Dödshjälp - utbruten från det föds färre barn med downs syndrom

Det går att leva ett fullgott liv med kroniska depressioner också, där handlar det trots allt mycket om hur mycket individen vill och är beredd på att kämpa. Jag skulle verkligen inte påstå ens att jag lever med en dödlig sjukdom, fy att gå runt och intala sig det. Det är verkligen att uppmuntra folk med depressioner att ge upp. Hög dödlighet tyvärr ja, men psykiska sjukdomar är verkligen inte dödliga i sej självt.
Nej men vänta lite nu, du menar att det är upp till individen att bli frisk när det gäller psykiska sjukdomar? Det känns som ett hån mot alla de som kämpar som djur men aldrig får en chans att må bättre hur mycket de än vill. För nej det är inte så enkelt att man bara bestämmer sig för att bli frisk så blir man det. Superbra om det har hjälpt dig och du har hittat ett sätt att må bra men lägg inte mer på de som inte klarar det, de har fullt upp att ta sig igenom dagen.
 
Det går att leva ett fullgott liv med kroniska depressioner också, där handlar det trots allt mycket om hur mycket individen vill och är beredd på att kämpa. Jag skulle verkligen inte påstå ens att jag lever med en dödlig sjukdom, fy att gå runt och intala sig det. Det är verkligen att uppmuntra folk med depressioner att ge upp. Hög dödlighet tyvärr ja, men psykiska sjukdomar är verkligen inte dödliga i sej självt.
Det handlar tyvärr inte bara om att kämpa när hjärnan är helt emot en. Det går inte alltid att tänka klart då hjärnan är förvriden. Är man i en psykos är det inte lätt att tänka rationellt.
 
Nej men vänta lite nu, du menar att det är upp till individen att bli frisk när det gäller psykiska sjukdomar? Det känns som ett hån mot alla de som kämpar som djur men aldrig får en chans att må bättre hur mycket de än vill. För nej det är inte så enkelt att man bara bestämmer sig för att bli frisk så blir man det. Superbra om det har hjälpt dig och du har hittat ett sätt att må bra men lägg inte mer på de som inte klarar det, de har fullt upp att ta sig igenom dagen.
Det är väldigt mycket upp till individen ja, inte sagt att det är lätt för det. Men man kan påverkar otroligt mycket hur man själv mår och hur mediciner osv funkar. Det är sjukdomar man måste kämpa sig igenom, men det går. Jag har levt med det så länge jag kommer ihåg och nej jag kommer aldrig att blir "frisk" vad det nu innebär, men fungerande iallafall och jag har varit väldigt väldigt djupt nere väldigt länge. Jag har inte träffat en enda läkare som har sagt att här ta medicinen och sätt dig och vänta på att bli frisk.
 
Det handlar tyvärr inte bara om att kämpa när hjärnan är helt emot en. Det går inte alltid att tänka klart då hjärnan är förvriden. Är man i en psykos är det inte lätt att tänka rationellt.
Det handlar mycket om att vilja och att kämpa, att däremot bli helt frisk alla dagar resten av sitt liv nej, det går förmodligen inte. Och psykoser går att leva med med rätt medicin, blir själv aldrig frisk helt från det och är beroende av mediciner resten av mitt liv för att inte falla tillbaka vilket jag ändå gör med jämna mellanrum men det är fortfarande inte dödliga sjukdomar. Jag hade aldrig kommit hit där jag är nu om jag inte var villig att kämpa med medicinen och ändra tankesätten medvetet. Men sen min läkare sa att det är upp till mig så har jag ändrat på mycket och det har hjälpt en hel del.
 
Det är väldigt mycket upp till individen ja, inte sagt att det är lätt för det. Men man kan påverkar otroligt mycket hur man själv mår och hur mediciner osv funkar. Det är sjukdomar man måste kämpa sig igenom, men det går. Jag har levt med det så länge jag kommer ihåg och nej jag kommer aldrig att blir "frisk" vad det nu innebär, men fungerande iallafall och jag har varit väldigt väldigt djupt nere väldigt länge. Jag har inte träffat en enda läkare som har sagt att här ta medicinen och sätt dig och vänta på att bli frisk.
Jag förstår att det här hjälpt dig men för andra kan ditt uttalande lika gärna vara det som tippar över vågen till att göra slut på allt.
Det är inte så enkelt som du får det att framstå, och knäcker istället fler.
 
Det handlar mycket om att vilja och att kämpa, att däremot bli helt frisk alla dagar resten av sitt liv nej, det går förmodligen inte. Och psykoser går att leva med med rätt medicin, blir själv aldrig frisk helt från det och är beroende av mediciner resten av mitt liv för att inte falla tillbaka vilket jag ändå gör med jämna mellanrum men det är fortfarande inte dödliga sjukdomar. Jag hade aldrig kommit hit där jag är nu om jag inte var villig att kämpa med medicinen och ändra tankesätten medvetet. Men sen min läkare sa att det är upp till mig så har jag ändrat på mycket och det har hjälpt en hel del.
Jag håller inte med dig, men skönt att det fungerar för dig. 🙂
 
Jag förstår att det här hjälpt dig men för andra kan ditt uttalande lika gärna vara det som tippar över vågen till att göra slut på allt.
Det är inte så enkelt som du får det att framstå, och knäcker istället fler.
Varför tror du att jag tycker det är enkelt, det är hur svårt som helst, även när man är på topp. Sluta få det att låta som att jag tycker det är enkelt för att jag skriver att det faktiskt går.
 
Det kan vara det sämsta att höra någonsin för dom som lever med svårare psykisk ohälsa, att få höra att det är såpass hopplöst att dom är kandidater för dödshjälp, men det är klart, det lär bli otroligt mycket mindre köer i psykvården då majoriteten förmodligen får hjälp att ta livet av sig istället för att kämpa. Så är det det folk vill så är det ju rätt beslut.

Om jag skulle leva med den tanken att japp, det är såhär det är resten av livet osv när jag får en dipp så hade jag tagit livet av mig direkt och missat många fina stunder där jag faktiskt mår hyfsat. Det som håller mig vid liv är ofta hoppet och övertygelsen att jag har bra dagar framför mig även när det är som mörkast.
 
Nej men vänta lite nu, du menar att det är upp till individen att bli frisk när det gäller psykiska sjukdomar? Det känns som ett hån mot alla de som kämpar som djur men aldrig får en chans att må bättre hur mycket de än vill. För nej det är inte så enkelt att man bara bestämmer sig för att bli frisk så blir man det. Superbra om det har hjälpt dig och du har hittat ett sätt att må bra men lägg inte mer på de som inte klarar det, de har fullt upp att ta sig igenom dagen.
Fast detta tycker jag är så konstigt. Om man nu har gjort sig fri från psykisk ohälsa får man alltid det där i huvudet "kul för dig men sluta håna oss som inte gjort det". Det är ju samma sak som någon skulle överleva cancer och cancersjuka skulle säga "kul för dig men sluta håna oss som inte blivit friska".
Vem hånar? Varför är det så hemskt att säga att man har blivit frisk från psykisk ohälsa? Det är ju mer stigma att säga det än att säga att man har psykisk ohälsa?
Ja, det är klart att det finns tusentals olika psykiska åkommor, sjukdomar och ohälsotillstånd precis som det finns massvis med olika cancersjukdomar. Men jag har aldrig hört cancersjuka hoppa på de som blir friska. Varför gör man det när det gäller psykisk ohälsa?
Nu blir det kanske OT men jag undrar detta genuint.
 
Det går inte för Alla.
Vad är det som inte går? Att leva med psykisk ohälsa? Jo det går, nej, kanske man inte lever lycklig i alla dagar men även svårare deprimerade har även dagar som dom faktiskt känner att livet är helt okej. Man får nöja sig med mindre bara.
 
Vad är det som inte går? Att leva med psykisk ohälsa? Jo det går, nej, kanske man inte lever lycklig i alla dagar men även svårare deprimerade har även dagar som dom faktiskt känner att livet är helt okej. Man får nöja sig med mindre bara.
Att bli såpass frisk att det 'går att leva med' och att det alltid blir bättre. Det jag känner när jag läser dina inlägg är mest att du tycker att de som misslyckas helt enkelt inte försökt tillräckligt, och att det inte är okej att inte orka.

Edit: i mitt tycke bör absolut även psykisk sjukdom vara skälig grund för assisterat självmord/aktiv dödshjälp.
 
Att bli såpass frisk att det 'går att leva med' och att det alltid blir bättre. Det jag känner när jag läser dina inlägg är mest att du tycker att de som misslyckas helt enkelt inte försökt tillräckligt, och att det inte är okej att inte orka.
Det är vad du verkar vilja läsa in, jag har inte skrivit någonstans att dom som inte orkar är svaga.
 
Det här är en jättesvår fråga. Mår nästan dåligt när jag läser på om ämnet. Jag är inte emot det men är heller inte direkt för.

Så läser jag dina inlägg @parellikusken som kämpar så mycket. Skulle du ta dödshjälp om det gick här? Känns ju jättehemskt. Tänker att det kanske nån gång vänder till det bättre :heart
 
Det kan vara det sämsta att höra någonsin för dom som lever med svårare psykisk ohälsa, att få höra att det är såpass hopplöst att dom är kandidater för dödshjälp, men det är klart, det lär bli otroligt mycket mindre köer i psykvården då majoriteten förmodligen får hjälp att ta livet av sig istället för att kämpa. Så är det det folk vill så är det ju rätt beslut.

Om jag skulle leva med den tanken att japp, det är såhär det är resten av livet osv när jag får en dipp så hade jag tagit livet av mig direkt och missat många fina stunder där jag faktiskt mår hyfsat. Det som håller mig vid liv är ofta hoppet och övertygelsen att jag har bra dagar framför mig även när det är som mörkast.
Fast så enkelt är det inte, det finns ingen majoritet som får hjälp att dö.
 
Det här är en jättesvår fråga. Mår nästan dåligt när jag läser på om ämnet. Jag är inte emot det men är heller inte direkt för.

Så läser jag dina inlägg @parellikusken som kämpar så mycket. Skulle du ta dödshjälp om det gick här? Känns ju jättehemskt. Tänker att det kanske nån gång vänder till det bättre :heart
Jag är emot dödshjälp, så av princip skulle jag inte göra det. Vill inte att sjukvården ska göra annat än lindra och rädda liv.
 
Fast detta tycker jag är så konstigt. Om man nu har gjort sig fri från psykisk ohälsa får man alltid det där i huvudet "kul för dig men sluta håna oss som inte gjort det". Det är ju samma sak som någon skulle överleva cancer och cancersjuka skulle säga "kul för dig men sluta håna oss som inte blivit friska".
Vem hånar? Varför är det så hemskt att säga att man har blivit frisk från psykisk ohälsa? Det är ju mer stigma att säga det än att säga att man har psykisk ohälsa?
Ja, det är klart att det finns tusentals olika psykiska åkommor, sjukdomar och ohälsotillstånd precis som det finns massvis med olika cancersjukdomar. Men jag har aldrig hört cancersjuka hoppa på de som blir friska. Varför gör man det när det gäller psykisk ohälsa?
Nu blir det kanske OT men jag undrar detta genuint.
Vad jag har märkt genom alla år på olika avdelningar och alla vänner som jag haft som mår dåligt är att det ofta blir en tävling i vem som mår sämst, det är inte positivt att bli frisk för många med psykisk ohälsa. Mycket därför jag försöker att inte umgås så mycket med folk som inte mår bra för det blir lite av en status att må sämst ibland.

Kan vara för att det just är otroligt svårt att börja vilja må bra och lämna den psykiska ohälsan bakom sig, trots allt så är det en trygghet som många vill hålla fast vid..det är det man känner till så det är väl ganska logiskt på ett sätt. Det kändes för mig iallafall som om jag förlorade lite av min identitet när jag började bestämma mig för att det faktiskt ska gå och att lära mig hantera hur min hjärna fungerar. Jag känner mig fortfarande oftast mest hemma inom vården även om jag mår sämre där...det är knepigt.
 
Fast detta tycker jag är så konstigt. Om man nu har gjort sig fri från psykisk ohälsa får man alltid det där i huvudet "kul för dig men sluta håna oss som inte gjort det". Det är ju samma sak som någon skulle överleva cancer och cancersjuka skulle säga "kul för dig men sluta håna oss som inte blivit friska".
Vem hånar? Varför är det så hemskt att säga att man har blivit frisk från psykisk ohälsa? Det är ju mer stigma att säga det än att säga att man har psykisk ohälsa?
Ja, det är klart att det finns tusentals olika psykiska åkommor, sjukdomar och ohälsotillstånd precis som det finns massvis med olika cancersjukdomar. Men jag har aldrig hört cancersjuka hoppa på de som blir friska. Varför gör man det när det gäller psykisk ohälsa?
Nu blir det kanske OT men jag undrar detta genuint.
Nej, det är inte hemskt att säga att man blivit frisk från psykisk ohälsa. Däremot så är det ganska dråpligt att anta att alla kan bli friska, utifrån sin egen upplevelse eftersom att det kan se så olika ut.
 
Är för dödshjälp. vården ska inte erbjuda det och inga broschyrer eller annat utan det ska vara något patienten frågar om.
Det ska inte behövas att ligga och pinas sista dagarna i livet om en inte vill.

Mamma dog av cancer och vist sista halvåret hade hon djävligt ont men gick att leva med det fram till sista veckan då inget hjälpte längre. Hur elakt det än låter så hoppades jag att varje cancersömn var den sista, gick inte att behandla eller operera på grund av placeringen.

Sådan agresiv cancer är ärftlig och hoppas hjälp att slipa lida sista tiden finns då eller att jag har modet och möjlighet att avsluta själv.
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Lite luddig rubrik kanske men kom inte på något som riktigt passade. Det är är apropå tråden om hur man klarar ett tråkigt jobb där det...
2 3 4
Svar
62
· Visningar
4 456
Senast: Grazing
·
Gravid - 1år Länk till vad som utlöste min fundering: Färre barn med Downs syndrom föds i Sverige och Danmark | Aftonbladet Visst är det härligt med...
2 3
Svar
58
· Visningar
8 152
Senast: Egonson_
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp