Sv: Ett annorlunda test..
Ja, 11 år.. Jag hade aldrig kämpat så länge! Jag anser inte att en hund mår bra, om den har sådana enorma rädslor.. Hade jag resonerat som dom, hade jag haft kvar min skygga, bitska och ångestladdade GD fortfarande - och då hade hon verkligen lidit. Usch.
Om en mentalitet i grunden är okej/hyfsad på en hund, så brukar man ju kunna arbeta bort eventuella skapade rädslor rätt fort och lätt.
Om man tar min som exempel, som var skottberörd, rädd för många vardagsljud (Kastruller, pipande maskiner - allt sånt) och reagerade på det mesta när hon kom kändes det som - efter ca 1 månad med intensiv miljöträning, med lugna människor runt sig, så hade hon släppt kanske 90% redan. 5 mån efter ankomst hem till mig firade hon nyår utan problem, och OM hon reagerar över något plötsligt ljud som inte är vanligt, så har hon släppt det helt på max 2 sek. Jag tror inte att hon faktiskt blir rädd, då hade hon inte undersökt det och varit så cool så extremt fort. Det kanske är invanda beteenden som tar längre tid att få bort, tiden får utvisa.
Nu hävdar jag absolut inte att hon är den tuffaste och mest stabila Amstaff jag stött på, utan hon är normal helt enkelt. Kollar man på rasens spindeldiagram, är hon till och med bättre än medel på mycket.
Jag menar, dom flesta hundar med en okej skalle bordet klara av samma saker. Det ska inte ta några 11 år att få bort åtminstone det värsta, framför allt inte om man vet att det är specifika situationer/händelser som orsakat det - vilket ju många skyller på. Jag har en gammal bekant som födde upp Collie förut...
