Vem bestämmer om ett svar är tillfredsställande?
Den som ska dricka grundvattnet? Eller flytta om det blir förgiftat?

Genom experter naturligtvis.

Jag har problem med att folk kallar alla som protesterar mot någonting för NIMBY.

Typiskt nimby?
https://sv.wikipedia.org/wiki/Almstriden

Allt som ska byggas ska accepteras rakt av oavsett hur det ser ut eller man är NIMBY. Jag är tydligen till och med NIMBY enligt vissa när det gäller en gammal 200+ år tallskog med Cinnoberbaggar som MP ville asfaltera när de inte fick göra det till naturreservat. Trots att jag bor på andra sidan stan.

Just nu ska de radera en bit skog nära ett Naturskyddsområde här, sannolikt dränera hela naturskyddsområdet på vatten, skada näraliggande grundvatten och det är en bit skog som används av skola, scouter, friluftsfrämjande, gamla sällsynta svampar och grodor. Självklart NIMBY, trots att den allmänna konsensusen i protesterna är att minska byggandet med 10% bara.

Men jag upprepar igen, det har forskats på det här NIMBY, och konstaterats att "alla" är emot nya husbyggen -om inte byggaren kan visa ett vackert hus, då sjunker protesterna avsevärt direkt. Likaså om folk litar på att viss natur som används blir kvar. (frågor i stil med -vi vill bygga höghus här, vad tycker ni om det? NEJ, -vi vill bygga detta trevliga höghus här, på denna ytan, vad tycker ni om det? Ja!)
 
Senast ändrad:
Lång text för kort poäng:
Folk kommer att protestera oavsett vilken exploatering av mark som planeras och oavsett vilka svar de får. Ibland finns det intressen som väger tyngre än vad som främst är rädsla för förändring.
Svar, nej så är det tydligen inte. Dvs folk säger nej när politiker meddelar om exploatering. Likaså inför en ful exploatering. Folk verkar förvänta sig en ful exploatering vanligen.

Men presenteras de med en vacker lagom stor exploatering så blir svaren ofta positiva.

Haken är att politiker allokerar mark först och vet inte exakt vad som ska byggas där. Varpå alla räknar med något förfärligt

(vilket de iofs ofta historiskt sett haft rätt i). Sedan måste ju såklart det vackra byggas. En bit bort tex presenterade politikerna en grön trädgårdsstad med parkeringar i källarplan och barnfamiljer flyttade dit. Det blev inga parkområden eftersom parkeringar under marken var dyrt enligt bolagen så folk är fruktansvärt besvikna med att inte ha lekparker till barn utanför utan parkeringsyta, försök till stämning.)
 
Den som ska dricka grundvattnet? Eller flytta om det blir förgiftat?

Genom experter naturligtvis.

Jag anser att de som skulle påverkas förtjänar svar från en ordentlig expertutredning. Däremot kommer säkert inte alla finna svaret tillfredsställande även om denna utredning skulle visa att risken är noll.

Jag har problem med att folk kallar alla som protesterar mot någonting för NIMBY.

Typiskt nimby?
https://sv.wikipedia.org/wiki/Almstriden

Allt som ska byggas ska accepteras rakt av oavsett hur det ser ut eller man är NIMBY. Jag är tydligen till och med NIMBY enligt vissa när det gäller en gammal 200+ år gammal tallskog med Cinnoberbaggar som MP ville asfaltera när de inte fick göra det till naturreservat. Trots att jag bor på andra sidan stan.

NIMBY är inte att man protesterar mot att något byggs. Det är när man protesterar mot ett bygge som man vill ha, man vill bara inte ha det i närheten av där man själv bor.

Om någon kallar en NIMBY enbart för att man protesterar mot skövling av känsliga naturområden, är negativ till stora köpcentrum utanför stan eller inte vill att parker bebyggs med betongkolosser är de ute och cyklar.
 
Det här är en så oerhört fin balansgång! Argument om förstörelse av natur och livsmiljö är ju nästan alltid det som kommer upp i protester mot t ex vindkraftverk och gruvor, även när en ordentlig utredning gjorts innan tillstånd beviljats. Vi protesterar mot saker som behövs för en mer hållbar framtid och sitter sedan framför datorn och förfasar oss över den miljöförstörelse som pågår i andra delar i världen. Miljöförstörelse som innebär att vi kan få inte bara datorn vid sitter vid och mobiltelefonen i fickan, utan även vindkraftverk och elbilar. Det är lätt att vara bäst i klassen när man betalar andra elever för att göra ens skoluppgifter…

Som en person som bor nära de miljöer som förstörs av gruvor och vindkraft, så kan jag säga att miljökonsekvensbeskrivningarna och utredningarna inte tar ekosystem och vandrande arter i beaktning.

Vi har extremt lite "äkta skog"/gammelskog kvar. Det är extremt fragmenterat. Och alla som kan bara lite om ekologi borde förstå vad som menas med fragmenterade habitat, det är inte en bra sak.

Det finns youtubeklipp som visar hur fragmenterad skogen är häruppe nu. Kräktes nästan när jag såg den. Finns bra på SVT om svensk skog just nu också.

Och har vi tänkt på vad som händer när vi når en tipping point på vår svenska skog? När den är så fragmenterad att den inte längre påverkar sitt lokala klimat genom att skapa moln? När arterna slutar försöka vandra mellan plätt till plätt?

Vi ska absolut inte ha en enda gruva, skogsbilväg eller vindkraftverk till häruppe om vi faktiskt vill ha kvar våra nuvarande biotoper. Det går inte, det är redan förstört som fan.

Lösningen är inte fler gruvor eller mer grön el.

Lösningen är att sluta konsumera så sinnessjuka mängder, sluta basera samhällen på tillväxtmodell, och gå all in på cirkulära ekonomier *på riktigt*.
 
Jag anser att de som skulle påverkas förtjänar svar från en ordentlig expertutredning. Däremot kommer säkert inte alla finna svaret tillfredsställande även om denna utredning skulle visa att risken är noll.



NIMBY är inte att man protesterar mot att något byggs. Det är när man protesterar mot ett bygge som man vill ha, man vill bara inte ha det i närheten av där man själv bor.

Om någon kallar en NIMBY enbart för att man protesterar mot skövling av känsliga naturområden, är negativ till stora köpcentrum utanför stan eller inte vill att parker bebyggs med betongkolosser är de ute och cyklar.
Fast du skrev ju
Lång text för kort poäng:
Folk kommer att protestera oavsett vilken exploatering av mark som planeras och oavsett vilka svar de får. Ibland finns det intressen som väger tyngre än vad som främst är rädsla för förändring.

Självklart tyckte de som vill bygga i båda känsliga områden att vi är NIMBY som inte vill det. Och att vi är "folk som skulle protestera oavsett". Om man är emot ett köpcentrum alls är man ju också NIMBY, enligt de som använder ordet.

Det var tydligen väldiga protester när de skulle bygga ut den lilla skolan här också så det blev ingenting (det var innan vi bodde här). Alla vill ju ha en större skola. Men ett par klassrum till i utbyggnad på en liten skola är en helt annan sak än att sätta en jätteskola på platsen och ta hela grönytan i anspråk. Det kan liksom aldrig vara lagom och då blir det ingenting. -Kan man få två klassrum till? -NEJ! det kan ni fetglömma, ni kan få skolan raderad och ersatt med en betongklump med fem gånger så många klassrum, eller så får ni ingenting alls. Lite utbyggnad orkar vi inte hålla på med. Åh! så ni ville inte? NIMBY!
 
Tror inte vi hade fått bort ozonhålet genom konsumentmakt enbart.

Eller klorblekt papper.

För att inte tala om gifter i mat och mediciner.

Eller arbetsmiljölagar i Sverige. Eller djurskydd. Inga regler, vi kör på konsumentmakt, vill ni inte ha en vara från gruvdrift i Norrland där fem dog så räkna ut vilken vara metallen ligger i och köp inte den.

Tror inte heller att vi skulle fått ned rökning till den låga nivå vi har med enbart konsumentmakt. (utan extra skatter, utan varningar utan kampanjer osv utan Naturskyddsföreningen får göra en liten politikerpoll var fjärde år och folk får själva leta upp informationen om varför de inte ska röka.)

Myndigheter tror ju inte ens de kan få föräldrar att tvinga barn ha hjälm när de cyklar genom konsumentmakt.

Faktum är att hela tiden skriker folk efter nya lagar och regler om hjälmtvång för vuxna och allt möjligt. Där duger inte konsumentmakt. Men när det gäller att våra barnbarn möter en mycket svår framtid där är det bara la-di-da som gäller. Trots att alla vet att det rent av finns människor som slår barn och skolmaten ska vara näringsrik eftersom de kanske inte får mat hemma så tänker man ändå att dessa föräldrar ska tänka på miljön och läsa på om den helt av sig själva, för barnens skull.
Kan vi snälla sluta prata om barnbarn? Det är svårt här och nu, för oss idag.
 
Fast du skrev ju


Självklart tyckte de som vill bygga i båda känsliga områden att vi är NIMBY som inte vill det. Och att vi är "folk som skulle protestera oavsett". Om man är emot ett köpcentrum alls är man ju också NIMBY, enligt de som använder ordet.

Det var tydligen väldiga protester när de skulle bygga ut den lilla skolan här också så det blev ingenting (det var innan vi bodde här). Alla vill ju ha en större skola. Men ett par klassrum till i utbyggnad på en liten skola är en helt annan sak än att sätta en jätteskola på platsen och ta hela grönytan i anspråk. Det kan liksom aldrig vara lagom och då blir det ingenting. -Kan man få två klassrum till? -NEJ! det kan ni fetglömma, ni kan få skolan raderad och ersatt med en betongklump med fem gånger så många klassrum, eller så får ni ingenting alls. Lite utbyggnad orkar vi inte hålla på med. Åh! så ni ville inte? NIMBY!

Ja, jag gjorde mig skyldig till att skriva en kort sammanfattning. Jag trodde att det var uppenbart efter allt jag skrivit att jag tycker att många protester mot exploatering är både rimliga och nödvändiga. Det jag ville komma till är att det faktiskt kan finnas protester där skälen inte är tillräckligt starka för att motivera ett avslag - skäl som baserar sig just i NIMBY. Och då inte den tolkningen av begreppet som du ger i dina inlägg utan just ”gärna någon annanstans, bara inte här”. Jag kan liksom inte argumentera utifrån en betydelse av begreppet som likställer det med byggnations-/utvecklingsfientlig i största allmänhet.
 
Ja, jag gjorde mig skyldig till att skriva en kort sammanfattning. Jag trodde att det var uppenbart efter allt jag skrivit att jag tycker att många protester mot exploatering är både rimliga och nödvändiga. Det jag ville komma till är att det faktiskt kan finnas protester där skälen inte är tillräckligt starka för att motivera ett avslag - skäl som baserar sig just i NIMBY. Och då inte den tolkningen av begreppet som du ger i dina inlägg utan just ”gärna någon annanstans, bara inte här”. Jag kan liksom inte argumentera utifrån en betydelse av begreppet som likställer det med byggnations-/utvecklingsfientlig i största allmänhet.
Ok! gjorde det vanliga misstaget att svara på sista inlägget utan att se det i sitt sammanhang :)
 
Jag ska kika på det där när det gäller vårt skogsområde här, en gammal fin biotop som ska bli asfalterad.
Det känns svårt men kanske kan jag lära mig. Har ju en igenkänningsapp i telefonen också.
Prova! Artkunskapen är rolig att ha och tyvärr sjunker den i landet, även bland biologer, vilket är lite synd för det finns andra nordiska länder som varit bättre på att bevara den. Det är stundtals svårt men det finns också grupper och sammanhang som man kan ta hjälp av både fysiskt irl och online.

Vill man lära sig snabbt och effektivt tror jag faktiskt det enklaste är om det finns en lokal naturvårdsförening eller liknande med kunniga människor som kan tänkas vilja åka ut och titta på saker. Det brukar de ofta vilja. Vissa sorters organismer har inte heller alltid någon särskilt bra eller användarvänlig bestämningslitteratur/hjälpmedel, då är det guld värt med människor som kan ge sina konkreta tips på hur man känner igen något, eller i vilken miljö man kan förväntas hitta vad, vilka arter som trivs tillsammans och så vidare.

Genom att engagera sig i större sammanhang kommer man nog också ibland förbi en del problem sm kan uppstå om man är själv, vilket gör det hela mer lätt-tillgängligt. Utöver utbytet av kunskap då. Säg att man saknar färdmedel till exempel, men en förening kanske ordnar så att man samåker till en fin miljö med ovanligare arter. Eller att man saknar lupp (man klarar sig förstås helt utan för väldigt många arter, men användbart för mindre lavar och liknande) eller annan utrustning som man kanske inte alls tänkt på att ha med sig, är man fler kan man kan låna av varandra. Jag är själv inte särskilt social och ser definitivt fördelarna med att gå runt på egen hand i sin egen takt, men vissa sevärda platser hade jag absolut inte ens besökt, och vissa arter hade jag inte lagt märke till överhuvudtaget, om det inte varit för att jag ingått ett större sammanhang där vi tillsammans åkt/cyklat/gått och inventerat. Med det sagt finns det ju förstås också en charm i att upptäcka saker själv.
 
