Dejting/förhållanden och religion?

Det är ju just det där inom rimliga gränser jag pratar om. För mig är en aktiv tro på gudomliga entiteter eller andar inte inom en rimlig gräns. För Mig.

Då är frågan vad du menar med ”aktiv tro”. Flera av de saker du nämner i inläget till @Nahar är ju saker som påverkar dig i allra högsta grad, inte minst synen på könsroller och djurhållning. En person som är aktiv som medium eller hästpratare lär också påverka - det är svårt att se dessa sysselsättningar som något man hålla helt personliga.
Då återstår att tro på troll i skogen, andar eller gudomliga väsen. Och så länge min partner höll sin tro på troll för sig själv och inte missionerade, hävdade att saker berodde på trolls ingripande eller existens, eller krävde att jag följde med ut i skogen för att be till stortrollet är det ingen dealbreaker.
 
Nej men det jag inte förstår är behovet av att hårdra det för precis all religion, när det kan vara något så litet som inte alls syns eller påverkar även de som du känner väl/lever med. Det kan ju vara något så enkelt som att personen är vegetarian, alltså att det är det enda uttrycket för personens religion, och då går det bort för att det i det fallet benämns religion och inte kostval?


Ja, men det är det jag menar - vad är det då som gör att den som mediterar och kallar det buddhism går bort, men exakt samma människa som mediterar men inte benämner det buddhism är okej?
Fast exakt samma människa är det ju inte om hen är buddhist. Där finns eventuellt tro på reinkarnation, karma och andra mer eller mindre andliga inslag som jag inte delar.
Jag har som sagt ingenting emot den här hypotetiska människan, men får jag skala av och välja en partner säger jag nej tack till en intim relation.
 
Fast exakt samma människa är det ju inte om hen är buddhist. Där finns eventuellt tro på reinkarnation, karma och andra mer eller mindre andliga inslag som jag inte delar.
Jag har som sagt ingenting emot den här hypotetiska människan, men får jag skala av och välja en partner säger jag nej tack till en intim relation.
Men nu har jag ju sagt att det enda som skiljer personerna åt är hur de väljer att benämna sitt utövande. Vilket det också är för väldigt många personer.
 
Då är frågan vad du menar med ”aktiv tro”. Flera av de saker du nämner i inläget till @Nahar är ju saker som påverkar dig i allra högsta grad, inte minst synen på könsroller och djurhållning. En person som är aktiv som medium eller hästpratare lär också påverka - det är svårt att se dessa sysselsättningar som något man hålla helt personliga.
Då återstår att tro på troll i skogen, andar eller gudomliga väsen. Och så länge min partner höll sin tro på troll för sig själv och inte missionerade, hävdade att saker berodde på trolls ingripande eller existens, eller krävde att jag följde med ut i skogen för att be till stortrollet är det ingen dealbreaker.
Precis. De påverkar mig och jag likställer dem (nåja) med en människa som tror på en värld och verklighet som är helt annorlunda från min. Alltså en där troll och gudar och spöken existerar oavsett om personen försöker få mig att ta del av deras verklighet. För mig är det en dealbreaker - såvitt jag vet. Om jag får välja.

Står det alltså i någons dejtingprofil att de är buddhist eller tror att ekollon har en själ, eller för all del att de går i kyrkan varje söndag är det ett nej från mig. :)
 
Men nu har jag ju sagt att det enda som skiljer personerna åt är hur de väljer att benämna sitt utövande. Vilket det också är för väldigt många personer.
Fast det är ju absolut en kärna i det hela. Om en mediterar i sin tro eller inte.
 
Är inte tron på någon slags karma väldigt utbredd även bland personer som inte tror på någon gud?
Säkert. Jag tror också att det helt enkelt är något folk säger oavsett om de verkligen tror på det eller inte, ungefär som Trapalanda.
 
Fast det är ju absolut en kärna i det hela. Om en mediterar i sin tro eller inte.

