Det här med hästens form...

Jag hittar just nu inte någon tillgänglig info som källa att lägga in, men jag är säker på att jag i tidigare diskussioner har lagt in detta, så jag vet att det finns. Annars kan jag varmt rekommendera Gillian Higgins dvd:er och/eller böcker.

Hur som så kan man ganska enkelt ändå själv konstatera detta om man har lite allmänbildning och förstår sambandet mellan konstruktion och tyngdkraft. Konstruktionen är huvudet och dess form (stort tungt med massan i mitten), tillsammans med halskotorna (smala, ringlande, "långt band") som huvudet är kopplat till. Huvudet är dessutom endast fäst till detta med ligament och muskler.

När huvudet är i lod och "hänger" i konstruktionen, då hamnar nosen något framför lodplan tack vare formen med massan i mitten, då hänger huvudet där med minsta möjliga belastning för senor, ligament och muskler. Den här konstruktionen finns där för att just hjälpa hästen slippa kämpa mot tyngdkraften dygnet runt. Om du tänkt på det så ofta när hästar står och sover, då hänger huvudet i lod.

Men drar hästen in nosen bakom lod (eller för den delen lyfter upp "över lod"), då försvinner den "självbärande" balansen och hästen måste med muskler motverka tyngdkraften för att hålla kvar huvudet där.

En annan effekt av bakom lod (och även över lod) är att nacken blir låst i konstruktionen, de finns några "pinnar" som sticker ut på sidorna där skallen fäster mot atlaskotan, dessa låser huvudet (när hästen är bakom eller över lod) så hästen KAN inte vrida och ställa huvudet i sidled. Det mesta av hästens "böjning" sker då i basen av halsen, eller mitten av halsen. Kotan efter altlaskotan har dock en viss förmåga att vrida i sidled och det är den som hästen i denna "låsta" position försöker använda för att vrida på huvudet om ryttaren får för sig att be om det. Men den är ganska begränsad i sitt rörelseomfång.

Så låsningen, eller den fixerade formen, bakom lod, är komplicerad. Det är nånting man bör undvika (som alla fel och missar) men framför allt inte öva på. Det är helt enkelt ingen bra arbetsform.

Här är en "printscreen" från en av Gillian Higgins dvd:er som jag har här hemma som åskådliggör lite grann det jag försöker visa.

Visa bifogad fil 38492
Jag tycker inte resonemanget håller ihop. Jag har sett många hästar i olika situationer som självmant håller sitt huvud i olika vinklar.
 
Så varenda hopphäst eller ft häst i terrängen har ingen självbärande balans? Det var det dummaste jag läst. 🙄
Jag tror att personen i fråga missat vad ordet självbärande betyder. De så hyllade filmerna från början av 1900-talet är i mina ögon allt annat är självbärande hästar. när jag tittar på dem så undrar jag snarare när de ska trilla omkull.
Ett av de mest magiska ögonblicken ridmässigt för mig är det som visas på min avatar. Där hade jag en häst som bar sig själv genom kroppen utan onödig press på någon enskild del (men på en dressyrbana hade det varit förkastligt att rida så)
 
och hörrni, det finns ju en anledning till att det beskrivna grundkriteriet (nacken högst, nosen något framför lodplan) finns i TR. Det är ju inte för att det ska "se" korrekt ut som kriteriet finns där, utan för att det har en betydelse för hästens balans och harmoni. Det är ju för övrigt inte bara i tävlingsdressyr denna huvudposition anses vara den gällande grundförutsättningen, utan även i andra uppvisningsgrenar, westerngrenar och WE tex, finns den med. Det är ju inte en specifik "tävlingsdressyrgrej" detta, utan en universal grund som har med anatomi och biomekanik att göra.

I dressyr jobbar man ju hela tiden med hästen I BALANS, i hoppning, fälttävlan och andra mer krävande sporter, hamnar ju hästen UR BALANS oftare, då måste ju huvudet användas med ett större register för balansen än i dressyrarbetet. Det betyder ju inte att det är skadligt i sig, men det är ju inte i balans på samma sätt som dressyrmomenten och inte är musklerna i nacken avslappnade i dom momenten heller, vilket dom faktiskt kan vara i dressyrarbetet, om hästens huvud balanseras upp på rätt sätt.

Men vilket svammel. Varför skulle en hopp och ft häst hamna ur balans oftare? Helt krasst spenderar en hopphäst mer tid på marken i sina galoppsprång än över hindren. En ft häst ännu längre tid på att galoppera på backen. Har du överhuvudtaget hoppat och ridit terräng? Vad tror du skulle hända om dessa hästar är ur balans? En hopphäst där hindren kommer extremt snabbt? En terränghäst i 700 m tempo som ska in i en kombination.?
 
Men vilket svammel. Varför skulle en hopp och ft häst hamna ur balans oftare? Helt krasst spenderar en hopphäst mer tid på marken i sina galoppsprång än över hindren. En ft häst ännu längre tid på att galoppera på backen. Har du överhuvudtaget hoppat och ridit terräng? Vad tror du skulle hända om dessa hästar är ur balans? En hopphäst där hindren kommer extremt snabbt? En terränghäst i 700 m tempo som ska in i en kombination.?
Det @Fiador skriver är att hästar i grenar som hoppning och fälttävlan ändrar sin kroppsposition i mycket större utsträckning än inom dressyrridning och att de då använder huvud (och hals) för att nå balans. Tror man inte på det så har man nog inte ens sett hoppning eller fälttävlan på vykort , det är en självklarhet. Jag ser ingen mening i att (avsiktligt) missförstå inlägg för att kunna hugga på en användare.
 
Det @Fiador skriver är att hästar i grenar som hoppning och fälttävlan ändrar sin kroppsposition i mycket större utsträckning än inom dressyrridning och att de då använder huvud (och hals) för att nå balans. Tror man inte på det så har man nog inte ens sett hoppning eller fälttävlan på vykort , det är en självklarhet. Jag ser ingen mening i att (avsiktligt) missförstå inlägg för att kunna hugga på en användare.

Fast det är verkligen inte samma sak, jag citerar @Fiador :I dressyr jobbar man ju hela tiden med hästen I BALANS, i hoppning, fälttävlan och andra mer krävande sporter, hamnar ju hästen UR BALANS oftare

Jag skulle våga påstå att de hästarna rent generellt inte hamnar UR BALANS i mer krävande sporter utan är utbildade så att de balanserar upp sig då både genom styrka, inlärning och egenform.

Sedan @Fiador och nu då @kökshäxan , det finns massor av tillfällen och massor av ryttare som rider sina dressyrhästar ibland mer på fulltid obalanserade, ibland obalanserade i sekvenser, det är mer svammel att tro att dressyrhästar över lag alltid rids och går i balans , än att peka på hoppning/ fälttävlan som exempel. Finns ju en uppsjö på kännetecken i dressyrens värd på obalans, det är liksom inte samma som om de skulle gå omkull.
 
Kanske om nån inte svarar/vill svara trots flera uppmaningar så lämna det ? 👍

Hmmm, du kanske ska lämna detta med att -ofta- rätta andra med vad/hur/ när de skriver något som du inte anser passar?:up:
Som du egentligen inte har med att göra?

I övrigt så borde det finnas , och vara ett extremt bra läge för @Fiador att förklara vad det är på bilderna som gör att rörelsen på de 3 som är bakom lod inte är bra och där rörelsen i sig om man bortser från bakomlodformen inte kan bedömas ganska högt poängmäsigt, vilket jag menade kunde göras vilket föranledde denna bildserie av @_Zvea_ .
 
Det @Fiador skriver är att hästar i grenar som hoppning och fälttävlan ändrar sin kroppsposition i mycket större utsträckning än inom dressyrridning och att de då använder huvud (och hals) för att nå balans. Tror man inte på det så har man nog inte ens sett hoppning eller fälttävlan på vykort , det är en självklarhet. Jag ser ingen mening i att (avsiktligt) missförstå inlägg för att kunna hugga på en användare.

De hamnar överhuvudtaget inte UR balans oftare, varför tror Du det?
 
Jag kanske inte är helt rätt person att svara på frågan iom att jag ser ett problem med formgivningen på en hel del hästar. Och även hållbarhetstänk i träning.

Men ska man rida i samling så är det tungt för hästens muskulatur. Du kan inte rida hela dagen så. Eller långa sträckor a la några h.
Och med ridning i terräng så följer ju ett helt annat underlag med. Och då kan hästen behöva balansera upp sig med halsen tex.
Det finns ju skäl till att man arbetar i vissa former, använder viss typ av häst till olika grenar etc. Det är lite saker som skiljer..

Men på en dressyrbana/ridhus med preppat underlag vill inte jag ha en häst som balanserar sig genom att spänna/höja/sänka halsen. Jag skolar hästen till att balansera sig genom att niga istället, sätta sig bak. Då kan man bibehålla lösgjordhet i halsen och korrekt sökning till handen.
Här ser jag en diskrepans i tänkandet lite. (nu vet jag inte vem som skrev vad i vilket inlägg så jag tar det här)

Kombinationen av kommentarerna om 1920-1930 ekipagen som alltför öppna i formen samtidigt som den form hästarna går i nu återges som en form som inte är optimal för dem att ha annat än den korta stunden de är på tävlingsbanan.

Då tänker jag, är det ett estetiskt tänkande kring att de är för öppna i formen? För rent hållbarhetsmässigt måste det då vara bättre? Om den formen som är idealet nu är för belastande.

(själv kunde jag inte se annat än att de gick med nosen lätt framför lod, men med halsen ganska högt buren. Vilket jag kanske sett som ett problem om jag inte precis läst den där artikeln om att hästar var mindre stressade med halsen högt än med den lågt.)

(och iofs stela, vilket jag inte kan säga någonting om, gamla filmer är struttiga även när det gäller människor och hästarna på dem går dressyr bara som extra hobby, jmf fälttävlanshästar för några år sedan. OS överhuvudtaget var ju för amatörer.)
 
Här ser jag en diskrepans i tänkandet lite. (nu vet jag inte vem som skrev vad i vilket inlägg så jag tar det här)

Kombinationen av kommentarerna om 1920-1930 ekipagen som alltför öppna i formen samtidigt som den form hästarna går i nu återges som en form som inte är optimal för dem att ha annat än den korta stunden de är på tävlingsbanan.

Då tänker jag, är det ett estetiskt tänkande kring att de är för öppna i formen? För rent hållbarhetsmässigt måste det då vara bättre? Om den formen som är idealet nu är för belastande.

(själv kunde jag inte se annat än att de gick med nosen lätt framför lod, men med halsen ganska högt buren. Vilket jag kanske sett som ett problem om jag inte precis läst den där artikeln om att hästar var mindre stressade med halsen högt än med den lågt.)

(och iofs stela, vilket jag inte kan säga någonting om, gamla filmer är struttiga även när det gäller människor och hästarna på dem går dressyr bara som extra hobby, jmf fälttävlanshästar för några år sedan. OS överhuvudtaget var ju för amatörer.)

Det går utmärkt att rida dressyr i en för det lämplig form längre stunder. Men det blir för energi- och styrke-krävande att rida så heldag om man jämför med brukshästar tex. Därför har ju de en form och ett rörelsemönster som kräver mindre av hästen muskler. Man måste vara lite mer ekonomisk sas med energiåtgången på en häst som ska jobba heldagar.

En dressyrhäst vill jag ska samla sig och bära mer vikt bak. Det jobbet kräver muskelarbete. Jag vill också få mer luft i hästens gångarter. Det kräver också energi utöver att det inte är så bra med en häst som ex ska valla kor att den är så lång tid i luften. De tappar tid på det.

Det finns inget som helst ohälsosamt med att vara samlad för en häst. Tvärtom så minskar man belastningen på frambenen. Jag jobbar inte sällan rehabhästar mot samling i ett rätt tidigt skede just pga det.
En hästs framben har ju inte samma förmåga till stötdämpning som bakkärran har. Frambenen är raka och bakkärran har möjlighet att vinklas.

Man vill också för att minska slitage ha hästen lösgjord och kunna förändra islaget av hovarna till ett mjukt islag på de som dammar ner hovarna i backen. För att kunna göra det måste hästen vara i balans. Och den kan inte vara för kort/spänd i överlinjen. För då blir fel muskelkedjor dominerande och hästen rör sig i slitage.

Sen ska man ju ha i åtanke att den gamla militärstammen hästar var ju av en rätt annan typ än många är idag. Vi hade ju en hel del väldigt så att säga stryktåliga hästar även under tiden jag ridit. De hästarna var förvisso styvare etc. Men de tålde betydligt mer felridning iom att de just hade mindre mankhöjd, mindre gång och var mindre överrörliga.
Dagens dressyrhästar är ju väldigt mycket rörligare, känsligare och faktiskt tyvärr i många fall för svåra för sina ryttare. En överrörlig individ som är balanskänslig kräver mer av sin ryttare. Och kan ryttaren inte matcha det så går de sönder i många fall.
 
Det går utmärkt att rida dressyr i en för det lämplig form längre stunder. Men det blir för energi- och styrke-krävande att rida så heldag om man jämför med brukshästar tex. Därför har ju de en form och ett rörelsemönster som kräver mindre av hästen muskler. Man måste vara lite mer ekonomisk sas med energiåtgången på en häst som ska jobba heldagar.

En dressyrhäst vill jag ska samla sig och bära mer vikt bak. Det jobbet kräver muskelarbete. Jag vill också få mer luft i hästens gångarter. Det kräver också energi utöver att det inte är så bra med en häst som ex ska valla kor att den är så lång tid i luften. De tappar tid på det.

Det finns inget som helst ohälsosamt med att vara samlad för en häst. Tvärtom så minskar man belastningen på frambenen. Jag jobbar inte sällan rehabhästar mot samling i ett rätt tidigt skede just pga det.
En hästs framben har ju inte samma förmåga till stötdämpning som bakkärran har. Frambenen är raka och bakkärran har möjlighet att vinklas.

Man vill också för att minska slitage ha hästen lösgjord och kunna förändra islaget av hovarna till ett mjukt islag på de som dammar ner hovarna i backen. För att kunna göra det måste hästen vara i balans. Och den kan inte vara för kort/spänd i överlinjen. För då blir fel muskelkedjor dominerande och hästen rör sig i slitage.

Sen ska man ju ha i åtanke att den gamla militärstammen hästar var ju av en rätt annan typ än många är idag. Vi hade ju en hel del väldigt så att säga stryktåliga hästar även under tiden jag ridit. De hästarna var förvisso styvare etc. Men de tålde betydligt mer felridning iom att de just hade mindre mankhöjd, mindre gång och var mindre överrörliga.
Dagens dressyrhästar är ju väldigt mycket rörligare, känsligare och faktiskt tyvärr i många fall för svåra för sina ryttare. En överrörlig individ som är balanskänslig kräver mer av sin ryttare. Och kan ryttaren inte matcha det så går de sönder i många fall.
Dressyren hade nog ett lite annat syfte också under 1920 - 30 talen. Dvs den här angloaraben/akhal teken eller liknande nätta fullblodshästen som officeren red skulle ju samla sig för att också kunna hantera terrängen och kunna gå en hel dag.
(medan mannarna red mer tåliga hållbara raser). Vissa säger ju rent av att fullbloden är lite känsligare mentalt också.

Så som du säger, väl röra sig ekonomiskt och kunna använda samlingen inför utmaningar (om det nu är att ta sig ned för en utomhustrappa eller vad det kan vara).
Men de hade också målet, så som det varit väldigt länge, tusentals år? att mer vikt ska läggas bak (speciellt eftersom hästen med ryttare lätt råkar mer i framvikt än utan), kanske även för att kunna vända lätt.

Men kan det vara så att den samling vi ser i de gamla bilderna är ett försök mot den optimala för det arbete dessa hästar sedan gör. (allting är ju försök mot, få lyckas ju vara perfekta varken nu eller då antar jag) Att den öppna formen och det burna huvudet fungerar väldigt bra för det.

När det gäller slitage blir jag lite osäker, är det inte så att bakknäna börjar ta en del stryk på hästar idag? Att kanske kunde man ta det lite mer vackert där?

Sedan såklart en hake, jag tycker ju ev att den vackraste hästen idag är kanske en fälttävlanshäst i god form. Så jag ser inte på samma sätt som ni den här överrörligheten och de utpräglade gångarterna som den mest vackra bland hästar. Så då har jag också svårt att se att de är de mest optimala hos hästen som varelse (speciellt om de som du säger lätt går sönder, det vet jag ingenting om). Självklart en sak som ger ett glapp i diskussionen. (Eftersom de som älskar dressyrhästen så som den ser ut och rör sig idag och älskar dressyr såklart har mer rätt i åsikter om sporten. Enda haken är hur dressyren också ev påverkar övrig ridning och hästmaterial, tycker ridskolor kommenterar det ibland.)
 
Senast ändrad:
Jag tycker inte resonemanget håller ihop. Jag har sett många hästar i olika situationer som självmant håller sitt huvud i olika vinklar.
Självmant? Har jag påstått att den inte skulle göra det? Det jag försöker förklara är att musklerna belastas då, det är ju inget problem i sig, problemet uppstår när man rider runt i dessa positioner i nån slags grundform eller arbetsform eller tävlingsform, då blir musklerna utmattade. Musklerna i halsen/nacken är heller inte avslappnade då på samma sätt som när nacken är högst med nosen i eller något framför lod. Det finns ett skäl till att denna position anses vara ett kriterie för att hästen är i balans och harmoni och inte spänd i nacken.
 
Fast det är verkligen inte samma sak, jag citerar @Fiador :I dressyr jobbar man ju hela tiden med hästen I BALANS, i hoppning, fälttävlan och andra mer krävande sporter, hamnar ju hästen UR BALANS oftare

Jag skulle våga påstå att de hästarna rent generellt inte hamnar UR BALANS i mer krävande sporter utan är utbildade så att de balanserar upp sig då både genom styrka, inlärning och egenform.

Sedan @Fiador och nu då @kökshäxan , det finns massor av tillfällen och massor av ryttare som rider sina dressyrhästar ibland mer på fulltid obalanserade, ibland obalanserade i sekvenser, det är mer svammel att tro att dressyrhästar över lag alltid rids och går i balans , än att peka på hoppning/ fälttävlan som exempel. Finns ju en uppsjö på kännetecken i dressyrens värd på obalans, det är liksom inte samma som om de skulle gå omkull.
Jag syftar på balans med tyngdkraften. En häst som hoppar "hoppar" så att säga ur den balansen och flyttar den på ett helt annat sätt än en dressyrhäst på en tävlingsuppvisning. Det betyder ju inte att hästen är i obalans rent tekniskt/fysiskt/mentalt, bara att den balansen flyttas mer och större och kräver större rörelseomfång för huvud/hals. Hästen rör sig ju inte så sen mellan hoppen, det är tillfälliga "balanseringar" för att möta upp kraften (och balansera sig) i den
 
Dressyren hade nog ett lite annat syfte också under 1920 - 30 talen. Dvs den här angloaraben/akhal teken eller liknande nätta fullblodshästen som officeren red skulle ju samla sig för att också kunna hantera terrängen och kunna gå en hel dag.
(medan mannarna red mer tåliga hållbara raser). Vissa säger ju rent av att fullbloden är lite känsligare mentalt också.

Så som du säger, väl röra sig ekonomiskt och kunna använda samlingen inför utmaningar (om det nu är att ta sig ned för en utomhustrappa eller vad det kan vara).
Men de hade också målet, så som det varit väldigt länge, tusentals år? att mer vikt ska läggas bak (speciellt eftersom hästen med ryttare lätt råkar mer i framvikt än utan), kanske även för att kunna vända lätt.

Men kan det vara så att den samling vi ser i de gamla bilderna är ett försök mot den optimala för det arbete dessa hästar sedan gör. (allting är ju försök mot, få lyckas ju vara perfekta varken nu eller då antar jag) Att den öppna formen och det burna huvudet fungerar väldigt bra för det.

När det gäller slitage blir jag lite osäker, är det inte så att bakknäna börjar ta en del stryk på hästar idag? Att kanske kunde man ta det lite mer vackert där?

Sedan såklart en hake, jag tycker ju ev att den vackraste hästen idag är kanske en fälttävlanshäst i god form. Så jag ser inte på samma sätt som ni den här överrörligheten och de utpräglade gångarterna som den mest vackra bland hästar. Så då har jag också svårt att se att de är de mest optimala hos hästen som varelse (speciellt om de som du säger lätt går sönder, det vet jag ingenting om). Självklart en sak som ger ett glapp i diskussionen. (Eftersom de som älskar dressyrhästen så som den ser ut och rör sig idag och älskar dressyr såklart har mer rätt i åsikter om sporten. Enda haken är hur dressyren också ev påverkar övrig ridning och hästmaterial, tycker ridskolor kommenterar det ibland.)

Jag är ju inte dressyrryttare från början. Första hästjobbet var på Solvalla. Min första ponny var en islandskorsning med dålig exteriör för dressyr och hade väl typ 15 orena gångarter varav ingen var galopp när jag köpte honom. Jag behöll honom tills han blev 30 år. Jag hade under den tiden jobbat först med problemlösning(i hantering och uppsuttet) med alla möjliga raser/inriktningar etc. och gled sen mer och mer in på dressyr och rehab. Jag har ju paralellt med ponnyn då sen köpt ett halvblod som har bättre exteriör för dressyr. Men jag har jobbat mycket med många olika raser.
Det finns ju fler i tråden som sysslat med andra grenar främst, som @fio tex. Men hon är ju också duktig på dressyr och kan göra paraleller mellan dressyr/hopp/ft tex.

Mina tränare har ju allt från OS-ryttare till maja med sin ponny/travare/ordinär häst. Och där har alltid fokuserats på hållbarhet och utveckling av indiciden i fråga, oavsett vad det är för häst.

Ska man nörda mer hitorisk ang ridningens utveckling så var det ju så att man på barocktiden inom armén utbildade hästar för att kunna gå i närstrid till häst. Man red på så att säga så mycket spanskt blod man hade råd med. De fattigare fick ju blanda in annat och de rika kunde rida på rena spanska hästar. Där räknades en häst som inriden då den gick motsvarande GP i samling. Sen började skolningen. Och då alltså de halvhöga skolorna så som levad, pesad och efter det de höga skolorna ovan mark.
Att man red på spanska hästar var just för deras samlingsförmåga och snabbhet i respons. Jag har än idag aldrig sett en häst utan viss del spanskt blod i sig göra korrekta skolsprång. Jag har sett dem hoppa upp och sparka. Men inte hoppa av och landa i korrekt samling.
Man hade på den tiden en annat signalsystem/hjälpgivningssystem än man idag har i Sverige. Ett väldigt mycket mer omfattande system. Men att utbilda både häst och ryttare så pass långt var ju dyrt och tog tid.

När skjutvapnen med patroner med fler skott kom så skulle soldaterna mest bara transporteras från punkt A till B för att sen strida avsuttet. Man hade inte tid eller råd att utbilda alla de som skulle rida och ej heller hästarna. Det var ju rätt många man fick räkna med bara skulle stryka med. Man gick då över till mer halvblodslika hästar som tålde mer missar i ridningen och som inte heller var lika rörliga i sidled/uppåt. Då blev det säkrare för de som red. Man kunde också lättare sätta dem för vagn/etc om det krävdes.
Men övergav också hjälpsystemet till förmån för det vi idag har. Det systemet som finns idag är snabbare att lära ut. Men det är inte lika smidigt i form av att kunna påverka formgivning, balans etc med.

Så den ridning man ser på de här filmerna i tråden från 20-30-tal är resultatet av den ridningen som utvecklades av skjutvapnens användande i krigsföring. Precis som hästvalet var det.

Ang bakknäproblematik så ja, det är rätt vanligt på hästar idag. De är så mycket rörligare och är så pass exteriört begåvade att det går att rida rörelser hästen egentligen inte är klar för. Många försöker förcera fram tex samling och pga att lösgjordhet och balans inte är korrekt så kan inte hästen vinkla lederna i bakkärran korrekt och man får då en överbelastning i en led, tex knäleden.
Det är noll problem att jobba mycket piaff etc om man gör det korrekt. Jag har ofta använt just tramp på hästar med sån problematik för att stärka upp dem. Det är toppen!
Men då måste det göras korrekt!
 
Skulle rekommendera alla som är tveksamma till hur en GP häst utbildas och rids och huruvida formen varieras osv, om de inte redan känner till/har sett, att surfa in på Patrik Kittels dressyrskola för att få en bild av hur man sunt jobbar, utbildar och stärker en dressyrhäst på ett bra sätt. Det läggs väldigt mycket fokus på att hela tiden växla form bland annat, på ett sätt som är enkelt och lättsmält för alla ryttare oavsett nivå 👍
 
De skador man ser på dressyrhästar är vad i alla fall jag fått veta av veterinärer: gaffelbandsskador, oftast bak och olika skador i hasleden. Sen även inflammationer i kot- och kronleder samt hals- nack- och ryggproblem. Det är inget nytt utan väl känt. För mig är det helt klart att rida hästen samlat i normalfallet är mera påfrestande och sliter mer än att låta hästen gå i fri form.
 
(själv kunde jag inte se annat än att de gick med nosen lätt framför lod, men med halsen ganska högt buren. Vilket jag kanske sett som ett problem om jag inte precis läst den där artikeln om att hästar var mindre stressade med halsen högt än med den lågt.)
Jag tror hästen om den själv får välja har hals och huvud ganska högt. Det beror kanske lite på ras men de flesta distanshästar brukar också gå så.

(Dag Nätterqvist som nämns ibland här skrev att när hästen börjar gå med sänkt hals är det tid att hoppa av och leda hästen.)
 
De skador man ser på dressyrhästar är vad i alla fall jag fått veta av veterinärer: gaffelbandsskador, oftast bak och olika skador i hasleden. Sen även inflammationer i kot- och kronleder samt hals- nack- och ryggproblem. Det är inget nytt utan väl känt. För mig är det helt klart att rida hästen samlat i normalfallet är mera påfrestande och sliter mer än att låta hästen gå i fri form.
Är det på grund av formen som sådan (samlingen) eller att ryttaren rider mer samlat (rörelser ocheller i tid) än hästen faktiskt är redo och har styrka för?

Man talar ju om dagens talangfulla hästar, är inte risken stor att det gås för fort fram? Att de rent fysiskt faktiskt inte hinner stärkas i takt med att de är så talangfulla och utbildas därefter?
 
De skador man ser på dressyrhästar är vad i alla fall jag fått veta av veterinärer: gaffelbandsskador, oftast bak och olika skador i hasleden. Sen även inflammationer i kot- och kronleder samt hals- nack- och ryggproblem. Det är inget nytt utan väl känt. För mig är det helt klart att rida hästen samlat i normalfallet är mera påfrestande och sliter mer än att låta hästen gå i fri form.

De flesta skador på dressyrhästar tillhör som sagt hobbydressyrhästar. Då är det oftast ledinflammationer i fram . Oftast pga helt enkelt oergonomisk belastning dvs främst en ryttarfråga.
 

Liknande trådar

Dressyr Jag har följt vc-finalen i dressyr noggrant. Det gav mig en bitter eftersmak. 90 % av ryttarna red som "kapten krok" dvs med...
Svar
15
· Visningar
1 554
Senast: Palermo
·
Western Jag köpte en häst för ca 3 veckor sedan som är dressyr riden och går lätt i form. Har alltid velat prova på western och hade en...
Svar
1
· Visningar
1 019
Senast: Nepenthe
·
Kropp & Själ Jag tror att jag "gått i väggen". I lördags gick ett av akvarierna här hemma sönder och så även jag. Det kändes som att allt rasade runt...
2 3 4
Svar
72
· Visningar
4 124
Hästmänniskan Hej! Jag har alltid älskat hästar och djur, och försökt göra mitt bästa för att omge mig av djur och det lantliga. Jag har alltid...
2 3
Svar
52
· Visningar
4 319
Senast: Mabuse
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Eurovision Song Contest 2024
  • Vad gör vi? Del CXCVI
  • Köpa hus

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hämta eller sälja? Toyota Auris
Tillbaka
Upp