Delvis. Många av de som kämpar för miljöfrågorna är ju inte heller där för att de har det så bra utan för att de är starkt påverkade av det som sker och i många fall beroende av miljön, till exempel ursprungsbefolkning. Man kämpar inte för att man redan har ett så stabilt liv att man har tid, råd och möjlighet, utan för att man inte har något annat egentligt alternativ. För vart ska man flytta, hur ska man leva? På liknande sätt som miljöproblem ofta slår som allra hårdast mot de som i alla andra avseenden redan har det väldigt tufft. Fattiga områden är de mest förorenade och så vidare. Men absolut, det är inte alls svartvitt och många tar det beslut som de ser möjligheter att ta, och då kan man förstås inte heller skylla systemfel på individer.
Något som jag tänkte skriva också apropå det här men det blev inte av var att idag är ju många miljörörelser ungefär lika mycket rättighetsrörelser. Jag syftar inte bara på de rörelser som är grundade av de människor som drabbas, utan sådär generellt. Man talar mycket om vilka människor som drabbas av naturkatastrofer, klimatförändringarna, föroreningar, men också hur vår dagliga livsmiljö ser ut, och att alla de miljöproblem som kan uppstå oftast slår oproportionerligt mot redan sårbara grupper. Man pratar uttryckligen om miljörättvisa och klimaträttvisa i många fall. Också i det vetenskapliga fältet som helhet har man mer tvärvetenskaplighet idag, medan man till exempel i en mer traditionell syn på bevarande såg främst på naturens egenvärde, och lite senare på ekosystemtjänster, så pratar man idag om socio-ekologiska system.

Därför tycker jag inte heller riktigt att man kan separera miljöfrågan från andra problem i samhället, och inte bara för att miljön är grunden till vår existens men eftersom de olika problemen oundvikligen påverkar och förstärker varandra. Sådant som att man efter orkanen Katrina mer sällan återuppbyggde fattigare områden eller återuppbyggde så att de blev dyrare vilket i många fall trängde ut fattigare minoritetsgrupper som inte kunde återvända till sina tidigare hem, det hade en roll i att lyfta rättviseaspekten i USA. Det finns en skillnad i hur man tidigare har sett på klimatfrågan, där den i väst länge bemötts som en separat miljöfråga, medan den i länder i Afrika, Asien och så vidare under längre tid betraktats som en rättvisefråga som också rör ekonomi och sociala problem. Nu har man till stor del kommit till den slutsatsen även i väst, och det får väl ses som positivt eftersom omställning måste ske med social rättvisa för att få legitimitet.
 
Senast ändrad:
Och att man har råd och tid att ägna sig åt miljöfrågor. Inte sliter för att överleva och uppfylla basala behov. Är valet svedjebränning och skövling eller mat på bordet och kläder på kroppen är valet tämligen enkelt.
Måste ändå återkomma till det här inlägget som alltså var ett svar på det jag skrev om risken för dödligt våld. Det är något jag känner att jag måste bemöta ytterligare, kanske för att jag har vänner och bekanta i ett av de absolut farligaste länderna att var miljöaktivist i, och jag vet hur polariserad den här frågan ofta är. Som jag skrev tidigare har du rätt i att man inte kan skylla systemfel på individer, jag har också skrivit lite generellt om hur miljörörelsen idag väger in rättighetsfrågor som ekonomiska och sociala aspekter i sitt miljöarbete, där är ju det du beskriver väldigt relevant eftersom man måste bedriva ett socialt hållbart miljöarbete och väga in aspekter som fattigdom och annat. Men. Som svar på mitt inlägg som ju berörde riskerna med dödligt våld måste jag nog ändå bemöta det här med ett något längre svar. Du vet säkert detta redan, men jag vill bara försäkra mig om att alla som läser också tar följande i beaktande.

Som jag skrev tidigare är det alltså inte nödvändigtvis så att de människorna som driver miljöfrågor, som rent krasst ibland alltså riskerar sina liv, gör det för att de har "råd och tid" att ägna sig åt det. Många av de som utsätts för våldet tillhör som sagt ursprungsbefolkningen och det kan innebära en djupare koppling till den miljö man försvarar, en del jobbar med miljöfrågor, och en del äger själva lite land och rapporterar andras illegala aktivitet med vetskapen om att staten sannolikt inte kommer att skydda dem. Det är svårt att hitta pålitlig statistik i många av de här fallen, eftersom inte alla mord rapporteras som just mord. En del av kropparna som hittas bär spår av tortyr. Otroligt många fall blir aldrig uppklarade.