Alltså, kan jag bara få dejta mina hypotetiska ateister ifred?! :arghh:

😂
Jag är inte ute efter att övertala dig :) Jag vill bara förstå vad det är i att benämna en ståndpunkt som religion som gör att den är så mycket "värre" än samma ståndpunkt som inte benämns som religion. Varför är kärnan i det hela namnet, och inte det faktiska levnadssättet/värderingarna?
 
Precis. De påverkar mig och jag likställer dem (nåja) med en människa som tror på en värld och verklighet som är helt annorlunda från min. Alltså en där troll och gudar och spöken existerar oavsett om personen försöker få mig att ta del av deras verklighet. För mig är det en dealbreaker - såvitt jag vet. Om jag får välja.

Står det alltså i någons dejtingprofil att de är buddhist eller tror att ekollon har en själ, eller för all del att de går i kyrkan varje söndag är det ett nej från mig. :)

Alltså inte bara aktiv tro utan tro öht? För vad är annars passiv tro?

Det skulle förmodligen bli ett nej från mig också. Men mest för att jag skulle fundera över varför det är så viktigt att framhäva just den delen av deras person. Har samma känsla för folk som är noga vilka lag de hejar på i sport.
Det är en annan sak om det kommer upp mer i förbifarten.
 
Mysigt påhopp. Jag har lite svårt att se vad i mitt inlägg som motivera att bli kallad rövhål. Men du visar på mycket av det som jag upplever som problematiskt med religion och religiösa, att toleransen för kritik av religionen och idéerna inte finns hos troende. Jag har inget behov av att kritiserar dig som troende, och jag har inget behov av att i en diskussion med dig direkt hävda att bibeln är en påhittad saga för att föra vidare religionens idéer, men i en diskussion om religion och min syn på att dela livet med en religiös partner måste jag få framföra åsikten att bibeln inte är mer än en saga, och jämställd med andra liknande sagor från andra religioner, utan att bli kallad rövhål.

Om jag inte får kritisera bibeln öppet på ett forum för det är respektlöst, vad mer måste jag förhålla mig till och följa för att respektera religioner?
Jag kallade inte dig för rövhål, ledsen att du uppfattade det så. Vad jag menar är att du kan få bete dig precis hur fasen du vill, ingen dikterar något för dig, vare sig man tror eller inte tror på något. Men Lika stor rätt som att du hävdar din rätt att hävda att Bibeln är en sagobok och hävdar din rätt att få kalla den det, lika stor rätt har jag att hävda att man faktiskt kan respektera andra människor och se bortom det här. "Ja jag tycker att det bara är trams och det är bara en bunt papper fylld med skitsnack, men jag väljer att kalla den dess namn (Bibeln eller bibeln, vilket man väljer)". Eller så kan man skita i andra människors tro och uttryckligen kalla den sagobok och använda andra nedvärderande ord och nedlåtande ton när man pratar om sagoboken. Man behöver inte uttrycka den som helig, man behöver inte tycka det, men det känns väl inte jobbigt att kalla den för bibeln?

Jag har inget emot kritik mot religionen eller en tro, däremot nedvärderande ord och hånande och flamsande är trist. Och här på buke tenderar det att vara få vettiga diskussioner där man diskuterar med kritisk röst, och mer trams, nedvärderande ord och hånande av de som tror.
 
Jo, jag förstår att en behöver vara någorlunda bekväm med/nära i verklighetsuppfattning, vad jag menar är väl att det underligt att dra gränsen hårt vid religion. Som sagt, det finns ju religioner som inte tror på något annat än livet här och nu, till exempel vissa buddhister, satanister mfl. Om medan du spelar tv-spel för att slappna av så mediterar din partner en stund - är det verkligen olika verklighetsuppfattning?
Men den här tråden handlar ju om religion, så då svarar folk om religion? Jag har massor av ideologiska dealbreakers, inte bara religiös tro. Men jag tar inte upp att tex en stark tilltro till polisväsendet här, för det är inte trådstartarens fråga?
 
Men den här tråden handlar ju om religion, så då svarar folk om religion? Jag har massor av ideologiska dealbreakers, inte bara religiös tro. Men jag tar inte upp att tex en stark tilltro till polisväsendet här, för det är inte trådstartarens fråga?
Nej, det är inte det jag försöker säga. Vad jag menar är att jag inte förstår att en person kan säga att de accepterar t.ex. en vegan, men om personen är vegan på religiösa grunder (och det är det enda av religionen som märks/utövas/tänks kring) så är det plötsligt inte okej.
 
Det är jag förstås medveten om, jag tycker att flera religioner verkar trevliga och många som modern satanism till exempel har ju egentligen ingenting med tro på andra entiteter att göra (är det fortfarande en religion då?) men generellt känner jag att jag inte vill rulla med ögonen åt det min partner känner i hjärtat helt enkelt.
Meditera kan en göra helt utan någon slags trosuppfattning. :)
Om jag skulle stötta nån religion så vore det satanismen. De håller religiösa abortriter i amerika, så folk kan göra abort trots alla nya skitlagar ❤️

Screenshot_2023-01-12_at_14-46-47_The_Satanic_Temple_thesatanictemple_Instagram_photos_and_videos.png
 
Nej, det är inte det jag försöker säga. Vad jag menar är att jag inte förstår att en person kan säga att de accepterar t.ex. en vegan, men om personen är vegan på religiösa grunder (och det är det enda av religionen som märks/utövas/tänks kring) så är det plötsligt inte okej.
Aha, sorry.
 
Jag är inte ute efter att övertala dig :) Jag vill bara förstå vad det är i att benämna en ståndpunkt som religion som gör att den är så mycket "värre" än samma ståndpunkt som inte benämns som religion. Varför är kärnan i det hela namnet, och inte det faktiska levnadssättet/värderingarna?
Du tog upp vegan som exempel i ett senare svar - nu vet jag inte om jag som allätare skulle orka med ett samboförhållande (till exempel) med en vegan oavsett, men det är mest praktiskt. Hur som helst kan jag helt och hållet Förstå och sätta mig in i en diskussion som rör sig praktiskt om djurhållning, respekt och klimat, till exempel. En liknande diskussion som bara berör själsliga eller religiösa aspekter har jag svårt att greppa. Vi har helt enkelt olika världsbild, trots att båda möts i många punkter.
 
Jag är inte ute efter att övertala dig :) Jag vill bara förstå vad det är i att benämna en ståndpunkt som religion som gör att den är så mycket "värre" än samma ståndpunkt som inte benämns som religion. Varför är kärnan i det hela namnet, och inte det faktiska levnadssättet/värderingarna?
För mig är det just "helighet" som inte får diskuteras eller ifrågasättas. Om min partner vägrar äta fläsk för att grisar är smarta djur så kan vi prata om hur man bedömmer intelligens, om intelligens medför starkare rätt till välfärd osv. "Religiösa" övertygade veganer brukar sällan uppskatta någon diskussion utan man blir kallad barnamördare... 🙄

Om min partner tror att det är viktigt att inte äta kött på fredagar (men ägg och fisk är okej) för att det är bestämt så i uppväxtkulturen och den får inte ifrågasättas, så skiter jag i om han kallar det kultur eller religion.

Det är själva särbehandlingen av "helighet" som är dealbreaker för mig!

Och att prata om, vända och vrida på "sanningar", samhällsfrågor och sånt är en enorm del av vår relation. Vi hade heta debatter om prostitution ett tag, då jag var hårt indoktriberad i hur bra den "svenska modellen" är, och han hade helt andra infallavinklar.
 
Du tog upp vegan som exempel i ett senare svar - nu vet jag inte om jag som allätare skulle orka med ett samboförhållande (till exempel) med en vegan oavsett, men det är mest praktiskt. Hur som helst kan jag helt och hållet Förstå och sätta mig in i en diskussion som rör sig praktiskt om djurhållning, respekt och klimat, till exempel. En liknande diskussion som bara berör själsliga eller religiösa aspekter har jag svårt att greppa. Vi har helt enkelt olika världsbild, trots att båda möts i många punkter.

För mig är det just "helighet" som inte får diskuteras eller ifrågasättas. Om min partner vägrar äta fläsk för att grisar är smarta djur så kan vi prata om hur man bedömmer intelligens, om intelligens medför starkare rätt till välfärd osv.

Om min partner tror att det är viktigt att inte äta kött på fredagar (men ägg och fisk är okej) för att det är bestämt så i uppväxtkulturen och den får inte ifrågasättas, så skiter jag i om han kallar det kultur eller religion.

Det är själva särbehandlingen av "helighet" som är dealbreaker för mig!

Och att prata om, vända och vrida på "sanningar", samhällsfrågor och sånt är en enorm del av vår relation. Vi hade heta debatter om prostitution ett tag, då jag var hårt indoktriberad i hur bra den "svenska modellen" är, och han hade helt andra infallavinklar.

Så om jag förstår er rätt så handlar det egentligen inte om huruvida det är religion eller inte, utan om huruvida personen är öppen för att diskutera eller inte? Men i så fall förstår jag ändå inte riktigt varför gränsen dras vid religion, då det finns massor med religiösa människor som diskuterar och ifrågasätter och förändrar, och massor med icke-religiösa som inte gör det.
 
Alltså inte bara aktiv tro utan tro öht? För vad är annars passiv tro?

Det skulle förmodligen bli ett nej från mig också. Men mest för att jag skulle fundera över varför det är så viktigt att framhäva just den delen av deras person. Har samma känsla för folk som är noga vilka lag de hejar på i sport.
Det är en annan sak om det kommer upp mer i förbifarten.
Tro överhuvudtaget, om jag får välja. Det känns så otroligt främmande för mig med tanken på en allsmäktig entitet (er?), någon vakande fadersfigur eller ödesmakt att jag skulle ha svårt att relatera till peronens resonemang, känner jag.

Amen till ditt andra stycke också. Starkt nej!
 
Så om jag förstår er rätt så handlar det egentligen inte om huruvida det är religion eller inte, utan om huruvida personen är öppen för att diskutera eller inte? Men i så fall förstår jag ändå inte riktigt varför gränsen dras vid religion, då det finns massor med religiösa människor som diskuterar och ifrågasätter och förändrar, och massor med icke-religiösa som inte gör det.
Inte bara diskussion, jag diskuterar jättegärna med mina vänner, min familj och bekanta oavsett vilken tro eller icketro de tilhör... men väljer jag en livskamrat vill jag att vi lever i samma verklighet. En ickeandlig sådan. Diskutera lär vi göra ändå.

Sedan finns säkert möjligheten att en faller för en person som inte hamnar inom "ramarna" så att säga, men jag tror att risken för just mig är liten. :) I så fall får en ta ställning på nytt.
 

Liknande trådar

  • Låst
  • Artikel
Dagbok Jag var på en föreläsning igår om sorgbearbetning. Den var verkligen bra! Riktigt bra, gav mig jättemycket! Det är verkligen inte allt...
Svar
0
· Visningar
1 169
Senast: cassiopeja
·
  • Låst
  • Artikel
Dagbok Som en person med flera hälsoproblem genom livet som vården inte har kunnat hjälpa, så har jag kommit att fundera en hel del över just...
2
Svar
30
· Visningar
4 499
Senast: TinyWiny
·
Relationer Behöver få ventilera, väljer att vara anonym i detta. Jag är i en relation sedan två år tillbaka med en man som jag verkligen ser som...
3 4 5
Svar
90
· Visningar
9 234
  • Låst
  • Artikel
Dagbok Det finns vissa människor som framkallar mina sämre sidor. Människor som får mig att bli någon jag inte vill vara. Jag skulle så oerhört...
Svar
0
· Visningar
1 133
Senast: cassiopeja
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp