En virrig rastråd

[Stergo]

Ska valet stå mellan sheltie eller pudel så tror jag faktiskt att jag hellre är utan en till hund. De tilltalar mig inte alls. Då behåller jag labben och lägger ner alla planer på hundsport. Det kräver uppenbarligen helt annat virke än vi är gjorda av.

Det finns nog många hundar som skulle kunna passa. Finns ju många DP- labbar och och Goldens som fungerar bra för rallylydnad, min Bichon Frisé gör också bra ifrån sig, liksom en eurasier i min klubb och DSG. Liksom terriers av olika sorter. Det finns ju även folk som lyckas ta upp sina spetsar högt i klasserna. Men om du vill ha en hund som du är säker på skulle kunna prestera men också fungera i vardagen utan att bli för mycket så är det få säkrare kort som folk kommer på på rak arm.

 

[Acto]

Jag har aldrig träffat en som jag tyckt varit härlig utan bara nerviga, skälliga exemplar. Det blir jag säkert halshuggen för men det skulle krävas några vansinnigt roliga individer för att ha en chans att vända trenden. Och jag vet inte om jag litar på att jag kan förvalta en väldigt mjuk hund. Det kan gå bättre än med labben men det kan också lika gärna gå sämre ifall den t ex plockar upp mycket av min sinnesstämning. Jag är tyvärr inte alltid på topp, jag låter det inte gå ut över djuren men det går ju inte att lura dem. På så vis är det positivt att labben är så hård, han är mån om mig men går inte ner sig över att jag är låg som en känsligare hund hade kunnat göra.

Ok, jag förstår. Själv tänkte jag att de kunde vara bra förslag utifrån att bägge raserna ska ha bra med will to please. Men, man ska ju självklart känna att det är rätt ras! Jag är tex sjäv inte intresserad av pudel, trots att det på många plan låter som en riktig trevlig ras.

Hum hum ska fundera!

 

[Irrbloss]

Tråkigt att jag måste upprepa mig, men DP-retriever blir det inte igen. Det är alldeles för svårt att hitta exemplar med verklig arbetsdrift, ens om jag var okej med två stora hundar samtidigt. Jag har inte träffat många eurasier men av det fåtalet så har ingen varit särskilt sportig. Jag upplever rasen som övervägande ointresserad av arbete. Trevliga sällskapshundar men inte vad jag söker just nu. Bichon... det skulle möjligtvis vara en Löwchen då. Annars nej.

Jag hittade en uppfödare av sheltie som lät lovande - BPH gjorda med helt okej resultat, hälsoundersökningar gjorda och agilitymeriter på hundarna - men den första och hittills enda kullen föddes 2020. Hemsidan är trasig och den enda andra kontaktlänk jag hittade var en låst Instagram. Misstänker att uppfödningen är nerlagd eller vilande på obestämd tid. Övriga uppfödare av rasen i den här delen av landet ser ut att vara mer fokuserade på sällskap och show. Så den tanken kan vi nog lägga ner på en gång.

Pudel... tja, där har jag ju redan etablerat x antal gånger att rasen inte tilltalar mig. Även om den gjorde det så är den där enda kenneln jag kan tänka mig att köpa en ifrån... svår att faktiskt få köpa en hund ifrån. Det är stor efterfrågan på deras valpar och jag förstår att de då väljer att prioritera hem med konkreta mål att tävla och meritera.

Av alla raserna i tråden så är väl DSG den jag känner minst "blä" inför av alla. Om jag ens får beskriva det så utan att folk går i taket. Just nu känner jag mig dödstrött och undrar varför jag vill utsätta mig för processen valpsök en gång till. Men jag får väl fortsätta att kolla runt bland uppfödare och hoppas att det magiskt dyker upp nån som känns helt rätt.

 

[ii-ssa]

En bubblare, en bekant har en

Kerry blue terrier, som hon kört lite agility osv med.​

Kan de inte vara något då, ifall den hålls sportklippt?

 

[Mkb]

Kooikerhondje? Men hört att den kan vara spretig eller att den åtminstone var det förr.

Cocker spaniel?

 

[Niyama]

Jag hittade en uppfödare av sheltie som lät lovande - BPH gjorda med helt okej resultat, hälsoundersökningar gjorda och agilitymeriter på hundarna - men den första och hittills enda kullen föddes 2020. Hemsidan är trasig och den enda andra kontaktlänk jag hittade var en låst Instagram. Misstänker att uppfödningen är nerlagd eller vilande på obestämd tid. Övriga uppfödare av rasen i den här delen av landet ser ut att vara mer fokuserade på sällskap och show. Så den tanken kan vi nog lägga ner på en gång.

Finns några sheltieuppfödare i Västernorrland eller närliggande som verkar vettiga och som jag fått tips om. Så sheltie skulle du säkert kunna få tag på, men du lät inte så pepp på en sheltie?

 

[Irrbloss]

Jag kan inte se att terrier passar ihop med det jag vill ha just nu. Särskilt inte en som är så ovanlig att det är svårt att få en helhetsbild av hur hälsa och mentalitet ser ut inom rasen.

Kooiker är fortfarande spretig som jag har förstått det, och inte alltid enkel ens för duktiga hundförare. Mitt intryck är att de generellt är väldigt speciella.

Cocker funderade jag på ett tag men har jag inte förstått det helt fel så är de nästan mer uppdelade än vad labbe och golden är, och det är vanligt med envishet vilket jag tolkar som att de gärna ifrågasätter. Känns alltså inte som ett självklart val. Men då är det engelsk cocker jag tittat på, jag vet inte om det är mer än utseendet som skiljer sig mellan den och amerikansk.

Nej, jag är inte pepp på en sheltie. Men jag kollar vilka av alla förslag som finns inom överkomligt avstånd eftersom nån tidigare i tråden tipsade om att göra det. Sen får vi se vilka uppfödare som hänger kvar på listan när jag har nagelfarit allt jag kan hitta om deras hundar.

 

[Acto]

Kan du rubba på kravet på storlek? Om det går, funderar jag på om en korthårig collie skulle kunna vara något om man riktar in sig på de uppfödare som avlar mer mot "sport". Ja, man behöver göra noga undersökningar, men jag har tyckt mig höra att satsning "mentalt sund collie" har gett resultat. Sen krävs ju mh för avel så det är ju också en hjälp.

Storleken stämmer ju dock inte in på dina krav.

 

[Irrbloss]

Kan du rubba på kravet på storlek?

Nej, jag kan ju inte det. Labben är redan en bra bit över rasstandard i storlek så det är mycket hund som det är, rent fysiskt. Två stora hundar blir för mycket.

 

[dobbis]

Nej, jag kan ju inte det. Labben är redan en bra bit över rasstandard i storlek så det är mycket hund som det är, rent fysiskt. Två stora hundar blir för mycket.

Kh collien är mycket mindre än labben, väger ca 18-20kg och har en höjd på ca 52cm

 

[_Zacke_]

Jag kan inte se att terrier passar ihop med det jag vill ha just nu. Särskilt inte en som är så ovanlig att det är svårt att få en helhetsbild av hur hälsa och mentalitet ser ut inom rasen.

Kooiker är fortfarande spretig som jag har förstått det, och inte alltid enkel ens för duktiga hundförare. Mitt intryck är att de generellt är väldigt speciella.

Cocker funderade jag på ett tag men har jag inte förstått det helt fel så är de nästan mer uppdelade än vad labbe och golden är, och det är vanligt med envishet vilket jag tolkar som att de gärna ifrågasätter. Känns alltså inte som ett självklart val. Men då är det engelsk cocker jag tittat på, jag vet inte om det är mer än utseendet som skiljer sig mellan den och amerikansk.

Nej, jag är inte pepp på en sheltie. Men jag kollar vilka av alla förslag som finns inom överkomligt avstånd eftersom nån tidigare i tråden tipsade om att göra det. Sen får vi se vilka uppfödare som hänger kvar på listan när jag har nagelfarit allt jag kan hitta om deras hundar.

Jag har inte upplevt envishet/ifrågasättande hos någon av familjens 4 eng cocker(en 5e är påväg hos mina föräldrar)dom har varit mycket lätta att träna med. Men som sagt så har 3 av dom gillat att höra sin egen röst men jag är nog extra känslig för ljud också, labben säger ju aldrig något. Så min nivå för mycket ljud är nog ganska låg och allt går ju att träna. Och sen är det ju pälsen då som jag backade på till slut. Annars har alla våra varit friska, pigga, enkla och roliga hundar

 

[Stergo]

Tråkigt att jag måste upprepa mig, men DP-retriever blir det inte igen. Det är alldeles för svårt att hitta exemplar med verklig arbetsdrift, ens om jag var okej med två stora hundar samtidigt. Jag har inte träffat många eurasier men av det fåtalet så har ingen varit särskilt sportig. Jag upplever rasen som övervägande ointresserad av arbete. Trevliga sällskapshundar men inte vad jag söker just nu. Bichon... det skulle möjligtvis vara en Löwchen då. Annars nej.

Jag hittade en uppfödare av sheltie som lät lovande - BPH gjorda med helt okej resultat, hälsoundersökningar gjorda och agilitymeriter på hundarna - men den första och hittills enda kullen föddes 2020. Hemsidan är trasig och den enda andra kontaktlänk jag hittade var en låst Instagram. Misstänker att uppfödningen är nerlagd eller vilande på obestämd tid. Övriga uppfödare av rasen i den här delen av landet ser ut att vara mer fokuserade på sällskap och show. Så den tanken kan vi nog lägga ner på en gång.

Pudel... tja, där har jag ju redan etablerat x antal gånger att rasen inte tilltalar mig. Även om den gjorde det så är den där enda kenneln jag kan tänka mig att köpa en ifrån... svår att faktiskt få köpa en hund ifrån. Det är stor efterfrågan på deras valpar och jag förstår att de då väljer att prioritera hem med konkreta mål att tävla och meritera.

Av alla raserna i tråden så är väl DSG den jag känner minst "blä" inför av alla. Om jag ens får beskriva det så utan att folk går i taket. Just nu känner jag mig dödstrött och undrar varför jag vill utsätta mig för processen valpsök en gång till. Men jag får väl fortsätta att kolla runt bland uppfödare och hoppas att det magiskt dyker upp nån som känns helt rätt.

Ingen har sagt att du ska ha en Bichon, de är trevliga små hundar. Men man köper inte en Bichon primärt som sporthund. Jag säger ju själv att som sporthund är det en utmaning att jobba med en Bichon. De är i grunden bekväma hundar vars största styrka är att viba med och vara trevliga och sociala. Sedan är de följsamma och positiva så med rätt träning så är de trevliga sporthundar på hobbynivå. Ingen har föreslagit euroasier heller för dig. Men kontentan är att många hundar fungerar som sporthundar på medelnivå med rätt träning.

Men för dina specifika krav så landar folk på sheltie och pudel just som bra standardval. Alternativt typ corgie. Men om du inte kan hitta en enda hund som du tycker passar så behöver du ju inte köpa en ny hund.

 

[Sasse]

Cocker funderade jag på ett tag men har jag inte förstått det helt fel så är de nästan mer uppdelade än vad labbe och golden är, och det är vanligt med envishet vilket jag tolkar som att de gärna ifrågasätter. Känns alltså inte som ett självklart val. Men då är det engelsk cocker jag tittat på, jag vet inte om det är mer än utseendet som skiljer sig mellan den och amerikansk.

Jag känner inte igen mig med att engelsk cocker har envishet eller ifrågasättande. Jag har träffat en del och de allra flesta har varit pigga och glada, och fullt träningsbara. Vi har haft fyra, och av dessa har en varit sävlig, men de andra skulle jag beskriva som sportiga sällskapshundar. Däremot upplever jag att det finns en viss social osäkerhet i rasen, som ofta ter sig med att de gärna skäller ut folk och fä, och är "mammiga".

I övrigt upplever jag inte cocker som mer skälliga än andra hundar. Våra skäller framförallt när de är exalterade eller när de "vaktar huset" / gäster kommer på besök. De är annars tysta.

Pälsen tillkommer med klippning. Men har du turen att få en individ som har lättskött päls tar det ingen tid alls.


I övrigt upplever jag Welsh Corgi som aktiva och roliga hundar, minns dock aldrig om Pembroke eller Cardigan är mer förig.
Lancashire heeler? Korthårig collie?
Kanske lite liten, men jag har fått tips om Schipperke när jag letat efter träningsglada hundar.

 

[Lalinea]

Jag kan inte se att terrier passar ihop med det jag vill ha just nu. Särskilt inte en som är så ovanlig att det är svårt att få en helhetsbild av hur hälsa och mentalitet ser ut inom rasen.

Kooiker är fortfarande spretig som jag har förstått det, och inte alltid enkel ens för duktiga hundförare. Mitt intryck är att de generellt är väldigt speciella.

Cocker funderade jag på ett tag men har jag inte förstått det helt fel så är de nästan mer uppdelade än vad labbe och golden är, och det är vanligt med envishet vilket jag tolkar som att de gärna ifrågasätter. Känns alltså inte som ett självklart val. Men då är det engelsk cocker jag tittat på, jag vet inte om det är mer än utseendet som skiljer sig mellan den och amerikansk.

Nej, jag är inte pepp på en sheltie. Men jag kollar vilka av alla förslag som finns inom överkomligt avstånd eftersom nån tidigare i tråden tipsade om att göra det. Sen får vi se vilka uppfödare som hänger kvar på listan när jag har nagelfarit allt jag kan hitta om deras hundar.

Jag har googlat massor på raser sista tiden, har du kollat på kromforlönder? Stavar säkert fel nu är inte så duktig på rasnamn men jag söker precis som du en riktigt sportig hund dock vill jag ha en lite mindre än dig men kromförrländer kanske vore något för dig?

 

[Niyama]

@Irrbloss hur mycket fysisk motion kan nästa hund få? Tänker att det är det som blir en begränsning för dig när det gäller rasval. Jag tror en bichon eller liknande skulle passa bra. En risk är ju att du igen tänker att du ska göra massa saker, köper en aktiv hund, och sen blir det inte av och du får problem.

 

[Myrten]

Cocker (engelsk, amerikansk=amris) är helt uppdelad sedan bortåt hundra år. Detta är inget som är negativt, det bara är så. Den rådande typen av utställnings/sällskapspopulationen (nedan kallad utställningscocker) etablerades runt första världskriget. Det var framför allt hundar mer upp på benen och ett annorlunda huvud som blev populära på utställningar. På den tiden jaktmeriterade man även utställningshundar. Typen hos den jaktavlade populationen (nedan kallad jaktcocker) har även den genomgått vissa förändringar, men den är naturligtvis mer spretig + att den väldigt långa och lågbenta typ som var vanlig runt förra sekelskiftet fortfarande förekommer. Typ och utseende är inte prio i avelsarbetet så att hundarna skiljer i utseende är helt naturligt. Sen finns det olika typer även bland utställningscocker.

Angående temperament så är inte cockern oavsett rasvariant en ifrågasättande hund. Dock kräver de viss fingertoppskänsla eftersom de mjuka eftersom de kan vara mycket känsliga och lätt bli ledsna. Jag har haft en jag i normalsituationen inte kunde höja rösten åt, men det behövdes inte för hon hade mycket hög will to please. Sen hade hon (liksom de flesta cockrar) dolda små horn som kunde växa ut ibland. De flesta är mycket glada och livliga hundar, men variation förekommer såklart.

Med detta sagt tror jag inte cocker är rasen för TS.

 

[Milosari]

Det är inte alls omöjligt att få tag på bra shelties, jag har träffat rätt många, men ja det är en spretig ras.

Ett alternativ för den som inte vill resa runt på olika arrangemang eller vill åka långt för "rätt valp" är att köpa en omplacering. Då är det skitsamma med ras. Ta den på prov ett par veckor och se om ni klickar?

 

[Stergo]

@Irrbloss hur mycket fysisk motion kan nästa hund få? Tänker att det är det som blir en begränsning för dig när det gäller rasval. Jag tror en bichon eller liknande skulle passa bra. En risk är ju att du igen tänker att du ska göra massa saker, köper en aktiv hund, och sen blir det inte av och du får problem.

Men TS vill inte ha en mjuk hund. Bichoner är mjuka och följsamma hundar som vill vara till lags och som plockar upp och agerar på ägarens sinnesstämning. Om jag så mycket som suckar en gång så kan jag lika gärna lägga ner träningspasset. De är bara inte så bra sporthundar om det är fokus då de är lite låga i energi, bekväma och i varje fall havaniserna och Frisén är så fruktansvärt extroverta.

 

[Niyama]

Men TS vill inte ha en mjuk hund. Bichoner är mjuka och följsamma hundar som vill vara till lags och som plockar upp och agerar på ägarens sinnesstämning. Om jag så mycket som suckar en gång så kan jag lika gärna lägga ner träningspasset. De är bara inte så bra sporthundar om det är fokus då de är lite låga i energi, bekväma och i varje fall havaniserna och Frisén är så fruktansvärt extroverta.

Ok, trodde det var en mjuk hund hon ville ha men mitt inlägg handlade främst om aktivitetsnivån och där tror jag bichon passar.

 

[Johanna1988]

Ja, ni som läst min tidigare tråd om min labrador som loggar ut vet en del av historiken. Samarbetet blir sakta bättre, men det ser mer och mer ut som vad jag misstänkt hela tiden: han är nöjd som sällskapshund med lite lagom hjärngympa och vill helst jobba själv utan att jag lägger mig i så mycket.

Det lutar därför mot att jag kompletterar med en till hund under 2026 eller 2027, men inget är bestämt än. Minst av allt vilken ras det ska bli, för där är jag helt lost. Jag vet att jag vill undvika utställningslinjer för att minska risken för samma problem som med labben, men inte mycket mer än så. Hoppas att den här tråden kan ge lite mer klarhet.

Jag vill köra rallylydnad och heelwork to music/freestyle. Nosework och enklare personspår kommer också att erbjudas. Det kan bli aktuellt att prova fler sporter men det här är de jag vet att jag vill pyssla med. Har inga tävlingsambitioner i dagsläget men ska aldrig säga aldrig, det kanske kommer om det blir mindre uppförsbacke i träningen.

Ska jag sammanfatta hur vardagen ser ut just nu så är det ett par timmars promenad om dagen med en 20-30 min lydnad, trickträning eller nosarbete 2-3 gånger i veckan. Mycket "bara vara med"-tid också eftersom jag sällan behöver lämna hunden ensam. Skulle klassa mig som nånstans mellan soffpotatis och träningsnörd.

Mina krav ser ut såhär:

• Storlek ca 10-20 kg, mankhöjd max 50 cm; diskuterbart neråt men inte uppåt
• Socialt enkel - behöver inte vara superglad i alla som en labbe, men trygg med folk och fä och utan könsbunden aggression
• Följsam och förarorienterad
• Arbetsvillig - inte nån arbetsmyra till brukshund men lite mer än en sävlig sällskapsretriever
• Måttligt med vakt/larmande - säga till om det knackar på dörren eller nån kommer in på tomten är okej
• Enkel pälsvård, endera av naturen eller om den klipps kort

Det är svårt att hitta den gyllene mellanvägen, en hund som är aktiv och gärna hittar på saker men inte riskerar att bli alldeles för krävande. Det blir ändå en stor omställning att gå från en hund som är som tjuren Ferdinand till en som vill ha ett riktigt jobb.

Så, hit me. Borde jag hålla utkik efter en sällskapshund med mer go, eller vågar jag tänka utanför den boxen?

Jag tror nog ändå att en jaktlabbe hade kunnat vara ett alt, finns inget intresse alls för att köra lite apportering med, min förra jaktlabbe vägde 19kg...