Bukefalos 28 år!

Evig singel?

Jag vet inte vad man skall säga, det handlar förmodligen till stor del om hur man beter sig, nu verkar ni ju inte behandla varandra som bara vänner riktigt, utan mer som partners? Eller? Jag lyckades inte lösa situationen när jag fortfarande tänkte i banorna att det skulle bli han och jag så småningom. Jag slutade också att titta efter andra eftersom jag uppfattade det som att vi hade något lovande på gång.

"- Häng med på middag hos X, han räknar med att du också kommer, vi är ju nästan samma person!"
"- Skall vi inte hitta ett hus att köpa ihop? Vi kan ha varsin våning?"
"- Du borde åka tillbaka till "utlandet" en sväng på visit och hälsa på dina gamla polare, men tänk om du blir förälskad i någon där och inte kommer tillbaka, då är det det dummaste jag gjort att skicka iväg dig!"
"- Du får aldrig flytta, lova det, för då flyttar jag också!"

Inte konstigt att man blev förvirrad när han samtidigt gick på dejt med ett par nätflirtar.

Finns nog inga enkla sätt, han kan mycket väl tro att du inte är intressserad av att ha ett förhållande med honom om du inte antingen talar om det för honom, eller visar tydligare på annat vis att du vill vara mer än bara vänner.

Jag tycker det låter som om han slängde ut en massa krokar men inte fick napp från ditt håll. Det kan vara så han tolkade det också, så då gav han upp och började data andra. Många ser att gå på andra dater som det lättaste sättat att komma övernågon.
 
Jag tycker det låter som om han slängde ut en massa krokar men inte fick napp från ditt håll. Det kan vara så han tolkade det också, så då gav han upp och började data andra. Många ser att gå på andra dater som det lättaste sättat att komma övernågon.
Tack det var en bra sammanfattning av hur jag uppfattade läget personligen. Vi är rätt olika han och jag på den punkten. Jag behöver mer tid för att våga släppa någon inpå mig och missade tåget för att jag blev osäker och avvaktande. För att jag inte visste vart jag hade honom. Jag tror att vi båda omvärderat varandra sedan i vintras när vi började hänga.
 
Och för att få slut på ev andra diskussioner kring detta. Jag är väldigt glad att jag fått en mycket god vän att hänga med! Och jag vill inte bli tillsammans med honom.
 
Jag vet inte vad man skall säga, det handlar förmodligen till stor del om hur man beter sig, nu verkar ni ju inte behandla varandra som bara vänner riktigt, utan mer som partners? Eller?.
Dum fråga kanske men, vad är lite skillnaden mellan partner och vänner när det gäller hur man behandlar varandra?
Jag försöker verkligen visa att jag vill mer och att jag älskar att vara i hans sällskap, dock så är det så att plötsligt så går det flera dagar och vi har ingen kontakt alls. Jag vågar ju inte gå på mera med rädslan att han ska tycka det är för mycket ifall han nu inte vill mera och dra sig undan. För som sagt så vill jag ju framförallt ha kvar honom i mitt liv, förhållande eller inte.
Finns nog inga enkla sätt, han kan mycket väl tro att du inte är intressserad av att ha ett förhållande med honom om du inte antingen talar om det för honom, eller visar tydligare på annat vis att du vill vara mer än bara vänner.
Det är ju det där, visa det tillräckligt mycket för att han ska förstå men samtidigt inte för mycket för att han ska dra sig undan ifall han inte vill. Han kanske vet om det men håller låg ton för att inte såra mej, kanske därför han inte berättar ifall han träffar någon, vet att han tryckt på en del samtal när vi umgåts.

Ju mera jag tänker på det desto mera irriterad och less blir jag, fram tills vi träffas då han har en tendens att få en att känna sig som den viktigaste personen ever och då glömmer jag snabbt bort att vi (kanske?) faktiskt inte är mer än bara vänner. Tills jag då kommer hem och vi inte hörs på ett par dagar.

Rörigt är vad det är.
 
Dum fråga kanske men, vad är lite skillnaden mellan partner och vänner när det gäller hur man behandlar varandra?
Jag försöker verkligen visa att jag vill mer och att jag älskar att vara i hans sällskap, dock så är det så att plötsligt så går det flera dagar och vi har ingen kontakt alls. Jag vågar ju inte gå på mera med rädslan att han ska tycka det är för mycket ifall han nu inte vill mera och dra sig undan. För som sagt så vill jag ju framförallt ha kvar honom i mitt liv, förhållande eller inte.

Det är ju det där, visa det tillräckligt mycket för att han ska förstå men samtidigt inte för mycket för att han ska dra sig undan ifall han inte vill. Han kanske vet om det men håller låg ton för att inte såra mej, kanske därför han inte berättar ifall han träffar någon, vet att han tryckt på en del samtal när vi umgåts.

Ju mera jag tänker på det desto mera irriterad och less blir jag, fram tills vi träffas då han har en tendens att få en att känna sig som den viktigaste personen ever och då glömmer jag snabbt bort att vi (kanske?) faktiskt inte är mer än bara vänner. Tills jag då kommer hem och vi inte hörs på ett par dagar.

Rörigt är vad det är.
Knulla? Är även sexet bra så kan ni diskutera om ni vill varavara kk eller ha ett förhållande?
Är sexet kasst så kan ni nöja er med att vara vänner.
 
Knulla? Är även sexet bra så kan ni diskutera om ni vill varavara kk eller ha ett förhållande?
Är sexet kasst så kan ni nöja er med att vara vänner.
Jag är inte riktigt så beroende av sexet. Är mera den närheten jag är ute efter när det kommer till det. Jag skulle haft svårt att nöja med med sex utan dom känslorna.

Hade han varit lite mera öppen för andra att vi umgås såpass mycket och nära så hade det ju mera liknat ett förhållande men nä, och det gör ju att det liknar mera en vänskapsrelation. Tror jag.
 
klart man kan :) min känsla var ändå tidvis att det var mer än bara vänskap på gång. Låt mig få ha kvar den känslan. :)
Jag bara tyckte att just de kommentarer du tog upp var lite väl glatt tolkade som belägg för att ni "hade något lovande på gång". Även om ni hade det.
 
Jag tycker det låter som om han slängde ut en massa krokar men inte fick napp från ditt håll. Det kan vara så han tolkade det också, så då gav han upp och började data andra. Många ser att gå på andra dater som det lättaste sättat att komma övernågon.
Förlåt, men är det inte litet förmätet att förutsätta att någon dejtar andra för att komma över en? Jag brukar förutsätta att någon dejtar andra för att denne är intresserad av dem den dejtar, inte för att den nödvändigtvis har en crush på mig att oroa sig över.

Det sättet som den mannan talade på med @ekra så talar jag med mina vänner. Senast igår sa jag till en i klassen att "gud vad bra att du köper en större lägenhet, då kan ju bo med dig". Det betyder inte att jag är kär i honom och hoppas att han ska nappa, inte heller att jag dövar min sorg med min sambo.
 
Förlåt, men är det inte litet förmätet att förutsätta att någon dejtar andra för att komma över en? Jag brukar förutsätta att någon dejtar andra för att denne är intresserad av dem den dejtar, inte för att den nödvändigtvis har en crush på mig att oroa sig över.
Min erfarenhet är att män ofta gör just så.

Det sättet som den mannan talade på med @@ekra så talar jag med mina vänner.
Det beror nog på vilken ålder man är i. sen spelar såklart tonläget roll och hur ofta såna kommentarer kommer.
 
Min erfarenhet är att män ofta gör just så.


Det beror nog på vilken ålder man är i. sen spelar såklart tonläget roll och hur ofta såna kommentarer kommer.
Du har ingen aning om hur gamla mina vänner är. I det här fallet refererade jag till en man i min klass som är 45. Han talar likadant med mig men jag tror knappast att han dövar sin sorg över mig med att dejta andra.

Jag tycker oavsett vad du säger att det är förmätet. Man kan liksom inte förutsätta att ens känslor är besvarade och att den andras handlingar per automatik har med en själv att göra.
 
Jag tycker oavsett vad du säger att det är förmätet. Man kan liksom inte förutsätta att ens känslor är besvarade och att den andras handlingar per automatik har med en själv att göra.

Jag har fått känslan att det är det som mycket ofta händer - att en förutsätter att den andras handlingar per automatik har med en själv att göra. Så ska allt sedan analyseras till bedrövelse (utifrån ens egen föreställning förstås) ;)

Men det är väl också en del av det som är svårhärligt när en är förtjust. :)
 
ja det vore ju härligt, men det är inte alltid det är lämpligt, nödvändigt eller en har mod till att göra det :)
oftast handlar det ju bara om ens egna hjärnspöken när en just har träffat någon. Inleds en relation hoppas jag verkligen man kommit fram till ett bättre kommunikationssätt sinsemellan!
 
Förlåt, men är det inte litet förmätet att förutsätta att någon dejtar andra för att komma över en? Jag brukar förutsätta att någon dejtar andra för att denne är intresserad av dem den dejtar, inte för att den nödvändigtvis har en crush på mig att oroa sig över.

Det sättet som den mannan talade på med @ekra så talar jag med mina vänner. Senast igår sa jag till en i klassen att "gud vad bra att du köper en större lägenhet, då kan ju bo med dig". Det betyder inte att jag är kär i honom och hoppas att han ska nappa, inte heller att jag dövar min sorg med min sambo.
Jag tror inte att min kompis "dövade sin sorg" med andra tjejer, jag tror helt enkelt att han tröttnade på att jag var så osäker. Min känsla i början (när vi började lära känna varandra) var att vi definitivt hade något på gång, av olika anledningar blev jag väldigt osäker på vart jag hade honom, och gick från att vara flörtig och öppen till lite avvaktande. (Bland annat pg av mitt eget psyke och att jag uppfattade det som att han fiskade på flera håll och jag inte blev klok på vart jag hade honom) Han var väldigt "på" och jag ville ta det lugnt för jag var osäker på hela situationen. (Nytt jobb, nytt land, hans barn, hans tidigare nyligen avslutade lååånga förhållande). Kunde inte begripa riktigt om han verkligen menade allvar, eller bara var sådan som person. Alltså flörtig och mycket kroppskontakt. Tänkte att jag vill lära känna honom innan jag kastar mig hals över huvud in i något med en kollega.

Nu i efterhand vet jag hur han är, och det är hans "raggnings-mode". Nu när han fäller den typen av kommentarer som jag nämnde så tar jag det som vänskapligt, men när det sas i ett annat tonläge och ett annat sammanhang efter kramar (när vi inte hunnit känna varandra speciellt länge) var det inte lika självklart att det bara var vänskapligt.

Jag vet inte varför jag skriver det här riktigt, men jag blir väl provocerad antar jag och vill förklara. Det gick hursomhelst upp och ned ett bra tag i stämning mellan oss och vi undvek att ta upp ämnet.

Det har kommit en väldigt massa gott ur att jag lärt känna honom!
 
Jag har fått känslan att det är det som mycket ofta händer - att en förutsätter att den andras handlingar per automatik har med en själv att göra. Så ska allt sedan analyseras till bedrövelse (utifrån ens egen föreställning förstås);):)
Ja, jag tänker samma sak! Lite som i boken Egenmäktigt Förfarande där huvudpersonen in i absurdum (van)tolkar allt som mannen gör. En intressant bok på temat :)
 
@ekra Jag menade mer generell - att man inte bör förklara någons dejtande med att den nödvändigtvis försöker komma över en. Personligen har jag ingen uppfattning om er relation, annat än att den verkar ha varit väldigt förvirrande för dig.

Angående kommentarerna tänker jag samma sak - de kan betyda att det finns nåt där mer än vänskap men det behöver inte vara så. Generellt alltså.
 
@ekra Jag hade i min ungdom en "kompis" ...Nisse ....ci hade så roligt , vi bråkade o gillade varandra ..vi gick i samma klass och umgicks även några år efter vi gått ur grundskolan lite då o då ....jag gillade honom men jag ville heller inte säga att jag gjorde det
han träffa en tjej och är fortfarande med henne o dom är gifta ( vi r födda 1961)
För ett anta är sedan hade vi en återföreningsfest för oss som gick i samma klasso då sa han att han var så kär i mig men han våga inte fråga "chans" ( som man gjorde på den tiden) för jag var så "jävla tuff" ;)
Vi har som hörts varje år och pratar lite då o då fortfarande , är vänner på fb o så -

Såvisst kan det finnas nåt och när båda är fega så blir det inget

Men jag fick en så fin vas av honom för några år sen med ett hjärta på :love:
 
Nu när jag läser här blir jag bara mer och mer övertygad om att försöka mig på att säga vad jag tycker och känner, dock ändå fortfarande rädd att han ska tycka att näe, ingen bra idé och då lär jag gå ner mig en del. Sålänge jag inte tar reda på exakt vad han tycker så känner jag lite att det fortfarande finns en chans.
 
Nu när jag läser här blir jag bara mer och mer övertygad om att försöka mig på att säga vad jag tycker och känner, dock ändå fortfarande rädd att han ska tycka att näe, ingen bra idé och då lär jag gå ner mig en del. Sålänge jag inte tar reda på exakt vad han tycker så känner jag lite att det fortfarande finns en chans.

Vad tänker du ska hända om du inte säger något då?
 

Liknande trådar

Övr. Hund Jag har en pomeraniantik på 6 år, som är en väldigt känslig individ. Det har tagit fram tills i år att få henne trygg nog att vara ensam...
2 3
Svar
49
· Visningar
4 004
Senast: lilstar
·
L
Relationer Jag har en fråga som jag väldigt gärna skulle vilja veta hur andra tänker! Men jag ska försöka att förklara utan att av slöja förmycket...
2 3
Svar
48
· Visningar
4 195
Senast: LiviaFilippa
·
Övr. Hund Hej! Jag har sedan 2 år tillbaka min första hund. Hon är det finaste jag har, och att se henne lycklig är det bästa jag vet. Jag gör...
Svar
19
· Visningar
1 801
Senast: Hellhound
·
Hästmänniskan Åh känner mig så velig🙈. Letar en häst till, har en appaloosa och shettis hemma på gården. Och letar nu efter en till främst för...
2
Svar
34
· Visningar
3 467
Senast: WBanna
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hämta eller sälja? Toyota Auris
Tillbaka
Upp