Covid 19 del 7

[bettysmatte]

Och samtidigt, har jag för mig, är spridningen av covid i den åldern låg. Så om man skulle vara tvekande och istället för att slänga sig på luren till mor eller far och istället låta barnet vara kvar dagen ut och låta föräldrarna utvärdera kvällen, natten och morgonen efter så är risken att något händer inte så fasligt stor.

Jag tror inte att någon personal "slänger sig på luren" utan någon som helst tanke. Det är - som sagt - väldigt svårt detta. Hur menar du att jag själv ska agera? Jag måste följa samma regler som vi har för barnen. Ska jag också gå till jobbet med lite hosta/snuva/halsont för att sedan utvärdera när kvällen kommer? Jag förstår att det verkar enkelt, men för oss som arbetar i verksamheten känns det inte fullt lika enkelt. Vi tänker mycket på hygien, att försöka hålla avstånd (vilket i princip är omöjligt med små barn såklart), osv.

 

[Lingon]

Hur menar du nu? Ska man inte vara hemma när man har symptom längre?

Jo, men enligt FHM får man hosta. Så länge man hostat i minst 7 dagar och alla andra symptom är borta sen 2 dagar.

 

[Breaktown]

Fast det handlar inte bara om de som redan har varit hemma alldeles precis. Det uppstår tveksamheter också kring "nya" rinnande näsor, hosta, osv. Det ÄR faktiskt jättesvårt att avgöra i verkligheten vad som är vad. Speciellt när man arbetar med barn i åldern där de ännu inte kan uttrycka hur de mår.

Det verkar vara väldigt olika hur båda förskolepersonal och föräldrar upplever saken, vilket säkert beror på att förskolor agerar olika.

Jag har en närstående som är förskolelärare. Hennes största frustration är att andra föräldrar inte litar på personalens bedömningar. Dvs Anna är lite snorig och personalen är trygg i sin bedömning att hon kan vara på förskolan eftersom rekommendationerna följs. Men Lisas mamma blir upprörd vid hämtning när hon ser att Anna är lite snorig och påpekar att Anna minsann inte alls ska vara där.

 

[Enya]

Jag tror inte att någon personal "slänger sig på luren" utan någon som helst tanke. Det är - som sagt - väldigt svårt detta. Hur menar du att jag själv ska agera? Jag måste följa samma regler som vi har för barnen. Ska jag också gå till jobbet med lite hosta/snuva/halsont för att sedan utvärdera när kvällen kommer? Jag förstår att det verkar enkelt, men för oss som arbetar i verksamheten känns det inte fullt lika enkelt. Vi tänker mycket på hygien, att försöka hålla avstånd (vilket i princip är omöjligt med små barn såklart), osv.

Du ser inte att det är skillnad på dig som vuxen som inte har alls så många förkylningar per år som ett småbarn och som faktiskt verkligen är i den gruppen som löper störst risk att sprida smitta, och ett småbarn som ofta kan ha något symptom en stund, som sedan liksom inte är mer alls och som tillhör en grupp som inte alls sprider smittan på samma vis? Du tycker att ni är jämförbara rakt över helt enkelt?
I så fall förstår jag att det är svårt för förskolepersonalen och så många föräldrar måste vara hemma.

Det är inte enkelt och det tror jag inte någon tycker.

 

[Breaktown]

Jag tror inte att någon personal "slänger sig på luren" utan någon som helst tanke. Det är - som sagt - väldigt svårt detta. Hur menar du att jag själv ska agera? Jag måste följa samma regler som vi har för barnen. Ska jag också gå till jobbet med lite hosta/snuva/halsont för att sedan utvärdera när kvällen kommer? Jag förstår att det verkar enkelt, men för oss som arbetar i verksamheten känns det inte fullt lika enkelt. Vi tänker mycket på hygien, att försöka hålla avstånd (vilket i princip är omöjligt med små barn såklart), osv.

Du ska väl inte följa samma rekommendationer som gäller för barnen? Du ska välja följa rekommendationerna för vuxna och barnen de för barn. Att barnen ska gå TILL förskolan med en ny förkylning har väl ingen påstått. @Enya syftade ju på när barnet redan är där.

Det verkar ju också vara ovanligt att barn smittar varandra och vuxna med covid. Så att om man som vuxen får symptom som man kan ha fått någon annan stans är förskolan och riskerar att smitta sina kollegor är ju rimligtvis en annan riskbedömning.

Jag tror absolut inte att det är enkelt. Men förskolor som gör andra bedömningar än folkhälsomyndighetens rekommendationer gör det ju ännu svårare för sig.

 

[bettysmatte]

Du ska väl inte följa samma rekommendationer som gäller för barnen? Du ska välja följa rekommendationerna för vuxna och barnen de för barn. Att barnen ska gå TILL förskolan med en ny förkylning har väl ingen påstått. @Enya syftade ju på när barnet redan är där.

Det verkar ju också vara ovanligt att barn smittar varandra och vuxna med covid. Så att om man som vuxen får symptom som man kan ha fått någon annan stans är förskolan och riskerar att smitta sina kollegor är ju rimligtvis en annan riskbedömning.

Jag tror absolut inte att det är enkelt. Men förskolor som gör andra bedömningar än folkhälsomyndighetens rekommendationer gör det ju ännu svårare för sig.

Så vitt jag kan utläsa från Folkhälsomyndighetens sida är väl rekommendationerna för hur länge man ska stanna hemma med sjukdomssymtom exakt lika för barn och vuxna nu? Det är väl regeln om minst 7 dygn som gäller för båda kategorier?

 

[Breaktown]

Så vitt jag kan utläsa från Folkhälsomyndighetens sida är väl rekommendationerna för hur länge man ska stanna hemma med sjukdomssymtom exakt lika för barn och vuxna nu? Det är väl regeln om minst 7 dygn som gäller för båda kategorier?

Som vuxen ska du ju testa dig vid symptom? Vilket gör att du inte hamnar i situationen med långdragna odiagnostiserade milda symptom där arbetsgivaren skickar hem dig gång på gång.

 

[manda]

Haha lugnt. Håller med dig, vi måste agera utifrån kunskapsläget nu. Tack och lov var viruset inte lika farligt som man först trodde. Och nu finns det bättre kunskap om hur man sköter olika saker.

För att gå mer inpå specifika saker så hoppas jag regeringen orkar sätta sig och tänka igenom regler kring evenemang såsom löplopp snart. Det är bara så dåligt just nu med hur det ser ut.

Hur tänker du kring att viruset inte är lika farligt som man först trodde? Att säga att viruset inte är så faligt som vi trodde, bidrar till det tidigare narrativet att en antingen får en liten förkylning eller på sin höjd influensaliknande besvär i upp till 2 veckor, eller dör (och att det ändå bara är folk ur riskgrupper som dör). I mina ögon får vi allt mer evidens för att det långvarigt påverar betydligt fler än de som vårdats på IVA på allvarliga sätt med skador på lungor, hjärta och hjärna, samt stora besvär med regleringen av det autonoma nervsystemet (puls, blodtryck, andningsstyrning, matsmältning, sömn, hormonreglering). Vi har en växande grupp långtidssjuka där mycket kunskap saknas kring orsak och behandling av både allvarliga och komplexa symptom. Det påverkar tiotusentals människor bara i Sverige, och därför påverkar det också samhällsekonomin. Det är fler parametrar än antal insjuknade och döda som avgör hur stor påverkan ett virus kan ha på individen och samhället.

Nuvarande kunskapsläge för denna del av de sjuka, som siffror visar är 10-20 procent av insjuknade, är katastrofalt. Det finns kunskap från närliggande fält (andra postvirala besvär), men som inte tillämpas så vitt jag vet. Jag kan citera min läkare från idag, när jag frågade hur jag ska hantera vissa av de långvariga besvären: "ja, det där vet vi ju faktiskt inte alls hur vi ska hantera i nuläget. Du kan prova välgrundade råd du hittar". Här finns definitivt inte tillräcklig kunskap än om hur det ska skötas. Min läkare bad mig i princip att googla.

 

[sjoberga]

Hur tänker du kring att viruset inte är lika farligt som man först trodde? Att säga att viruset inte är så faligt som vi trodde, bidrar till det tidigare narrativet att en antingen får en liten förkylning eller på sin höjd influensaliknande besvär i upp till 2 veckor, eller dör (och att det ändå bara är folk ur riskgrupper som dör). I mina ögon får vi allt mer evidens för att det långvarigt påverar betydligt fler än de som vårdats på IVA på allvarliga sätt med skador på lungor, hjärta och hjärna, samt stora besvär med regleringen av det autonoma nervsystemet (puls, blodtryck, andningsstyrning, matsmältning, sömn, hormonreglering). Vi har en växande grupp långtidssjuka där mycket kunskap saknas kring orsak och behandling av både allvarliga och komplexa symptom. Det påverkar tiotusentals människor bara i Sverige, och därför påverkar det också samhällsekonomin. Det är fler parametrar än antal insjuknade och döda som avgör hur stor påverkan ett virus kan ha på individen och samhället.

Nuvarande kunskapsläge för denna del av de sjuka, som siffror visar är 10-20 procent av insjuknade, är katastrofalt. Det finns kunskap från närliggande fält (andra postvirala besvär), men som inte tillämpas så vitt jag vet. Jag kan citera min läkare från idag, när jag frågade hur jag ska hantera vissa av de långvariga besvären: "ja, det där vet vi ju faktiskt inte alls hur vi ska hantera i nuläget. Du kan prova välgrundade råd du hittar". Här finns definitivt inte tillräcklig kunskap än om hur det ska skötas. Min läkare bad mig i princip att googla.

Nej, fast det är ganska många duktiga inom vården som försöker skapa kunskap kring det. Men just nu är det många frågetecken, och det finns väldigt lite kunskap kring långtidseffekterna kring andnöd och mer kroniska skador.

Men jag tänker ändå att det inte är lika farligt som man först befarade. Många går igenom sjukdomen utan att märka av det särskilt mycket alls. Från allra första början utmålades det nästan som en dödsdom att bli smittad.

 

[SiZo]

Nej, fast det är ganska många duktiga inom vården som försöker skapa kunskap kring det. Men just nu är det många frågetecken, och det finns väldigt lite kunskap kring långtidseffekterna kring andnöd och mer kroniska skador.

Men jag tänker ändå att det inte är lika farligt som man först befarade. Många går igenom sjukdomen utan att märka av det särskilt mycket alls. Från allra första början utmålades det nästan som en dödsdom att bli smittad.

Jag tycker att det är alldeles för tidigt för att säga att det inte är så farligt. De kvarvarande symptomen + att man inte verkar vara immun speciellt länge vet vi ju inte vad det innebär i framtiden. Vad händer när man blir smittad för 10e gången? Det vet vi inte, eller ens om man kan bli smittad så många ggr, kanske kommer immuniteten efter 2 gånger? Vi vet alldeles för lite för att säga varken bu eller bä.

 

[skogaliten]

Hur tänker du kring att viruset inte är lika farligt som man först trodde? Att säga att viruset inte är så faligt som vi trodde, bidrar till det tidigare narrativet att en antingen får en liten förkylning eller på sin höjd influensaliknande besvär i upp till 2 veckor, eller dör (och att det ändå bara är folk ur riskgrupper som dör). I mina ögon får vi allt mer evidens för att det långvarigt påverar betydligt fler än de som vårdats på IVA på allvarliga sätt med skador på lungor, hjärta och hjärna, samt stora besvär med regleringen av det autonoma nervsystemet (puls, blodtryck, andningsstyrning, matsmältning, sömn, hormonreglering). Vi har en växande grupp långtidssjuka där mycket kunskap saknas kring orsak och behandling av både allvarliga och komplexa symptom. Det påverkar tiotusentals människor bara i Sverige, och därför påverkar det också samhällsekonomin. Det är fler parametrar än antal insjuknade och döda som avgör hur stor påverkan ett virus kan ha på individen och samhället.

Nuvarande kunskapsläge för denna del av de sjuka, som siffror visar är 10-20 procent av insjuknade, är katastrofalt. Det finns kunskap från närliggande fält (andra postvirala besvär), men som inte tillämpas så vitt jag vet. Jag kan citera min läkare från idag, när jag frågade hur jag ska hantera vissa av de långvariga besvären: "ja, det där vet vi ju faktiskt inte alls hur vi ska hantera i nuläget. Du kan prova välgrundade råd du hittar". Här finns definitivt inte tillräcklig kunskap än om hur det ska skötas. Min läkare bad mig i princip att googla.

Du pratar om 10-20 % av dem som vårdats på sjukhus, och i synnerhet IVA. Inte om alla dem som haft en Covid-19 infektion. De allra flesta har knappt märkt av infektionen.

Och det är naturligt att ha det jobbigt efter en svår infektion.

Har du någon som helst aning om hur vanligt det är (i %) med restsymtom/skador för dem som vårdats på sjukhus/IVA för t.ex. säsongsinfluensa?

För lunginflammation, för smittsam hjärhinneinflammation, efter säsongsinfluensa? För Borrelia? För TBE? Efter i stort sett vilken svår infektion som helst?

De har alltid funnits där, de som får långvariga symtom, kanske livslånga, och som har en svår rehabilitering framför sig, men de har bara fått hjälp och stöd ibland, eftersom det inte funnits någon fungerande rehabiliteringskedja.
Och vården är mycket okunnig om hur dessa efterproblem ska hanteras alls, även för "gamla välkända sjukdomar".

De, som fått problem efter den svåra infektionen, har bara varit "några stycken i taget", så intresset för att bygga upp rehabilitering har varit minst sagt litet.

Jag har själv haft TBE, en virusinfektion som ger långvariga eller kvarstående besvär för 30-40 procent av drabbade vuxna. Det är en av de infektionssjukdomar som har högst andel med restsymtom när infektionen gått över. Men 30% av ca 300 personer per år, är ju bara 90 personer, dessutom utspridda över hela Sverige, så dessa märks ju inte.
Var och en har fått leta högt och lågt för att få hjälp och stöd.

Jag hade dessutom en riktigt svår säsongsinfluensa, när jag var i 20-års åldern, och spelade ishockey på absolut elitnivå. Det tog mig närmare ett halvt år, innan jag ens kunde börja träna ordentligt, och ett år innan jag "var tillbaka".
De första tre månaderna, orkade jag knappt med ett lugnt vardagsliv.

Det är jättebra att det skapas rehabilitering för dem som haft svårare Covid-19, men fenomenet är inte nytt, och jag hoppas verkligen att den rehabilitering som byggs upp, ska finnas kvar som en naturlig del av vården, och kunna komma alla som haft svåra infektioner till del.

 

[Breaktown]

Hur tänker du kring att viruset inte är lika farligt som man först trodde? Att säga att viruset inte är så faligt som vi trodde, bidrar till det tidigare narrativet att en antingen får en liten förkylning eller på sin höjd influensaliknande besvär i upp till 2 veckor, eller dör (och att det ändå bara är folk ur riskgrupper som dör). I mina ögon får vi allt mer evidens för att det långvarigt påverar betydligt fler än de som vårdats på IVA på allvarliga sätt med skador på lungor, hjärta och hjärna, samt stora besvär med regleringen av det autonoma nervsystemet (puls, blodtryck, andningsstyrning, matsmältning, sömn, hormonreglering). Vi har en växande grupp långtidssjuka där mycket kunskap saknas kring orsak och behandling av både allvarliga och komplexa symptom. Det påverkar tiotusentals människor bara i Sverige, och därför påverkar det också samhällsekonomin. Det är fler parametrar än antal insjuknade och döda som avgör hur stor påverkan ett virus kan ha på individen och samhället.

Nuvarande kunskapsläge för denna del av de sjuka, som siffror visar är 10-20 procent av insjuknade, är katastrofalt. Det finns kunskap från närliggande fält (andra postvirala besvär), men som inte tillämpas så vitt jag vet. Jag kan citera min läkare från idag, när jag frågade hur jag ska hantera vissa av de långvariga besvären: "ja, det där vet vi ju faktiskt inte alls hur vi ska hantera i nuläget. Du kan prova välgrundade råd du hittar". Här finns definitivt inte tillräcklig kunskap än om hur det ska skötas. Min läkare bad mig i princip att googla.

Om viruset inte är så farligt som man först trodde är ju relativt vad man trodde från början, inte hur farligt det faktiskt visade sig vara.

 

[Lingon]

Hur tänker du kring att viruset inte är lika farligt som man först trodde? Att säga att viruset inte är så faligt som vi trodde, bidrar till det tidigare narrativet att en antingen får en liten förkylning eller på sin höjd influensaliknande besvär i upp till 2 veckor, eller dör (och att det ändå bara är folk ur riskgrupper som dör). I mina ögon får vi allt mer evidens för att det långvarigt påverar betydligt fler än de som vårdats på IVA på allvarliga sätt med skador på lungor, hjärta och hjärna, samt stora besvär med regleringen av det autonoma nervsystemet (puls, blodtryck, andningsstyrning, matsmältning, sömn, hormonreglering). Vi har en växande grupp långtidssjuka där mycket kunskap saknas kring orsak och behandling av både allvarliga och komplexa symptom. Det påverkar tiotusentals människor bara i Sverige, och därför påverkar det också samhällsekonomin. Det är fler parametrar än antal insjuknade och döda som avgör hur stor påverkan ett virus kan ha på individen och samhället.

Nuvarande kunskapsläge för denna del av de sjuka, som siffror visar är 10-20 procent av insjuknade, är katastrofalt. Det finns kunskap från närliggande fält (andra postvirala besvär), men som inte tillämpas så vitt jag vet. Jag kan citera min läkare från idag, när jag frågade hur jag ska hantera vissa av de långvariga besvären: "ja, det där vet vi ju faktiskt inte alls hur vi ska hantera i nuläget. Du kan prova välgrundade råd du hittar". Här finns definitivt inte tillräcklig kunskap än om hur det ska skötas. Min läkare bad mig i princip att googla.

Viruset har en betydligt lägre dödlighet än vad man först befarade.

 

[sjoberga]

Jag tycker att det är alldeles för tidigt för att säga att det inte är så farligt. De kvarvarande symptomen + att man inte verkar vara immun speciellt länge vet vi ju inte vad det innebär i framtiden. Vad händer när man blir smittad för 10e gången? Det vet vi inte, eller ens om man kan bli smittad så många ggr, kanske kommer immuniteten efter 2 gånger? Vi vet alldeles för lite för att säga varken bu eller bä.

Fast det var inte det jag skrev eller menade. Jag menade att viruset visade sig vara mindre farligt än man först befarade, när paniken var näst intill total över hela världen. När människor reagerade som om smittan var en dödsdom, vilket den också var för vissa åldersgrupper - därför att de enda som bekräftades smittade var rejält sjuka med allvarliga symptom.

Att det påverkar oss på helt andra sätt än en vanlig influensa och ffa att bestående men är en rejäl faktor verkar ganska klart.

Det som inte alls var med i bilden från början, tycker jag, är att runt 80-90% av covid-19 sjuka blir bara lite sjuka, somliga märker det knappt alls.

 

[turbofling]

Varför testas inte barn i Sverige? Här testas tom bebisar. Fast sa är det nu iof kaos pa testställen och kapaciteten räcker inte till pa manga ställen men Sverige verkar ha mkt större testkapacitet.

 

[sjoberga]

Varför testas inte barn i Sverige? Här testas tom bebisar. Fast sa är det nu iof kaos pa testställen och kapaciteten räcker inte till pa manga ställen men Sverige verkar ha mkt större testkapacitet.

De testas också. Rekommendationen från FHM till regionerna är att alla barn från förskoleålder ska testas vid symptom.

 

[SiZo]

Fast det var inte det jag skrev eller menade. Jag menade att viruset visade sig vara mindre farligt än man först befarade, när paniken var näst intill total över hela världen. När människor reagerade som om smittan var en dödsdom, vilket den också var för vissa åldersgrupper - därför att de enda som bekräftades smittade var rejält sjuka med allvarliga symptom.

Att det påverkar oss på helt andra sätt än en vanlig influensa och ffa att bestående men är en rejäl faktor verkar ganska klart.

Det som inte alls var med i bilden från början, tycker jag, är att runt 80-90% av covid-19 sjuka blir bara lite sjuka, somliga märker det knappt alls.

Den paniken du talar om har jag aldrig upplevt från någon. Det är väl där den stora skillnaden är.

 

[MiaMia]

Varför testas inte barn i Sverige? Här testas tom bebisar. Fast sa är det nu iof kaos pa testställen och kapaciteten räcker inte till pa manga ställen men Sverige verkar ha mkt större testkapacitet.

Tror det var en fas när man införde "den fria masstestningen" då det gjordes en prioritering av vilka grupper som skulle få tillgång. Eftersom barn sällan blir allvarligt sjuka och inte sprider så mycket smitta ansågs det bättre att de tider som finns går till andra grupper.

 

[Breaktown]

Varför testas inte barn i Sverige? Här testas tom bebisar. Fast sa är det nu iof kaos pa testställen och kapaciteten räcker inte till pa manga ställen men Sverige verkar ha mkt större testkapacitet.

För att om man väger samman prioritering av grupper, hur vanligt det verkar vara att förskolebarn för smittan vidare och obehaget vid provtagning har det inte bedömts rimligt. Förskolebarn alltså.Skolbarn testas.

 

[Breaktown]

De testas också. Rekommendationen från FHM till regionerna är att alla barn från förskoleålder ska testas vid symptom.

Från skolålder