Den stora tråden om hovar!

Bukefalos 30 år!

Låter ju som det inte finns massor med andra val än barfota då.
Hovarna går inte sönder när han tappar skorna? Konstigt att bara kliva ur hela tiden om det inte är skört..
Vanligtvis håller de sig hela och fina! Vi har inte haft en enda tappsko under hela sommaren och hösten när skånehovisen skott, men båda perioderna nu efter det med annan hovis har han återgått till att tappa skor igen (vilket han gjort med 4 andra hovisar också som vi testat). Förra skoperioden 3 tappskor på samma hov, denna hittills en. Och då har hoven som tappade skon 3 gånger tyvärr tagit lite stryk.
 
Vanligtvis håller de sig hela och fina! Vi har inte haft en enda tappsko under hela sommaren och hösten när skånehovisen skott, men båda perioderna nu efter det med annan hovis har han återgått till att tappa skor igen (vilket han gjort med 4 andra hovisar också som vi testat). Förra skoperioden 3 tappskor på samma hov, denna hittills en. Och då har hoven som tappade skon 3 gånger tyvärr tagit lite stryk.
Jag vet inte om det är någon tröst men min var likadan. Var tvungen att byta hovis en gång pga att vi var isolerade pga kvarka så min ordinarie hovis ville inte komma iom att hon hade föl hemma. Den hovisen som kom höll på att bli galen på min häst. Vi hade 6 tappskor på 6 veckor... Min häst har oxå en rejäl hovtillväxt så var tvungen att sko var fjärde vecka på sommaren och var femte på vintern men lyckades ändå alltid dra någon/några skor. Min trampade även på sig själv ibland med skador som följd, kan göra det fortfarande men blir sällan några skador när han är barfota.
Sedan när jag kom ut en dag så hade han dragit av sig 3 av 4 skor och då kände jag att nä nu får det räcka så ryckte den sista oxå. Så jag förstår precis hur det känns!
 
Vad häftigt att hon funkar barfota! Är ju verkligen en sådan sak man tänker att sko kan hjälpa eller tom vara nödvändigt. Har ni någon teori om varför?
Ja verkligen! Min teori är att vi kan hålla hoven balanserad med hjälp av tätare verkning och då regelbunden återställning av balansen. Jag putsar lite men har turen att min hovslagare är i stallet rätt ofta så han checkar hennes framhovar typ var tredje vecka. Jag måste fråga vad min hovslagare tror för jag är faktiskt inte säker på att jag frågat just den frågan. Superintressant ju!
 
Vanligtvis håller de sig hela och fina! Vi har inte haft en enda tappsko under hela sommaren och hösten när skånehovisen skott, men båda perioderna nu efter det med annan hovis har han återgått till att tappa skor igen (vilket han gjort med 4 andra hovisar också som vi testat). Förra skoperioden 3 tappskor på samma hov, denna hittills en. Och då har hoven som tappade skon 3 gånger tyvärr tagit lite stryk.
Synd att du inte har möjlighet att ha skånehovisen nu. Så jobbigt att byta när man haft något som börjat funka.
Hoppas du hittar en lösning.
 
Att ta en period barfota för att få igång tillväxten kan vara en bra idé. Det är även lättare att fixa balansen då, när man kan ta lite men ofta. Då är risken mindre för skador än om man gör stora omställningar sällan.

Innerväggen (den vita, sega) är den som håller fast sömmen när hoven växer. Om den förtvinat och är jättetunn så blir dels risken för sömstick högre, och dels så är ytterväggen inte flexibel och påfyllningsbar på samma sätt. Sömmen nöter i hålet som vidgas med tiden, tills skon lätt lossnar, om det inte finns en tjock innervägg som suger fast den. Innerväggens material fylls dessutom på hela tiden, den växer inte enbart uppifrån som ytterväggen gör.

Så barfota och extra zink- och koppar, så kan en hov förändras enormt på bara några månader (pga innerväggens tillväxt).

Men om hästen blir öm så blir tillväxten dålig, så det är inte alltid man kan få snabba positiva resultat barfota. Då behöver man fler verktyg, såsom flera par välsittande boots med stimuleringssulor, lim/tejpskor, eller wraps. Alla dom ger mer stimulans än stålskon, eftersom stålskon är helt stum.
 
Alltså jag behöver ventilera lite. Det här kommer bli rörigt för det är en lång historia... Jag har en 7 år gammal halvblodsvalack som har varit skodd sedan han var 3. Han har känsliga hovar och har varit hovrelaterat halt båda fram 2 gånger/perioder. Man kan sammanfatta fynden som "podotrochlear syndrome" vilket är lite ospecifikt, jag vet, men han har liksom inget område man kan pinpointa som problem. Har haft benödem i både hov- och strålben samt lite inflammerade hovleder. Han får ont i hovens bakre delar, typ strålbenshälta.

Förr skoddes han av "vanlig hovis" men efter första perioden med hälta körde jag på klinik. På röntgenbilderna såg han bättre ut med den vanliga hovisen än efter 1 år med klinik nr 1 när nästa hälta kom. Vi har en hovis hemma i Skåne som är superduperduktig och alltid får honom jättefin i fötterna och bekväm på 1-2 skoperioder, men jag har bara varit hemma där i perioder pga plugg i Uppsala. Nu ska jag jobba här uppe och har således inte Skånehovisen nu. Har pga inte helt hundraprocentigt på klinik 1 nu vänt mig till klinikhovis nr 2 och tycker väl det ser fortsatt okej ut just nu. Har dock en liten gnagande magkänsla av att hästen inte är helt bekväm, skulle kunna traktlanda bättre osv.

Den skånska hovslagaren sa direkt nej på mina barfota-funderingar, med argumentet att hästen naturligt är lite obalanserad i sina hovar och med skoningen har han betydligt bättre chanser att korrigera det och hålla honom rak och bekväm. Jag köper det, för som sagt har han verkligen lyckats med min häst! Men samtidigt kan jag nu känna när vi inte har honom som hovis längre att jag är lite sugen på att testa sko av ändå. Min häst är en fena på att dra av sig skor och det är mycket jobb och pengar som går åt på att försöka hålla dem kvar (tejp, boots, shoesecure beroende på väder/hage) och ändå drar han av dem emellanåt och jag börjar känna att jag inte orkar hålla på längre. Skoningen på klinik är inte billig heller direkt.

Nu går han med sulor båda fram och vanliga skor i bak. Ska han fortsätta vara skodd får han troligen ringskor för att ge bättre stöd åt hovens bakre delar längre fram i vår/sommar när det är torrt ute och sannolikheten att skorna sitter kvar åtminstone är lite större. Jag upplever att sulorna (med DIM under) hjälper att viktfördela och jämna ut belastningen, kanske att det blir mer likt barfota än utan sulor? Han skulle behöva räta upp sig lite och komma upp i trakten, de har en liten tendens att bli understuckna.

Jag själv är nyutexad veterinär och har inte så stor erfarenhet av sånt här, men nuvarande klinikhovis och ortopedveterinären som hjälpt mig med hältan verkar mer öppna för barfotatanken än den skånska hovisen. Hade ni vågat sko av? Jag är så jävla rädd att han ska bli halt igen eller att hovarna inte håller för barfota och att vi helt plötsligt backar en massa steg från där vi är nu. Samtidigt skulle det bespara mig mycket huvudbry och pengar om det funkar. Såhär i efterhand ångrar jag att jag inte skodde av honom redan när han köptes som treåring. Försökte visserligen sko av bak en period men blev rädd när hovarna började fransa upp sig och han fick skor på efter en månad igen. Så ska jag sko av honom måste jag nog vara redo med boots även i hagen åtminstone en period... Om ni hade vågat testa barfota, vem är duktig på sånt här i Uppsalatrakten? Jag vill gärna lära mig hålla efter hovarna själv (har tappskokompetens redan men kan naturligtvis inte hur man korrigerar obalans osv) men någonting säger mig att det kommer bli ett projekt, om det ens går att ha honom barfota som sagt.Visa bifogad fil 183070

Dom här hovarna är svåra att bedöma eftersom hovis raspat heeeela hovens utsida, hela vägen upp till kronrand. Det är mycket som döljs då. Lite "sminka en gris" över det så att säga.

Men tåkapningen går inte att dölja, ful ovana som många hovisar har, istället för att balansera ordentligt och vid behov forma skon efter hoven (inte hoven efter skon). Det sabbar överrullningen (det blir som en knyck/balanstapp) och proprioceptionen.

Jag tror det kan finnas stor förbättringspotential om du vill ta dig tiden, men man ska alltid vara beredd på att en rehab tar tid. Och vara beredd med boots innan avskoning. Ingen häst ska behöva ha ont, och det är superdåligt för tillväxten. Jättebra att du kontaktat Viahov för konsult :).
 
Dom här hovarna är svåra att bedöma eftersom hovis raspat heeeela hovens utsida, hela vägen upp till kronrand. Det är mycket som döljs då. Lite "sminka en gris" över det så att säga.

Men tåkapningen går inte att dölja, ful ovana som många hovisar har, istället för att balansera ordentligt och vid behov forma skon efter hoven (inte hoven efter skon). Det sabbar överrullningen (det blir som en knyck/balanstapp) och proprioceptionen.

Jag tror det kan finnas stor förbättringspotential om du vill ta dig tiden, men man ska alltid vara beredd på att en rehab tar tid. Och vara beredd med boots innan avskoning. Ingen häst ska behöva ha ont, och det är superdåligt för tillväxten. Jättebra att du kontaktat Viahov för konsult :).
Fast här har man backat skon för att förmodligen kunna korrigera något som sitter högre upp i benställningen och rörelsemönster.
Håller däremot med om att det är mycket raspat. Hovvägen finns där av en anledning. Att skydda det som är längre in och då raspa så överdrivet blir kontraproduktivt.
 
Fast här har man backat skon för att förmodligen kunna korrigera något som sitter högre upp i benställningen och rörelsemönster.
Håller däremot med om att det är mycket raspat. Hovvägen finns där av en anledning. Att skydda det som är längre in och då raspa så överdrivet blir kontraproduktivt.

Ja, och det är där som systemen går helt isär kan man säga.

Huruvida man tycker att är ok att mekaniskt försöka påverka benställning och rörelsemönster på en vuxen häst.

Det är bra att du tog upp det, för det belyser hur grundtänket skiljer sig, och man kan egentligen gå hela vägen tillbaka till filosofer som Kant gällande det.

Barfotaskolorna utgår från att om man verkar utefter hovbenet (att hoven ska passa foten), så får man optimal funktion för den individuella hästen. Man försöker inte manipulera benställningen, eller rörelsemönstret (med undantaget att en del skolor försöker uppnå traktlandning som ett mål). Avvikelser som uppstår pga ojämn belastning pga benställning osv, jämnar man helt enkelt till för att passa till hovbenet. Givetvis kan resultatet ändå bli att exempelvis en uttåttåad häst blir något mindre utåttåad pga muskulaturen ändras över tiden.
 
Ja verkligen! Min teori är att vi kan hålla hoven balanserad med hjälp av tätare verkning och då regelbunden återställning av balansen. Jag putsar lite men har turen att min hovslagare är i stallet rätt ofta så han checkar hennes framhovar typ var tredje vecka. Jag måste fråga vad min hovslagare tror för jag är faktiskt inte säker på att jag frågat just den frågan. Superintressant ju!

Låter ju logiskt! Det är det jobbigaste tycker jag när min varit skodd, att man ju inte kan försöka hjälpa till oftare när man ser att det glider iväg åt fel håll. Gör det inte det är det ju toppen men annars känns det bara som att man jagar ett ouppnåeligt mål hela tiden :(
 
Att ta en period barfota för att få igång tillväxten kan vara en bra idé. Det är även lättare att fixa balansen då, när man kan ta lite men ofta. Då är risken mindre för skador än om man gör stora omställningar sällan.

Innerväggen (den vita, sega) är den som håller fast sömmen när hoven växer. Om den förtvinat och är jättetunn så blir dels risken för sömstick högre, och dels så är ytterväggen inte flexibel och påfyllningsbar på samma sätt. Sömmen nöter i hålet som vidgas med tiden, tills skon lätt lossnar, om det inte finns en tjock innervägg som suger fast den. Innerväggens material fylls dessutom på hela tiden, den växer inte enbart uppifrån som ytterväggen gör.

Så barfota och extra zink- och koppar, så kan en hov förändras enormt på bara några månader (pga innerväggens tillväxt).

Men om hästen blir öm så blir tillväxten dålig, så det är inte alltid man kan få snabba positiva resultat barfota. Då behöver man fler verktyg, såsom flera par välsittande boots med stimuleringssulor, lim/tejpskor, eller wraps. Alla dom ger mer stimulans än stålskon, eftersom stålskon är helt stum.
Tack för en välskriven sammanfattning och förklaring!
 
Ja, och det är där som systemen går helt isär kan man säga.

Huruvida man tycker att är ok att mekaniskt försöka påverka benställning och rörelsemönster på en vuxen häst.

Det är bra att du tog upp det, för det belyser hur grundtänket skiljer sig, och man kan egentligen gå hela vägen tillbaka till filosofer som Kant gällande det.

Barfotaskolorna utgår från att om man verkar utefter hovbenet (att hoven ska passa foten), så får man optimal funktion för den individuella hästen. Man försöker inte manipulera benställningen, eller rörelsemönstret (med undantaget att en del skolor försöker uppnå traktlandning som ett mål). Avvikelser som uppstår pga ojämn belastning pga benställning osv, jämnar man helt enkelt till för att passa till hovbenet. Givetvis kan resultatet ändå bli att exempelvis en uttåttåad häst blir något mindre utåttåad pga muskulaturen ändras över tiden.
Mekaniskt låter lite som en bilmekaniker 😅
Grejen är att man vill ha en sån hållbar häst som möjligt som är bekväm och därför inte måste kompensera med ett avikande rörelsemönster. Man kan hjälpa och underlätta.
 
Dom här hovarna är svåra att bedöma eftersom hovis raspat heeeela hovens utsida, hela vägen upp till kronrand. Det är mycket som döljs då. Lite "sminka en gris" över det så att säga.

Men tåkapningen går inte att dölja, ful ovana som många hovisar har, istället för att balansera ordentligt och vid behov forma skon efter hoven (inte hoven efter skon). Det sabbar överrullningen (det blir som en knyck/balanstapp) och proprioceptionen.

Jag tror det kan finnas stor förbättringspotential om du vill ta dig tiden, men man ska alltid vara beredd på att en rehab tar tid. Och vara beredd med boots innan avskoning. Ingen häst ska behöva ha ont, och det är superdåligt för tillväxten. Jättebra att du kontaktat Viahov för konsult :).
Tack för din input! Jag har en fråga; det här med "sminka en gris" när man raspar utifrån förstår jag verkligen, för hovbenet sitter ju fortfarande likadant inuti, vinklarna har ju inte ändrats på riktigt sas. Men i detta fallet raspades inte mer än tån (vilket jag också förstår att det finns massor av åsikter kring...), resten av hoven är bara putsad med sandpapper så det är väldigt, väldigt lite som tagits bort öht. Är det fortfarande "lika illa" då? För putsa hoven med sandpapper/block gör ju en hel del hovslagare jag stött på, jag antar för att det ska bli en snygg finish liksom. Inte för att jag bryr mig om det, och jag hade nog hellre haft kvar all hovvägg som går, men...

Jag fotade honom till Viahov igår och jag hade nog inte insett hur mycket det spårat ur på bara någon månad... Han är jätteunderstucken i trakten på ffa ena fram nu och allt ser bara ut att växa framåt 😢
 
Mekaniskt låter lite som en bilmekaniker 😅
Grejen är att man vill ha en sån hållbar häst som möjligt som är bekväm och därför inte måste kompensera med ett avikande rörelsemönster. Man kan hjälpa och underlätta.

Ja, du har inte helt fel. Det mekanistiska synsättet ser djur som maskiner, för att förenkla det. Det är ett gammeldags synsätt, det är flera hundra år gammalt, men det ställer till med mycket även för människor (om folk ser på sin egen kropp med ett mekanistiskt synsätt).

Men levande organismer är något helt annat, mycket komplexare och dynamiskt. Det är inte bara ett extremt komplext signalsystem med hormoner inblandat, utan större organismer är även ekosystem som innehåller många andra organismer, och dessutom så finns det ett medvetande genererat av hjärna och nervsystem som konstant påverkar och påverkas av alla organ i kroppen, de andra organismerna i kroppen, och sinnesintrycken. Schrödinger själv ansåg att någon behövde formulera "New Physics" för organismer, eftersom dom inte passar in i den vanliga fysikens regler.

Det är inte alls så enkelt som att ändra en hovvinkel för att ändra en benställning. När man gör det på en vuxen häst (alltså en vars skelett är färdigvuxet) så kan man ställa till med en kaskad av problem i hästens kropp, som leder till lägre "hållbarhet" (vi kanske snarare ska säga högre skaderisk och nedsatt livskvalitet - maskiner är hållbara, inte levande organismer...). Problem som vi inte ens kan förutsäga - vi vet inte nog mycket.

Ödmjukhet och nogrann observationsförmåga är bästa egenskaperna när man ska jobba med levande organismer, inklusive ens egen kropp.
 
Nu har jag pratat med Anna på Viahov. Hon lät lite tveksam till barfota med våra förutsättningar faktiskt. Möjligtvis om jag kunde fixa en stor sandlåda åt hästen 😂 Nej men skämt åsido så var väl kontentan att det största problemet är verkningen, inte vad hästen har på fötterna. Barfota (även med boots) är en ganska stor risk att ta mtp hästens problematik, samtidigt är det möjligt att det funkar, men jag ska oavsett vara beredd på en lång och jobbig omställningsperiod. Hennes bästa förslag på lösning var limskor, fick rekommenderat två modeller. Oklart om jag kommer hitta någon som kan hjälpa mig med det, eller om det blir skott med järnskor och strålstöd, eller barfota med boots 24/7 till en början och en bön till högre makter.
 
Jag tror att jag ska byta hovslagare, av lite olika anledningar. Men hur hittar man ens en vettig barfotaverkare?
 
Jag tror att jag ska byta hovslagare, av lite olika anledningar. Men hur hittar man ens en vettig barfotaverkare?
Jag hade hört mig för i alla kanaler. Fråga veterinärer, hästtränare, hovslagare, barfotafolk, här etc. Jag vill ha någon som har kunder med långa relationer, där den som sköter hovarna vill följa resan och ta ansvar.

Har sett att det finns de som lägger ut verkningsrutter och så får man anmäla sig om man vill ha med sin häst. Det hade jag inte varit intresserad av.

Folk som snackar skit om kolleger är en röd flagga.
 
Jag tror att jag ska byta hovslagare, av lite olika anledningar. Men hur hittar man ens en vettig barfotaverkare?

Min dröm hade varit en jbv-godkänd hovslagare med intresse för barfotahovar! Alltid säkrast att kunna vända sig till sin ordinarie om problem uppstår känner jag. Ännu hellre dessutom deltagit i lite sådana utbildningar/events som också visar på intresse och öppenhet. Jag frågade runt lite bland hästfolk/professionella jag har förtroende för men flera hade fullt/inte plats på mitt håll. Så det blev tillslut en barfotaverkare som jbv-godkänd hovis tipsade om som "bytt bana" inom barfotahovar. Men inser ju att jag också kan bli tveksam om man hoppar runt "för mycket", vill ändå få en känsla av grund liksom.
 
Min dröm hade varit en jbv-godkänd hovslagare med intresse för barfotahovar! Alltid säkrast att kunna vända sig till sin ordinarie om problem uppstår känner jag. Ännu hellre dessutom deltagit i lite sådana utbildningar/events som också visar på intresse och öppenhet. Jag frågade runt lite bland hästfolk/professionella jag har förtroende för men flera hade fullt/inte plats på mitt håll. Så det blev tillslut en barfotaverkare som jbv-godkänd hovis tipsade om som "bytt bana" inom barfotahovar. Men inser ju att jag också kan bli tveksam om man hoppar runt "för mycket", vill ändå få en känsla av grund liksom.
Jag har lyxen att ha en sån. I Östergötland vet jag ett par stycken iallafall. Eller en av dem kanske är under utbildning förresten, men nördig på barfotahovar och har gjort sin praktik hos "min" hovis. Håller du till häromkring @Habina ?
 
Jag har lyxen att ha en sån. I Östergötland vet jag ett par stycken iallafall. Eller en av dem kanske är under utbildning förresten, men nördig på barfotahovar och har gjort sin praktik hos "min" hovis. Håller du till häromkring @Habina ?

Tyvärr inte. Uppsala är min hemort, men jag har fått tips om en som låter intressant. Tänker att det iaf är värt att testa en gång och se hur det känns. Speciellt som jag vill fortsätta ha bägge hästarna barfota.
 

Liknande trådar

  • Blötlägga hovar för hovslagare
  • Verka hovar
  • Självskötsel hovsprickor
  • Diska nästens hovar varje dag?

Hästnyheter

Bukefalos, Radannonser

Allmänt, Dagbok

Barn

Hund

  • Valp 2026
  • Valp, tips och råd

Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp