Det bidde ingenting...

[Gammeln]

Tack för era svar.

@Inte_Ung : när går denna 40-årskris över då?

@Myrten : du känner inte mig men jag är faktiskt inte bitter - bara väldigt, väldigt sorgsen just idag.

@Thera & @GoLightly : Jag har inte ekonomi för att varken adoptera eller inseminera.

@ekra : Jag släppte certet när jag köpte hästen, och är hursomhelst inte intresserad av att köpa vänner eller "beundrare" genom att bjuda på gratisflygningar.

Jag har ett bra jobb, egentligen, bara inte det som jag är utbildad till (jag har två helt skilda högskoleutbildningar). Jag kan inte köpa en liten stuga då jag inte har några pengar, allt går till hästen nu och eftersom jag bor i hyresrätt har jag inget värdefullt att sälja.

Angående kärlek så vet jag att många finner den igen sent i livet, men jag är nog ganska ensam om att ALDRIG haft någon vid min ålder. Om ingen ville ha mig när jag var ung, smal och (ganska) söt, så är det knappast bättre odds nu när jag är medelålders, tjock och alldaglig (nu var jag diplomatisk).

Men försök se det positiva också . Du har ju iaf sluppit sambo som. Det har ju funnits många här som har haft ett helvete med det å det är ju inget att sträva efter.

Även om du är medelålders, tjock och alldaglig nu så finns det ju killar också som är det och det är ju tiden o åldrandet som gör oss till det. Ingen kommer undan det. Det hör till livet

 

[Gammeln]

jag är helt enkelt inte attraherande på något vis.

Men kom du inte ihåg när jag försökte flirta med dig för att jag tyckte du var intressant å sen fick jag nån kommentar å så la jag ner allt

 

[TheRedLightning]

Ensamstående utan föräldraerfarenhet är ju kanske inte heller de som man helst brukar vilja se som fosterhem. Och har man drömt om en egen familj med egna barn, så är det ju inte alls sagt att fosterhem åt ungdomar med problem är nåt som ens liknar samma sak.

Det är ganska mycket som faktiskt är omöjligt, att låtsas att allt går bara man vill är att lura sig själv. En del saker är inte möjliga eller lagliga att göra, hur gärna man än vill. Det finns ju ett talesätt "det finns saker du kan inverka på, där ska du göra ditt bästa. Och så finns det saker du inte kan inverka på, de ska du låta vara. Klokheten ligger i att kunna skilja det ena från det andra." Att tro att precis allt är möjligt, är också ett sätt att stänga sig blodig mot fakta och omständigheter. Bättre att lägga krutet där det kan göra skillnad.

Om målet är egna biologiska barn, och att ha partner och egen fanilj, så är det ju inte sagt att man alls når det genom att t ex bli fosterförälder för en ensamkommande afghansk pojke i femtonårsåldern. Det kan säkert också bli bra, men det är något helt annat.

Men jisses va ni är negativa då, hur ska t ex någon kunna hålla hoppet uppe när det bara kommer en massa negativa sanningar. So what om man inte har föräldraerfarenhet, hur ska man kunna ha det om man t ex inte kan skaffa egna barn? Inget är omöjligt för den som verkligen vill och "slåss" för sin sak.

 

[Magiana]

Där det finns en vilja, finns det en väg. Men samtidigt behöver man kontakt med verkligheten. Man behöver peka på de hinder man har att övervinna. Då kan man också skapa en plan för att få det man vill ha.

 

[Hyacinth]

Inget är omöjligt för den som verkligen vill och "slåss" för sin sak.

Men Jo. Det finns saker som kan vara omöjliga hur mycket man än vill och kämpar. Alla får inte adoptera, flyga till månen, bli friska från sjukdomar, bli skuldfria, lyckliga, osv. Det där är lika befängt som en kollega som hävdar att allt sitter i huvudet (dvs inställning) , allt från barnens vattkoppor till cancer. Det blir en "skyll dig själv, du har inte kämpat/velat uppnå/Osv-mentalitet.

Otur och slump, skulle jag säga om man inte avsiktligt legat under en sten.

 

[TheRedLightning]

Men Jo. Det finns saker som kan vara omöjliga hur mycket man än vill och kämpar. Alla får inte adoptera, flyga till månen, bli friska från sjukdomar, bli skuldfria, lyckliga, osv. Det där är lika befängt som en kollega som hävdar att allt sitter i huvudet (dvs inställning) , allt från barnens vattkoppor till cancer. Det blir en "skyll dig själv, du har inte kämpat/velat uppnå/Osv-mentalitet.

Otur och slump, skulle jag säga om man inte avsiktligt legat under en sten.

Palla med era negativa inställningar, jag hoppas TS har fått dom råd denne behöver. Själv är jag varken intresserad av adoption/foster/barn så nu släpper jag detta och går jag vidare.

 

[Hyacinth]

Palla med era negativa inställningar, jag hoppas TS har fått dom råd denne behöver. Själv är jag varken intresserad av adoption/foster/barn så nu släpper jag detta och går jag vidare.

Ursäkta? Palla?

Jag tycker det är bättre med konstruktiva råd än att hojta att alla minsann kan göra allt.

 

[Kattennizze]

Men Jo. Det finns saker som kan vara omöjliga hur mycket man än vill och kämpar. Alla får inte adoptera, flyga till månen, bli friska från sjukdomar, bli skuldfria, lyckliga, osv. Det där är lika befängt som en kollega som hävdar att allt sitter i huvudet (dvs inställning) , allt från barnens vattkoppor till cancer. Det blir en "skyll dig själv, du har inte kämpat/velat uppnå/Osv-mentalitet.

Otur och slump, skulle jag säga om man inte avsiktligt legat under en sten.

Jamen eller hur! Eller det värsta av allt, när man som alkoholistbarn får höra, jaaaaaaa men det finns en mening med att just DU skulle drabbas av en förstörd barndom, du hade ju inte blivit den människan som du är nu annars! Nä. Det finns ingen mening med det. Totalt meningslöst. Det finns ingen mening med cancer heller, det finns ingen mening med att vara ofrivilligt barnlös som TS heller. Det bara blev så, av slump eller otur, vad vet jag. Däremot tycker jag att du gav TS ett bra råd, börja med det som känns viktigast just nu, och som känns möjligt. Ingen kan ju veta om TS hittar nån som hon förälskar sig i, det kanske aldrig händer. Eller så händer det. Man vet inte, och inställningen sitter inte alls i huvudet, det är bara nedlåtande trams.

 

[Mabuse]

Men jisses va ni är negativa då, hur ska t ex någon kunna hålla hoppet uppe när det bara kommer en massa negativa sanningar. So what om man inte har föräldraerfarenhet, hur ska man kunna ha det om man t ex inte kan skaffa egna barn? Inget är omöjligt för den som verkligen vill och "slåss" för sin sak.

Nu är det ju ingen rättighet att bli fosterförälder, har du inga egna barn så är det inte "so what" utan "tough shit", då kan du kanske inte bli just fosterförälder. Sociala myndigheter har ingen skyldighet att ge alla som vill ett fosterbarn. Ungefär som att andra länder inte har någon skyldighet att ge alla som vill ett adoptivbarn.

Är man fyrtio och ensamstående, och vill ha barn, så är insemination i Danmark det alternativ som förefaller mig mest realistiskt. Då krävs förståss att man har ekonomi att finansiera det.

Att tro att allt är möjligt bara man vill, och att omständigheter som pekar på motsatsen bara är negativa sanningar, tror jag är att göra sig själv en björntjänst. En del är inte möjligt alls, och andra saker är bara möjliga om man är beredd att offra absolut allting annat för att uppnå det. Och det kanske man inte tycker det är värt.

Mycket är möjligt, framförallt om man är beredd att offra allt för att få det, men inte allt.

 

[Gabbi]

Det beror på var man bor. Jag bor på landsbygden i Stockholms län. Det är svindyrt här. Man får knappt något alls för under en miljon, knappt ens om man kan slanta upp 1,5 miljon.

Måste "en röd liten stuga" ligga så nära stan då? Kan man inte åka bil eller tåg någon timme för att komma till en stuga man har som sommarställe?

 

[Gabbi]

Det är inte så intressant för en kille om en tjej har flygcert för det brukar inte impa. Då känner sig killen underlägsen och flyr. Däremot så blir det bättre om killen har flygcert då brukar det oftast impa på tjejen. Sen får jämställdnissorna säga vad dom vill men så ser verkligheten ut och då pratar jag inte om några enstaka undantag som naturligtvis finns

Du måste skämta? fast det är klart, vilket fantastiskt bra varningstecken. Om jag träffade en kille och han inte var impad över mina hobbys och saker jag ansträngt mig för att uppnå, då vet jag ju omedelbart att det inte blir en andra dejt. :-)

 

[Inte_Ung]

Du måste skämta?

Tyvärr inte.
"Annie Get Your Gun" är fortfarande aktuell.
Men sådana män väljer man ju bort.

 

[stjarnhimmel]

Det är inte så intressant för en kille om en tjej har flygcert för det brukar inte impa. Då känner sig killen underlägsen och flyr. Däremot så blir det bättre om killen har flygcert då brukar det oftast impa på tjejen. Sen får jämställdnissorna säga vad dom vill men så ser verkligheten ut och då pratar jag inte om några enstaka undantag som naturligtvis finns

Äh de männen kan man låta bli att träffa och välja en annan.
Du vet yngre män kanske inte är som din generation i 90-årsåldern.

 

[Lovisaleonora]

Äh de männen kan man låta bli att träffa och välja en annan.

Precis, jag tycker det är skönt att de fördomsfulla mansgrisarna är så lätta att sålla ut redan från början... Självdiskvalificerande s a s.

 

[stjarnhimmel]

Precis, jag tycker det är skönt att de fördomsfulla mansgrisarna är så lätta att sålla ut redan från början... Självdiskvalificerande s a s.

Precis då får man ju reda på direkt om man passar ihop eller inte. En man som måste hävda sig och känna sig överlägsen är inget för mig. Bra att veta direkt istället för efter en tids förhållande.

 

[lil-sis]

Du måste skämta? fast det är klart, vilket fantastiskt bra varningstecken. Om jag träffade en kille och han inte var impad över mina hobbys och saker jag ansträngt mig för att uppnå, då vet jag ju omedelbart att det inte blir en andra dejt. :-)

Bra för alla, så lite bortslösad tid som möjligt.

 

[stjarnhimmel]

Hur osäker på sig själv är msn om man blir hotad av att någon har flygcert eller ngt annat?
Om man är osäker på sig själv och har dåligt självförtroende så jobbar man väl med det istället för att kräva att andra människor ska ändra och förminska sig själva?
Jag förstår bara inte grejen när man säger att män känner sig hotade av att kvinnor är si eller så. Då är det ju männen som är mesiga och får skaffa sig bättre självförtroende.
Man vill ju inte träffa någon som är som ett rädd rådjur som står i skogsbrynet och skakar.

 

[Minett]

Flera jag känner som antingen fungerar som kontaktperson åt barn via soc (olika antal dagar/månad utifrån behov) eller tagit emot fosterbarn på heltid har saknat egna barn och detta har inte varit något hinder i de fallen i alla fall. Så att direkt måla upp detta som något närmast omöjligt tycker jag är synd! Om det nu skulle vara något som TS vill överväga!

 

[avslutat medlemskap]

Hur osäker på sig själv är msn om man blir hotad av att någon har flygcert eller ngt annat?

Exakt, och vem blir impad av en man som skryter om allt han kan tills det ska bevisas och det visar sig att det bara var tomma ord alltihop?

JAG bryr mig inte om vad en människa kan eller inte kan, ser man inte till det inre så är det ändå kört.

 

[stjarnhimmel]

Jaha, så har mitt fyrtionde levnadsår inletts och hittills kan jag sammanfatta mitt liv med att "det bidde ingenting".

Det blev aldrig några barn eller någon man, jag blev aldrig det jag utbildade mig till och jag blev aldrig riktigt duktig på något. Jag har aldrig haft sex och har aldrig blivit kysst. Det blev aldrig en liten röd stuga med vita knutar och aldrig fick jag borra ned fingrarna i myllan och kalla den min.

Jag har mina föräldrar, min bror, mina brorsbarn, några få men goda vänner, två katter och en fantastisk häst. Det borde väl vara nog!?

Så varför sitter jag här ensam i min hyreslägenhet och gråter?

TS - nu har det gått några dagar. Är det ngt du tänker förändra? Ändra hur du lever i ditt liv? Satt upp några nya mål?