Dejtingtråden 39

[Skojamindoja]

Men hur hittar ni alla dessa killar då? Som dessutom är så pass intresserade av er tillbaka att ni kan välja och vraka?

Jag kan verkligen inte välja och vraka. Ser högst ordinär ut och är ganska tillbakadragen/introvert, plus att jag vägrar nätdejta. Men de män jag träffat i vuxen ålder som åtminstone i någon mån varit intresserade av mig har varit följande:

Kille 1, träffade jag när jag var 21. Vi gick samma utbildning. Om inte jag varit världens mesta fegis hade det nog faktiskt blivit vi.
Kille 2, honom träffade jag sommaren efter kille 1, så jag skulle fylla 22. Vi jobbade på samma jobb.
Kille 3, ett par år senare, jag skulle fylla 25. Min sommarjobbskollegas bästa kompis jobbade på samma jobb som honom, så det var egentligen henne han lärde känna först (som vän alltså), så han kom till vårt jobb och hälsade på henne. Då träffades vi. Det är också honom jag har varit tillsammans med längst.
Kille 4, jag var 28. Vi träffades på jobbet. Han kunde inte lämna sin relation p.g.a. orsaker jag aldrig kommer skriva ut här, men hade vissa saker varit annorlunda hade det nog varit honom jag skulle delat mitt liv med. Världens finaste kille, i viss mån kommer jag nog alltid känna känslor för honom, även om det idag är på en hanterlig nivå.
Kille 5, då var jag 34 (är 37 idag). Vi träffades genom gemensamma kontakter.

Det kommer finnas killar! Jag har efter varje snubbe tänkt att det aldrig kommer komma någon som jag kommer känna så för igen, särskilt efter kille nummer 4 som då är den jag känt absolut allra mest för och i någon mån fortfarande känner saker för. Ändå träffade jag kille nummer 5. Åtminstone 1, 3 och 4 är fortfarande personer jag tycker om, och jag har kvar 1 och 3 på sociala medier, men det är mest ettan jag har sporadisk kontakt med (på en helt oskyldig kamratnivå).

 

[Trasmatta]

Problemet var väl att snällheten rinner ut när alkoholen rinner in? Och att det sker för ofta?

Han är snäll full också, det är det som är så genuint med honom. Han ballar liksom aldrig ur och blir dum.
Han kan tjata lite men inte mer än så, och han tjatar inte om negativa saker utan kan säga tusen gånger att han gillar mig.

 

[Palermo]

Nej men när jag läser den här tråden får jag uppfattningen av att många har väldigt mycket att välja på och att väldigt många män verkar vara intresserade tillbaka?
Jag vet inte ens var jag skulle hitta alla som eventuellt skulle vara intresserade av mig,

Jag har aldrig varit i närheten av att någon ens har berättat för mig att hon har mycket att välja på i sammanhanget. Jag fattar inte ens vad det skulle innebära. Om man ska välja en glass, men man har fem favoritsorter - ja, då har man mycket att välja på. Men att ha fem möjliga favoritpartners till hands på ett liknande vis måste vara extremt sällsynt.

 

[Skojamindoja]

Men om han som i mitt fall både är snäll och snygg då?

Fast han har ett alkoholmissbruk, och det tycker jag överskuggar allting annat.

 

[Bison]

Ja jag vet inte hur jag ska ändra på det bara, jag har haft rätt många förhållanden både bra och dåliga och var väl för i tiden den som var the bad girl och sårade dom som var kära i mig så det är väl någon form av karma nu

Jag har tänkt lite på det här nu under dagen.
Tänk igenom vad som varit bra och dåligt i tidigare relationer. Vilka egenskaper du uppskattar och vilka du vill undvika.
Bygg en mental bild av hur du vill att din relation ska se ut.
Vad vill du ha och vad kan du ge.

För mig ser det ut ungefär såhär.
Våra personligheter ska matcha varandra, samma syn på livet och samma värderingar. Ha roligt och skratta mycket tillsammans, han behöver vara glad, positiv med mycket driv.
Kommunikativ och nära till sina känslor. Kunna prata om allt, det enkla såväl som det svåra.
Att vi har en ömsesidig respekt för varandra, där båda blir sedda och lyssnade på. Att vi prioriterar och värdesätter vå relation samtidigt som det finns förståelse och utrymme för att vi är två individer med egna liv och egna intressen.
Mjukhet framför macho.
Sen älska djur såklart

 

[athena_arabians]

Men hur hittar ni alla dessa killar då? Som dessutom är så pass intresserade av er tillbaka att ni kan välja och vraka?

Att "välja och vraka" känns som ett märkligt uttryck i partnersammanhang (dvs att en letar efter en livspartner, inte något tillfälligt). Det en vill är ju att hitta just den där personen en absolut inte vill leva utan och vice versa. Inte att "Kalle är nog lite bättre än Olle, så jag tar Kalle".

Jag blir helt ärligt lite lätt illamående av tanken att ha en rad män framför mig och välja vilken som är "bäst" som att en är på en hästutställning. Jag skulle inte vilja vara en av kvinnorna i en omvänd situation.

 

[Trasmatta]

Att "välja och vraka" känns som ett märkligt uttryck i partnersammanhang (dvs att en letar efter en livspartner, inte något tillfälligt). Det en vill är ju att hitta just den där personen en absolut inte vill leva utan och vice versa. Inte att "Kalle är nog lite bättre än Olle, så jag tar Kalle".

Jag blir helt ärligt lite lätt illamående av tanken att ha en rad män framför mig och välja vilken som är "bäst" som att en är på en hästutställning. Jag skulle inte vilja vara en av kvinnorna i en omvänd situation.

Nej mer att flera stycken i tråden verkar kunna välja.
Jag har inte massor att välja på visst träffar man nytt folk då och då men hur många är singlar och hur många man blir intresserad av själv blir själva intresserade tillbaka?

Men kanske är nätdejting jag vet inte.
Jag har aldrig provat

 

[Sassy]

Nej mer att flera stycken i tråden verkar kunna välja.
Jag har inte massor att välja på visst träffar man nytt folk då och då men hur många är singlar och hur många man blir intresserad av själv blir själva intresserade tillbaka?

Men kanske är nätdejting jag vet inte.
Jag har aldrig provat

Man behöver inte massor, man behöver möjligen en. En som är rätt, inte en "vem som helst".
Nä, det är inte lätt, det är väl därför vi är flera som är singlar mer eller mindre ofrivilligt?

Lösningen för att öka chanserna är att se till att träffa mer folk, hur man nu gör det (jag föredrar definitivt sociala sammanhang framför dejtingappar). Samtidigt som man funderar på i vilka sammanhang den typen av människor man vill träffa kan tänkas hänga. Och vid behov jobbar med sin självbild och sina relationsmönster om det är en vanlig grej att falla för folk som är olämpliga för en seriös relation.

Svaret kan ju aldrig vara "nöjd dig med den du har nu, oavsett hur dålig matchning det är"?

Jag har också fortsatt träffa hopplösa snubbar alldeles för länge, för att jag ju tyckt om dem av olika anledningar och vi haft roligt tillsammans. Det gör inte att det är en vettig person att satsa på om det är ett seriöst förhållande man faktiskt vill ha.

 

[Dorinda]

Grannen är kanske någon att hänga i granen endå. Han följde frivilligt med till stallet å hälsa på min häst och hjälpte mig packa ihop alla grejer å bära till bilen då jag ska flytta hästen på lördag. Sen bjöd han in mig till sin lägenhet och vi lyssna på musik och kysstes. Vi skojade om att hans dotter har fixat ihop oss Att hon wingat sin pappa. Känns verkligen så bra och naturligt med honom. Men en sak jag reagerade på var att han sa att han inte har så många vänner. Att han ofta känner sig ganska uttråkad. Jag lever ett aktivt liv med många människor runt om kring mig. Då blir jag såklart orolig vill han träffa mig för han är nyfiken på mig eller för han känner sig ensam å uttråkad?

Hade han inte nyss separerat? Då försvinner ju ibland en stor del av umgänget. Så kanske helt rimligt att han inte byggt upp det ännu?

 

[Tantan]

Nej mer att flera stycken i tråden verkar kunna välja.
Jag har inte massor att välja på visst träffar man nytt folk då och då men hur många är singlar och hur många man blir intresserad av själv blir själva intresserade tillbaka?

Men kanske är nätdejting jag vet inte.
Jag har aldrig provat

Det är mindre intressant för mig, men jag har aldrig letat efter partner, de har dykt upp ändå.

 

[Bison]

Nej mer att flera stycken i tråden verkar kunna välja.
Jag har inte massor att välja på visst träffar man nytt folk då och då men hur många är singlar och hur många man blir intresserad av själv blir själva intresserade tillbaka?

Men kanske är nätdejting jag vet inte.
Jag har aldrig provat

Det är ju väldigt olika hur man är och hur ens sociala liv ser ut.

Jag är introvert och reserverad. Avskyr alla former av sociala sammanhang och speciellt när de innefattar nya människor, döden, döden, döden!

Har dejtat några från mitt jobb, stort företag med ca 3000 anställda.
Annars föredrar jag nätdejting, enkelt att kunna sålla bort allt jag vill undvika och känns bra att lära känna varandra lite innan träff.

 

[Skojamindoja]

Nej mer att flera stycken i tråden verkar kunna välja.
Jag har inte massor att välja på visst träffar man nytt folk då och då men hur många är singlar och hur många man blir intresserad av själv blir själva intresserade tillbaka?

Men kanske är nätdejting jag vet inte.
Jag har aldrig provat

Fast väldigt många i den här tråden (eftersom det är just en dejtingtråd) nätdejtar. Och då är det inte konstigt att kanske ha flera på gång samtidigt och träffa många olika.

Vissa har också ett stort socialt umgänge och då är det heller inte konstigt att man träffar mycket folk.

Min syster träffade sin sambo väldigt traditionellt på krogen. Min bror däremot träffade sin genom en släkting som bodde granne med sambons sommarstuga så han tussade ihop dem. Man kan träffa rätt person på de absolut mest oväntade ställen.

 

[monster1]

Han är snäll full också, det är det som är så genuint med honom. Han ballar liksom aldrig ur och blir dum.
Han kan tjata lite men inte mer än så, och han tjatar inte om negativa saker utan kan säga tusen gånger att han gillar mig.

Problemet är att han har ett aktivt missbruk, något som kommer överskugga allt i er relation om ni inleder en. Om han inte får behandling för att sluta kommer det att konsumera hans liv och om ni blir tillsammans troligen delar av ditt också. Det spelar liksom ingen roll hur underbar han är när han drar med sig den svärtan som det innebär att vara alkoholist.
Sen finns det problemet att han sannolikt inte vet vem han själv är när han inte är missbrukare, då menar jag inte när han är nykter utan när han inte har ett pågående missbruk.Om han nu är så underbar som du beskriver så stå på sidan och stötta honom i att bli fri från missbruket, när han varit fri från missbruk ett år så kan ni ju börja dejta igen och se om det fungerar.
Men att ge sig in i ett förhållande med någon som missbrukar, det kommer ju bara inte gå. Den personen kommer göra dig besviken hela tiden, för när den inte dricker, så tänker den på alkohol, så fungerar missbruk.

 

[sicx]

Nej mer att flera stycken i tråden verkar kunna välja.

Men det du missar är att valet handlar inte om vem man ska gå vidare med mellan person A, B eller C utan mellan A och dig själv.

Valet handlar om: är person A bra nog för att jag, det viktigaste i mitt liv, ska välja hen, eller ska jag välja mig själv och gå vidare med mitt liv.

Folk lever inte i någon dejtingshow där det står potentiella partners på led som man väger mot varandra, man väger alltid mot sig själv. Vad matchar mig och min bild av livet jag vill leva? Passar den här personen in i vad jag tänkt mig mitt liv ska vara?

Sidenote men relaterat: fan vad vi måste sluta leva efter konceptet "något är bättre än inget". Sluta upp med att nöja oss, varför ska man göra det?!

 

[SaraXX]

Ska hem till honom i eftermiddag, dejt nr tre (men vi har ju träffats många gånger i andra sammanhang). Det blir nog översovning och gissar på sex. Jag hoppas att sovandet inte blir allt för mycket katastrof, jag är inne i en dålig sovperiod nu och jag brukar sova ännu sämre borta. Ser fram emot kvällen iaf!

 

[Skojamindoja]

Sidenote men relaterat: fan vad vi måste sluta leva efter konceptet "något är bättre än inget". Sluta upp med att nöja oss, varför ska man göra det?!

Detta är så sant. Jag hade verkligen hoppats att vuxna kvinnor hade kommit längre 2026 än mina tjejkompisar i högstadiet som tyckte att en kille, vilken som helst, var bättre än att inte ha en kille.

 

[startpompe]

Men hur hittar ni alla dessa killar då? Som dessutom är så pass intresserade av er tillbaka att ni kan välja och vraka?

Men en person med aktivt missbruk ska man välja bort oavsett om det finns andra kandidater eller inte (i och för sig gäller det ju alla personer man dejtar och det inte känns bra med) strunt samma om det är enda personen i världen som visar intresse, det är inte värt det.

 

[Trasmatta]

Men en person med aktivt missbruk ska man välja bort oavsett om det finns andra kandidater eller inte (i och för sig gäller det ju alla personer man dejtar och det inte känns bra med) strunt samma om det är enda personen i världen som visar intresse, det är inte värt det.

Ja han har nog missbrukat resten av veckan nu för vi har inte hörts av sen i tisdags.

 

[cambodia]

Jag mår ibland väldigt dåligt ensam, men har ändå landat i att jag mår bättre själv än med ”vem som helst”.
Jag avslutade med exet när jag tillslut insåg hur dumt det var. Jag hade lixom fastnat i något sorts tänk att ”det är såhär det kommer vara nu, det är bara att acceptera”.
Men så var det ju inte!

Jag valde nog exet lite för att jag inte trodde jag skulle hitta någon annan och var lite kär i kärleken? Vi var ändå tillsammans i 7 år ungefär, fick ett barn ihop men det var aldrig egentligen bra. Inte jättedåligt, men inte bra heller.

Efteråt har jag verkligen lärt mig vad kärlek är. Hur det känns när någon verkligen tycker om en och bryr sig på riktigt. Och hur det känns att verkligen vara upp över öronen förälskad!
Även om jag fortfarande är ensam är det fint. Jag vet vad jag är värd.

Jag lyssnar inte heller alltid på mig själv (eller andra) men @Trasmatta, försök att ta in vad de skriver ovan för det är viktiga saker!

 

[Trasmatta]

Jag mår ibland väldigt dåligt ensam, men har ändå landat i att jag mår bättre själv än med ”vem som helst”.
Jag avslutade med exet när jag tillslut insåg hur dumt det var. Jag hade lixom fastnat i något sorts tänk att ”det är såhär det kommer vara nu, det är bara att acceptera”.
Men så var det ju inte!

Jag valde nog exet lite för att jag inte trodde jag skulle hitta någon annan och var lite kär i kärleken? Vi var ändå tillsammans i 7 år ungefär, fick ett barn ihop men det var aldrig egentligen bra. Inte jättedåligt, men inte bra heller.

Efteråt har jag verkligen lärt mig vad kärlek är. Hur det känns när någon verkligen tycker om en och bryr sig på riktigt. Och hur det känns att verkligen vara upp över öronen förälskad!
Även om jag fortfarande är ensam är det fint. Jag vet vad jag är värd.

Jag lyssnar inte heller alltid på mig själv (eller andra) men @Trasmatta, försök att ta in vad de skriver ovan för det är viktiga saker!

Jag tycker om kärlek så mycket jag älskar verkligen känslan av den typen av känslor, hade jag inte gjort det så mycket hade jag nog inte brytt mig något särskilt mer om honom nu.

Men ja jag vet att du och alla andra har rätt, han kommer aldrig bete sig normalt så länge han är missbrukare.

Jag ska prata med honom om detta.