Så visst. En del av de som skövlar är fattiga människor som vill ha mat på bordet. En del av dem kanske i värsta fall tar till våld om de blir konfronterade och tror sig kunna bli rapporterade till myndigheter. Och ytterligare en del av de som skövlar ingår i kriminella nätverk som i princip rutinmässigt utsätter andra människor för våld och trakasserier, ibland till och med dödligt våld eller mordförsök.

Jag vill bara poängtera att när människor i de här länderna, oftast svaga demokratier, ägnar sig åt miljöfrågor så kan man absolut inte förenkla det till att de ägnar sig åt miljöfrågor för att de, till skillnad från de som skövlar, har råd och tid och inte behöver slita för sin överlevnad. De har det inte nödvändigtvis särskilt gott ställt, ibland har de en djupare koppling till den miljö de försvarar genom sin identitet eller sitt sätt att leva, ibland är det helt enkelt deras jobb som de får betalt för att utföra, ibland råkar de bara bo i närheten och bestämmer sig för att rapportera de brott de blir vittnen till eftersom de har ett visst miljöengagemang. Och de riskerar alla oerhört mycket, därav att jag skrev mitt ursprungliga inlägg om riskerna för dödligt våld till att börja med.
 
Jag vill bara poängtera att när människor i de här länderna, oftast svaga demokratier, ägnar sig åt miljöfrågor så kan man absolut inte förenkla det till att de ägnar sig åt miljöfrågor för att de, till skillnad från de som skövlar, har råd och tid och inte behöver slita för sin överlevnad. De har det inte nödvändigtvis särskilt gott ställt, ibland har de en djupare koppling till den miljö de försvarar genom sin identitet eller sitt sätt att leva, ibland är det helt enkelt deras jobb som de får betalt för att utföra, ibland råkar de bara bo i närheten och bestämmer sig för att rapportera de brott de blir vittnen till eftersom de har ett visst miljöengagemang. Och de riskerar alla oerhört mycket, därav att jag skrev mitt ursprungliga inlägg om riskerna för dödligt våld till att börja med.
Kan tillägga här apropå mina exempel att en oproportionerligt stor andel av de som attackeras för att de försöker skydda miljön tillhör ursprungsbefolkningen. Senaste siffran jag såg var över en tredjedel, och då utgör man ju en väldigt liten del av befolkningen i stort. En del av de som engagerar sig är också småskaliga jordbrukare och väldigt konkret beroende av naturen för sin överlevnad. Och då kanske man engagerar sig i klimatet och miljöfrågor för att man upplever bristen på vatten, förändringarna i tillgången till mat, och man vill påverka, man har tvingats ändra på tiderna man jobbar ute på grund av hettan och så vidare. Då kan det snarare vara så att man engagerar sig i miljöfrågor för att man har mindre och mindre säker inkomst eller tillgång till mat, och inte för att man har det så tryggt ställt redan.
 
Problemet är att det är den fattigaste befolkningen som lever i de mest känsliga och nödvändiga områdena globalt. Det är lätt för västvärlden att aktivera mot skövling men det krävs att lokalbefolkningen ges stöd och möjligheter att sluta påverka sin närmiljö. Jag tänker inte ifrågasätta att en småbonde, jägare eller gruvarbetare skövlar regnskog eftersom de inte har något annat val.
En småbonde skövlar inte regnskog..
 
Det blir en definitionsfråga. Ganska mycket regnskog går åt för småskalig odling för fattiga människor - men ”skövling” blir väl bara rätt om man räknar hela gruppen.
Om en, eller två, eller tio småbönder idkar svedjebruk är inte det skövling som så. Om några tusen gör det, då skövlas regnskogen.
De som skövlar regnskog är de som vill bli rika genom att t.ex massproducera billiga varor till konsumtionssamhället av idag.

Som t.ex de Argentinska kossor som till slut landar i Sverige och övriga Europa men nu i form av träns, sadlar och tyglar i ridsportbutikerna.

Men småbönderna i sig är bara brickor i spelet. Vi i väst å andra sidan har länge varit världsbäst i att överkonsumera no questions asked 😑
 

Liknande trådar

Övr. Barn Jag behöver hjälp! Jag har en skoluppgift om att skriva en text åt regeringen.se som ska handla om klimatmålet, det finns tre frågor som...
2 3
Svar
41
· Visningar
3 154
Senast: Asko
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp