjugo schabrak till hästen som orsakar skövlingen.

Så just nu kan vi faktiskt fokusera där vi står och skämmas över vårt eget beteende istället för skylla på andra. Hela EU är chockat och häpet över Sveriges förstörelse av skog och livsmiljöer, fjällnära skogar, svältande renar och det faktum att vi verkar ha priskarteller som gör att skogsbolagen köper svenska småbönders skog för underpris. Och det är Svensk befolkning som konsumerar bland de högsta i världen av produkter som förstör livsmiljöer och skapar koldioxid i länder som Kina.
 
Senast ändrad:
Vi kan definitivt göra gott och man behöver inte, åtminstone inte i Sverige, äga mark eller vara politiker för att göra konkret skillnad. Det finns förstås många exempel men ett som vi har i Sverige är Mats Karström och Steget Före. Det finns bland annat en dokumentär i P1 om hans och de andras arbete för att skydda skog, den heter Skogsräddaren (https://sverigesradio.se/avsnitt/skogsraddaren). Hittade även den koncisa videon nedan, där han också kommer med bra tips. Det som har åstadkommits är ganska storskaligt, flera kvadratmil av värdefulla miljöer som skyddats av ideell naturvård.


Det finns många sätt att bidra, men till exempel så alla som rent fysiskt kan ta sig ut i skogen och lära sig känna igen naturvårdsarter (vilket faktiskt inte behöver vara särskilt svårt alla gånger) kan bidra med att hitta och skydda värdefulla miljöer. Idag finns artportalen, som drivs av SLU Artdatabanken, och det är enklare än någonsin för vem som helst att rapportera in sina artfynd. Skogsstyrelsen har som bekant tyvärr slutat registrera nyckelbiotoper. Ofta när en avverkningsanmälan kommer in åker man inte heller ut och tittar på området, det finns det inte resurser till, utan man kan göra en skrivbordsinventering där man tittar på tidigare registrerade artfynd och så vidare. Har någon då hittat många arter med högt naturvärde i det område som anmälts för avverkning är det förstås intressant och kan innebära att skogen får stå kvar. Den här möjligheten att bidra gäller såklart inte enbart skog, men nu råkar det vara exemplet.

Även vid projekt där man till exempel ska bygga nytt tittar man ju på vilken naturhänsyn man ska ta, om någon, och då är det också bra att ha gott om data att backa upp sina beslut med. Data som vem som helst kan bidra med via exempelvis artportalen. Uppgifterna på just artportalen kan förstås också användas till annat, som forskning, det är ju i sig en form av medborgarforskning. Man kan även se spridning av invasiva arter, var gränserna för en viss arts utbredning går eller flyttas i takt med klimatförändringar och så vidare. Det finns som sagt fler sätt, men det här är ett exempel på hur man kan hjälpa till med naturvård. Så javisst, med engagemang och kunskap kan man påverka och bidra på väldigt konkreta sätt även som privatperson.
Ja jag försöker se till att bara min trädgård inte är ett svart hål i livsväven :D (och är aktiv i att försöka påverka förvaltningar och bostadsbolag nära mot äng och blommor) inte ens på riktigt liten skala är vi helt hjälplösa.

(och försöker påverka närståendes skogshantering mot mer det vi gjorde när jag var liten, det är dock nära kört, alla vet ju att skog ruttnar på stam efter 50 år. 😶 om någon kunde förklara den grejen för mig vore det nice. Hur kan något som kan leva i flera hundra år bara ruttna bort efter 50?)
 
Det slutgiltiga ansvaret återfinns hos konsumenterna som köper varorna. Det är där man måste börja tror jag. Så länge det finns efterfrågan så kommer det att förekomma skövling och gruvdrift i de områden som världen mest behöver.
Tror inte vi hade fått bort ozonhålet genom konsumentmakt enbart.

Eller klorblekt papper.

För att inte tala om gifter i mat och mediciner.

Eller arbetsmiljölagar i Sverige. Eller djurskydd. Inga regler, vi kör på konsumentmakt, vill ni inte ha en vara från gruvdrift i Norrland där fem dog så räkna ut vilken vara metallen ligger i och köp inte den.

Tror inte heller att vi skulle fått ned rökning till den låga nivå vi har med enbart konsumentmakt. (utan extra skatter, utan varningar utan kampanjer osv utan Naturskyddsföreningen får göra en liten politikerpoll var fjärde år och folk får själva leta upp informationen om varför de inte ska röka.)

Myndigheter tror ju inte ens de kan få föräldrar att tvinga barn ha hjälm när de cyklar genom konsumentmakt.

Faktum är att hela tiden skriker folk efter nya lagar och regler om hjälmtvång för vuxna och allt möjligt. Där duger inte konsumentmakt. Men när det gäller att våra barnbarn möter en mycket svår framtid där är det bara la-di-da som gäller. Trots att alla vet att det rent av finns människor som slår barn och skolmaten ska vara näringsrik eftersom de kanske inte får mat hemma så tänker man ändå att dessa föräldrar ska tänka på miljön och läsa på om den helt av sig själva, för barnens skull.
 
Senast ändrad:
Vi kan definitivt göra gott och man behöver inte, åtminstone inte i Sverige, äga mark eller vara politiker för att göra konkret skillnad. Det finns förstås många exempel men ett som vi har i Sverige är Mats Karström och Steget Före. Det finns bland annat en dokumentär i P1 om hans och de andras arbete för att skydda skog, den heter Skogsräddaren (https://sverigesradio.se/avsnitt/skogsraddaren). Hittade även den koncisa videon nedan, där han också kommer med bra tips. Det som har åstadkommits är ganska storskaligt, flera kvadratmil av värdefulla miljöer som skyddats av ideell naturvård.


Det finns många sätt att bidra, men till exempel så alla som rent fysiskt kan ta sig ut i skogen och lära sig känna igen naturvårdsarter (vilket faktiskt inte behöver vara särskilt svårt alla gånger) kan bidra med att hitta och skydda värdefulla miljöer. Idag finns artportalen, som drivs av SLU Artdatabanken, och det är enklare än någonsin för vem som helst att rapportera in sina artfynd. Skogsstyrelsen har som bekant tyvärr slutat registrera nyckelbiotoper. Ofta när en avverkningsanmälan kommer in åker man inte heller ut och tittar på området, det finns det inte resurser till, utan man kan göra en skrivbordsinventering där man tittar på tidigare registrerade artfynd och så vidare. Har någon då hittat många arter med högt naturvärde i det område som anmälts för avverkning är det förstås intressant och kan innebära att skogen får stå kvar. Den här möjligheten att bidra gäller såklart inte enbart skog, men nu råkar det vara exemplet.

Även vid projekt där man till exempel ska bygga nytt tittar man ju på vilken naturhänsyn man ska ta, om någon, och då är det också bra att ha gott om data att backa upp sina beslut med. Data som vem som helst kan bidra med via exempelvis artportalen. Uppgifterna på just artportalen kan förstås också användas till annat, som forskning, det är ju i sig en form av medborgarforskning. Man kan även se spridning av invasiva arter, var gränserna för en viss arts utbredning går eller flyttas i takt med klimatförändringar och så vidare. Det finns som sagt fler sätt, men det här är ett exempel på hur man kan hjälpa till med naturvård. Så javisst, med engagemang och kunskap kan man påverka och bidra på väldigt konkreta sätt även som privatperson.
Jag ska kika på det där när det gäller vårt skogsområde här, en gammal fin biotop som ska bli asfalterad.
Det känns svårt men kanske kan jag lära mig. Har ju en igenkänningsapp i telefonen också.
 
  • Gilla
Reactions: Mkb
Känner att jag menade mer lokalt i Sverige just nu och i västvärlden. Vi kan påverka våra städer så att de blir möjliga livsmiljöer för andra varelser istället för svarta hål i väven. Sveriges statliga skogsbolag skövlar bort gammelskog och biologisk mångfald i allt högre takt nu på senare år och vi bygger ut städer och köpcentrum in i stadsnära skog och biotoper utan någon som helst hänsyn. När vi kunnat utöka träd och blommiljöer i städer så som man gör i andra europeiska länder.

Självklart måste vi även kämpa mot politiker i fattigare länder så att de inte förstör småböndernas miljö och ger dem möjligheter att äga mark på ett sätt som gör det gynnsamt att bruka den på ett positivt sätt för miljön. Men

Västvärlden aktivera mot småbönders skövling? det är vi som skövlar, det är våra storföretag, det är vår palmolja, det är vår konsumtion av smutsiga kläder och tjugo schabrak till hästen som orsakar skövlingen.

Så just nu kan vi faktiskt fokusera där vi står och skämmas över vårt eget beteende istället för skylla på andra. Hela EU är chockat och häpet över Sveriges förstörelse av skog och livsmiljöer, fjällnära skogar, svältande renar och det faktum att vi verkar ha priskarteller som gör att skogsbolagen köper svenska småbönders skog för underpris. Och det är Svensk befolkning som konsumerar bland de högsta i världen av produkter som förstör livsmiljöer och skapar koldioxid i länder som Kina.

Det här är en så oerhört fin balansgång! Argument om förstörelse av natur och livsmiljö är ju nästan alltid det som kommer upp i protester mot t ex vindkraftverk och gruvor, även när en ordentlig utredning gjorts innan tillstånd beviljats. Vi protesterar mot saker som behövs för en mer hållbar framtid och sitter sedan framför datorn och förfasar oss över den miljöförstörelse som pågår i andra delar i världen. Miljöförstörelse som innebär att vi kan få inte bara datorn vid sitter vid och mobiltelefonen i fickan, utan även vindkraftverk och elbilar. Det är lätt att vara bäst i klassen när man betalar andra elever för att göra ens skoluppgifter…
 
Det här är en så oerhört fin balansgång! Argument om förstörelse av natur och livsmiljö är ju nästan alltid det som kommer upp i protester mot t ex vindkraftverk och gruvor, även när en ordentlig utredning gjorts innan tillstånd beviljats. Vi protesterar mot saker som behövs för en mer hållbar framtid och sitter sedan framför datorn och förfasar oss över den miljöförstörelse som pågår i andra delar i världen. Miljöförstörelse som innebär att vi kan få inte bara datorn vid sitter vid och mobiltelefonen i fickan, utan även vindkraftverk och elbilar. Det är lätt att vara bäst i klassen när man betalar andra elever för att göra ens skoluppgifter…
Ja jag tycker ändå att de som protesterar mot tex vindkraft i Norrland har en poäng, det är ju bättre att ha vindkraft på redan exploaterad mark i Skåne. Längs motorvägar, solpaneler på parkeringsplatser osv. Inte lite onödigt att förstöra biologisk mångfald i Norrland för att få el i Skåne. (när dessutom Norrlänningar redan från början är bättre på solceller än både Skåningar och Gotlänningar. Ska Norrlands biologiska mångfald lida för att folk söderut där det finns mycket sol inte vill ha solpaneler på parkeringen/taket eller vindkraft längs sin motorväg.)
 
Det här är en så oerhört fin balansgång! Argument om förstörelse av natur och livsmiljö är ju nästan alltid det som kommer upp i protester mot t ex vindkraftverk och gruvor, även när en ordentlig utredning gjorts innan tillstånd beviljats. Vi protesterar mot saker som behövs för en mer hållbar framtid och sitter sedan framför datorn och förfasar oss över den miljöförstörelse som pågår i andra delar i världen. Miljöförstörelse som innebär att vi kan få inte bara datorn vid sitter vid och mobiltelefonen i fickan, utan även vindkraftverk och elbilar. Det är lätt att vara bäst i klassen när man betalar andra elever för att göra ens skoluppgifter…
När det gäller gruvorna runt Vättern har ju lokalbefolkningen bett om bättre utredningar och försäkringar om grundvattnet men inte fått det. Jag kan tycka de är väl värda föräkringar om att deras livsvillkor kommer att överleva en gruva. Det är ju just därför vi vill ha gruvor i Sverige istället för i länder med svagare krav på natur och mänskliga behov. Just för att lokalbefolkningen kan ställa de kraven. Får de inte svar som är tillfredställande ja då ska det inte vara någon gruva. (har lyssnat på radioreportage om det där och det är som med ful arkitektur, de som inte får bygga det skyller på de som protesterar, även om de som protesterar säger -vi är absolut för det här, om...)
 
Ja jag tycker ändå att de som protesterar mot tex vindkraft i Norrland har en poäng, det är ju bättre att ha vindkraft på redan exploaterad mark i Skåne. Längs motorvägar, solpaneler på parkeringsplatser osv. Inte lite onödigt att förstöra biologisk mångfald i Norrland för att få el i Skåne. (när dessutom Norrlänningar redan från början är bättre på solceller än både Skåningar och Gotlänningar. Ska Norrlands biologiska mångfald lida för att folk söderut där det finns mycket sol inte vill ha solpaneler på parkeringen/taket eller vindkraft längs sin motorväg.)

Jag håller med, men protesterna ser likadana ut överallt. Majoriteten av den vindkraft som planeras nu är också i södra delen av Sverige.
 
Jag håller med, men protesterna ser likadana ut överallt. Majoriteten av den vindkraft som planeras nu är också i södra delen av Sverige.
Tänker att med lyhördhet borde man kunna få till det. (finns forskning på det där, folk är tex extremt mycket mindre negativa till ett vackert hus än till ett fult osv.) Längs tex en motorväg eller där det inte förstör natur.
 
När det gäller gruvorna runt Vättern har ju lokalbefolkningen bett om bättre utredningar och försäkringar om grundvattnet men inte fått det. Jag kan tycka de är väl värda föräkringar om att deras livsvillkor kommer att överleva en gruva. Det är ju just därför vi vill ha gruvor i Sverige istället för i länder med svagare krav på natur och mänskliga behov. Just för att lokalbefolkningen kan ställa de kraven. Får de inte svar som är tillfredställande ja då ska det inte vara någon gruva. (har lyssnat på radioreportage om det där och det är som med ful arkitektur, de som inte får bygga det skyller på de som protesterar, även om de som protesterar säger -vi är absolut för det här, om...)

Vem bestämmer om ett svar är tillfredsställande?

Jag kan inte uttala mig om någon specifik gruva, det finns säkert utredningar som inte är bra nog. Det jag har svårt för är NIMBY-attityden. Den har jag sett mycket av både i stan och på landet.
I Stockholm, med akut bostadsbrist, var det ständiga protester när det skulle byggas nytt. Minsta gräsplätt kallades för viktigt grönområde trots att ingen satte sin fot där annat än för att gena till tunnelbanan och att det fanns ett par skogsområden samt en stor park mindre än 100 meter bort. På landet har motsvarande protester handlat om t ex vindkraftverk. Gemensamt är att missnöjet försvunnit när projekten väl var slutförda och man vant sig vid det nya.

Jag bor i närheten av en liten industri, som ibland väsnas långt in på natten och gör att lastbilar passerar då och då. Om denna industri inte funnits men ansökt om att bygga och etablera sig där är jag övertygad om att boende här, inklusive jag själv, hade varit väldigt negativa. Protester hade säkert förekommit, och förutom de olägenheter jag redan tagit upp hade ett argument garanterat varit att platsen för industrin ligger mittemot en skyddad fågelsjö/våtmark. Men nu finns industrin där sedan lång tid och är liksom inget man tänker på eller blir störd av.

Lång text för kort poäng:
Folk kommer att protestera oavsett vilken exploatering av mark som planeras och oavsett vilka svar de får. Ibland finns det intressen som väger tyngre än vad som främst är rädsla för förändring.
 

Liknande trådar

Övr. Barn Jag behöver hjälp! Jag har en skoluppgift om att skriva en text åt regeringen.se som ska handla om klimatmålet, det finns tre frågor som...
2 3
Svar
41
· Visningar
3 156
Senast: Asko
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp