Få katten att vilja sova i sängen

Bukefalos 30 år!

Man kanske kan sammanfatta att ja som sagts här så kommer troligen inte något göra större skillnad.
Tänker att dom flesta väl ändå skaffar husdjur för sällskap och närhet.
Men det är också vad det är och så får det väl vara.
Ikväll har jag varit i soffan och hon har valt fotpallen 🙃
 
Man kanske kan sammanfatta att ja som sagts här så kommer troligen inte något göra större skillnad.
Tänker att dom flesta väl ändå skaffar husdjur för sällskap och närhet.
Men det är också vad det är och så får det väl vara.
Ikväll har jag varit i soffan och hon har valt fotpallen 🙃
Fast du Får ju både sällskap och närhet?
Jag har skrivit att jag har en plåsterkatt. :) Just nu sitter jag i soffan och han ligger högst upp i sitt kattträd och spanar ut på någonting i mörkret. Minst halva tiden består "plåstrandet" av att han helt enkelt vill ha min uppmärksamhet och kräver aktivering/att jag ägnar tid åt honom, inte att han ligger passiv i mitt knä liksom.
Jag förstår inte riktigt vad du vill ha utöver vad du redan får. Är det bara sovandet som är problemet?
 
Fast du Får ju både sällskap och närhet?
Jag har skrivit att jag har en plåsterkatt. :) Just nu sitter jag i soffan och han ligger högst upp i sitt kattträd och spanar ut på någonting i mörkret. Minst halva tiden består "plåstrandet" av att han helt enkelt vill ha min uppmärksamhet och kräver aktivering/att jag ägnar tid åt honom, inte att han ligger passiv i mitt knä liksom.
Jag förstår inte riktigt vad du vill ha utöver vad du redan får. Är det bara sovandet som är problemet?
Jag förstår nu hur du menar..för mig är väl plåsterkatt att hon vill vara nära mig någon gång, utan att jag aktiverar..utan för gos och mys helt enkelt.
Hon tycker mycket om borstning och när jag smeker henne i ansiktet. Men söker närheten själv som när hon lade sig i knät eller i alla fall intill, som på fotot gör hon i princip inte alls.
Och sängen, ja det vore såklart mysigt om hon ville sova någonting i sängen i alla fall, även om bredvid.
Uppmärksamhet och aktivering, ja det vill hon ju väldigt gärna ha. Och ha koll på..och vara med på vad jag gör hela tiden.
Hon vilar ändå en del och det är då när jag till ex. sitter i soffan som det också vore mysigt om hon kom och lade sig nära eller hos mig någon gång. Och inte någon helt annanstans flera meter bort nästan jämt. Eller i handfatet, som ja jag vet att dom gillar, men.
Sedan förstår jag förstås att hon vill ligga själv ibland om hon sover riktigt.
 
Fast du Får ju både sällskap och närhet?
Jag har skrivit att jag har en plåsterkatt. :) Just nu sitter jag i soffan och han ligger högst upp i sitt kattträd och spanar ut på någonting i mörkret. Minst halva tiden består "plåstrandet" av att han helt enkelt vill ha min uppmärksamhet och kräver aktivering/att jag ägnar tid åt honom, inte att han ligger passiv i mitt knä liksom.
Jag förstår inte riktigt vad du vill ha utöver vad du redan får. Är det bara sovandet som är
Inte lätt heller att ignorera en kattunge som är runt en på morgonen och jamar, det vill man ju egentligen inte heller...men att hon gör så är ju för att bli underhållen 😏
Ignorerade gjorde ju kanske mer omedvetet med förra, som typ lade sig i köket när jag var i vardagsrummet fast jag varit borta i timtal.
Men ja, har faktiskt gjort det nu..

Nu finns det ingen häst som jag hade underbart roligt med, eller mamma och jobb.
Så hade bara tanken när jag tvekade mycket med ny katt..att nu är jag hemma och har möjlighet.
Om jag blir tvungen att arbetspröva från nästa år vet jag inte, men tveksamt. Så var ännu mer tveksam till hund. Och har alltid tyckt om katter och min Perser hona var som sagt underbar.

Sängen har jag förstått är ett absolut nej för henne, gjorde som tipset och provade göra extra utrymme och svalt med örngott. Hon vill vara på toaletten oavsett så då får det vara så..tyvärr
Men det är allt som oftast så hon gör om jag sätter mig..går någon annanstans.
 
Jag har nog aldrig tänkt på det så - att man skaffar djur för att fylla ett specifikt behov som man själv har. Jag har personligen alltid haft ett intresse för och en kärlek till djur, men i alla fall för min del har det alltid varit fråga om en lite mer villkorslös kärlek - ungefär som den man känner till sina barn. Givetvis med en förhoppning om att vara älskad tillbaka och en förhoppning om en relation som kan vara givande för både mig och djuret, men inte med kravet varken att bli älskad eller att bli älskad på ett visst sätt. Och därför reagerar jag - och blir ledsen för kattens skull - när du så tydligt är besviken på din katt för att den inte är som du hoppades. Det är varken skrivet i någon affekt eller utan eftertanke - och inte heller avsett att vara någon sorts påhopp även om du nu uppfattar det så - utan det är min väldigt ärliga känsla och åsikt.
Det gör väl dom flesta? Man vill träna en viss sak, tycker om ett visst utseende, tycker om viss typ av temperament. Skulle aldrig vilja ha något random djur som inte passar in i min livsstil eller för mina krav.
 
Det gör väl dom flesta? Man vill träna en viss sak, tycker om ett visst utseende, tycker om viss typ av temperament. Skulle aldrig vilja ha något random djur som inte passar in i min livsstil eller för mina krav.
Precis, håller med..så känner jag också. En stor och långvarig investering på många plan, med engagemang, tid och pengar.
 
Det gör väl dom flesta? Man vill träna en viss sak, tycker om ett visst utseende, tycker om viss typ av temperament. Skulle aldrig vilja ha något random djur som inte passar in i min livsstil eller för mina krav.

Precis, håller med..så känner jag också. En stor och långvarig investering på många plan, med engagemang, tid och pengar.

Jag tänker att man självklart gör sina val utefter sina egna preferenser - jag skulle till exempel inte köpa en pudel, en ardenner eller en perserkatt för jag vet redan från början att jag vill ha andra sorters hundar, hästar och katter. Men när man väl har gjort sitt val så gott man har kunnat och sitter där med sitt djur som kanske inte till 100% motsvarar det man trodde eller ville, då har man som jag ser det två val: 1) gilla läget, möta djuret där det är, se hur man kan finna varandra på andra sätt än man först trodde, försöka hitta en gemensam grund för fortsatt samexistens, eller 2) omplacera djuret och eventuellt försöka igen med nästa.

Jag är ju väldigt benägen att välja alternativ 1 ovan - inte minst för att jag själv gillar det där sökandet och gillar när allt inte är utstakat från början utan man får gradvis hitta det som ger en samhörighet. Med min "ligga-bredvid-katt" ser jag det som ett stort kärleksbevis just att hon lägger sig bredvid och är helt trygg och lugn där - sitter och tvättar sig, spinner, slutligen kommer till ro och rullar ihop sig och somnar. Trots att jag vet att hon antagligen går ifrån mig om jag klappar mer än väldigt kort. Hon ger mig liksom allt hon kan givet den individ hon är och jag kan både respektera och uppskatta det väldigt mycket.
 
Som idag t.ex då jag ändå varit borta i flera timmar, hos dottern och nya barnbarnet.
Verkade väl glad att se mig när jag kommer hem, och jag leker med henne en stund på golvet.
Så går hon bara och först sätter sig på en stol flera meter bort typ.
Jag sitter nu i soffan och hon ligger kvar på stolen.
Konstigt för mig och mycket tråkigt måste jag tyvärr säga. Att inget behov av min närhet eller kontakt finns.
Bara när hon vill leka på förmiddagen och är uppe i högvarv. Eller går efter för jag gör något.
Sängen har hon fortfarande inte kommit till alls, utom 5 minuter något tillfälle på morgonen när jag ska gå upp. Inte heller i knät mer, eller direkt bredvid egentligen heller.
 
Som idag t.ex då jag ändå varit borta i flera timmar, hos dottern och nya barnbarnet.
Verkade väl glad att se mig när jag kommer hem, och jag leker med henne en stund på golvet.
Så går hon bara och först sätter sig på en stol flera meter bort typ.
Jag sitter nu i soffan och hon ligger kvar på stolen.
Konstigt för mig och mycket tråkigt måste jag tyvärr säga. Att inget behov av min närhet eller kontakt finns.
Bara när hon vill leka på förmiddagen och är uppe i högvarv. Eller går efter för jag gör något.
Sängen har hon fortfarande inte kommit till alls, utom 5 minuter något tillfälle på morgonen när jag ska gå upp. Inte heller i knät mer, eller direkt bredvid egentligen heller.
Tålamod säger jag bara. Mina katter har blivit gosigare med tiden. Man måste också vinna deras tillit och det kan ta månader och tom år. Katten jag har nu är som gosigast nu när han är 15. Blir mer mys än lek helt enkelt. Om du är så missnöjd och inte har tålamod att klicka med katten/acceptera den för hur den är så omplacera och skaffa en äldre katt som man vet är lugn och kelig.
 
Som idag t.ex då jag ändå varit borta i flera timmar, hos dottern och nya barnbarnet.
Verkade väl glad att se mig när jag kommer hem, och jag leker med henne en stund på golvet.
Så går hon bara och först sätter sig på en stol flera meter bort typ.
Jag sitter nu i soffan och hon ligger kvar på stolen.
Konstigt för mig och mycket tråkigt måste jag tyvärr säga. Att inget behov av min närhet eller kontakt finns.
Bara när hon vill leka på förmiddagen och är uppe i högvarv. Eller går efter för jag gör något.
Sängen har hon fortfarande inte kommit till alls, utom 5 minuter något tillfälle på morgonen när jag ska gå upp. Inte heller i knät mer, eller direkt bredvid egentligen heller.
Men du, det finns ju en uppenbar sorg och besvikelse hos dig att det inte blev så som du önskade direkt. Men det finns ju också lösningar.

Det ÄR helt okej att inte vänta och se om det blir bättre (inga garantier finns ju).
Det ÄR helt okej att omplacera.

Det innebär inte att du inte tycker om eller bryr dig om katten. Det innebär inte att katten inte får det bra någon annanstans. Det innebär inte att inte ta sitt ansvar - tvärtom!

Det är ju mycket bättre för alla inblandade om du kan få en katt som direkt ger dig det du så gärna vill ha och att nuvarande katt kommer till ett hem som vill ha det som den katten ger, istället för att du sörjer det du inte får.
 
Som idag t.ex då jag ändå varit borta i flera timmar, hos dottern och nya barnbarnet.
Verkade väl glad att se mig när jag kommer hem, och jag leker med henne en stund på golvet.
Så går hon bara och först sätter sig på en stol flera meter bort typ.
Jag sitter nu i soffan och hon ligger kvar på stolen.
Konstigt för mig och mycket tråkigt måste jag tyvärr säga. Att inget behov av min närhet eller kontakt finns.
Bara när hon vill leka på förmiddagen och är uppe i högvarv. Eller går efter för jag gör något.
Sängen har hon fortfarande inte kommit till alls, utom 5 minuter något tillfälle på morgonen när jag ska gå upp. Inte heller i knät mer, eller direkt bredvid egentligen heller.

Men snälla du, vad är det du förväntar dig? Det är en KATT och åtminstone i min värld är katter kända för att vara självständiga, sociala helt på sina egna villkor och faktiskt ganska omöjliga att bestämma över. Jag tycker personligen att det är givande att ha mina katter i huset alldeles oavsett om de vill sitta i knät eller inte, men med de närhetsbehov du verkar ha så är det kanske inte fel katt du har utan fel art? Jag tänker att en hund av sällskapsras antagligen hade passat dig bättre?
 
Men snälla du, vad är det du förväntar dig? Det är en KATT och åtminstone i min värld är katter kända för att vara självständiga, sociala helt på sina egna villkor och faktiskt ganska omöjliga att bestämma över. Jag tycker personligen att det är givande att ha mina katter i huset alldeles oavsett om de vill sitta i knät eller inte, men med de närhetsbehov du verkar ha så är det kanske inte fel katt du har utan fel art? Jag tänker att en hund av sällskapsras antagligen hade passat dig bättre?
https://www.facebook.com/share/r/1AoncZ2wzE/?mibextid=wwXIfr
Det här t.ex
 
Men snälla du, vad är det du förväntar dig? Det är en KATT och åtminstone i min värld är katter kända för att vara självständiga, sociala helt på sina egna villkor och faktiskt ganska omöjliga att bestämma över. Jag tycker personligen att det är givande att ha mina katter i huset alldeles oavsett om de vill sitta i knät eller inte, men med de närhetsbehov du verkar ha så är det kanske inte fel katt du har utan fel art? Jag tänker att en hund av sällskapsras antagligen hade passat dig bättre?
https://www.facebook.com/share/r/18eHCH9pdu/?mibextid=wwXIfr

Eller kanske..bara ex.
Men visst allt kan ändras
 
Men snälla du, vad är det du förväntar dig? Det är en KATT och åtminstone i min värld är katter kända för att vara självständiga, sociala helt på sina egna villkor och faktiskt ganska omöjliga att bestämma över. Jag tycker personligen att det är givande att ha mina katter i huset alldeles oavsett om de vill sitta i knät eller inte, men med de närhetsbehov du verkar ha så är det kanske inte fel katt du har utan fel art? Jag tänker att en hund av sällskapsras antagligen hade passat dig bättre?
Som jag sagt..båda mina Perser var mycket tillgivna som små. Honan alltid.
Sista..pojken låg ju på mig som kattunge men som sagt inte som vixen alls.
Dom är såklart individer..men finns många som är så tillgivna.
Trodd Perser/Ragdoll skulle vara perfekt för mig. Men finns ju Brittiskt i henne också. Och vad jag nu hört är dom inte det. Men ändå..alla är olika. Hade Birma som högg hela tiden…men båda Perser kunde barnen/barnbarnen bära när barnen var små.
Hund är ett helt annat åtagande för mig..
 
Som jag sagt..båda mina Perser var mycket tillgivna som små. Honan alltid.
Sista..pojken låg ju på mig som kattunge men som sagt inte som vixen alls.
Dom är såklart individer..men finns många som är så tillgivna.
Trodd Perser/Ragdoll skulle vara perfekt för mig. Men finns ju Brittiskt i henne också. Och vad jag nu hört är dom inte det. Men ändå..alla är olika. Hade Birma som högg hela tiden…men båda Perser kunde barnen/barnbarnen bära när barnen var små.
Hund är ett helt annat åtagande för mig..

Både perser och ragdoll är mycket mer en 'ligga bredvid' katt än de livligare korthåren. Megara är inte särskilt gosig för att vara burma, men så fort jag lägger mig på soffan för att läsa kommer hon sättande och ska ligga mellan mina ben, när hon inte bestämmer sig för att attackera mina fötter dvs. På nätterna börjar hon alltid natten mellan benen och migrerar tills jag känner henne med fötterna. Däremot kan jag inte klappa för då går hon därifrån utan måste ligga helt stilla.

Nikita min förra burma var precis som du vill ha din katt. Extremt klistrig och jag kunde göra exakt vad jag ville med henne, inklusive precis som på FB klippet.

Jag tror att din katt känner av din längtan och blir stressad av det. För bådas skull, precis som jag skrev tidigare, omplacera så både du och din katt blir lyckligare. Men, man ska inte glömma att hon är en kattunge. De har sällan/aldrig tålamod att ligga och mysa. Och det gäller alla kattungar, och ibland upp i slyngelåldern då får du vänta några år innan din katt blir som du vill. Om hon blir som du vill.

@Bison s tre katter har/hade mycket olika personlighet där en var extremt gosig och de andra två är lite mer avmätta.
 
Både perser och ragdoll är mycket mer en 'ligga bredvid' katt än de livligare korthåren. Megara är inte särskilt gosig för att vara burma, men så fort jag lägger mig på soffan för att läsa kommer hon sättande och ska ligga mellan mina ben, när hon inte bestämmer sig för att attackera mina fötter dvs. På nätterna börjar hon alltid natten mellan benen och migrerar tills jag känner henne med fötterna. Däremot kan jag inte klappa för då går hon därifrån utan måste ligga helt stilla.

Nikita min förra burma var precis som du vill ha din katt. Extremt klistrig och jag kunde göra exakt vad jag ville med henne, inklusive precis som på FB klippet.

Jag tror att din katt känner av din längtan och blir stressad av det. För bådas skull, precis som jag skrev tidigare, omplacera så både du och din katt blir lyckligare. Men, man ska inte glömma att hon är en kattunge. De har sällan/aldrig tålamod att ligga och mysa. Och det gäller alla kattungar, och ibland upp i slyngelåldern då får du vänta några år innan din katt blir som du vill. Om hon blir som du vill.

@Bison s tre katter har/hade mycket olika personlighet där en var extremt gosig och de andra två är lite mer avmätta.
 

Bifogade filer

  • IMG_2320.webp
    IMG_2320.webp
    58,2 KB · Visningar: 801
Både perser och ragdoll är mycket mer en 'ligga bredvid' katt än de livligare korthåren. Megara är inte särskilt gosig för att vara burma, men så fort jag lägger mig på soffan för att läsa kommer hon sättande och ska ligga mellan mina ben, när hon inte bestämmer sig för att attackera mina fötter dvs. På nätterna börjar hon alltid natten mellan benen och migrerar tills jag känner henne med fötterna. Däremot kan jag inte klappa för då går hon därifrån utan måste ligga helt stilla.

Nikita min förra burma var precis som du vill ha din katt. Extremt klistrig och jag kunde göra exakt vad jag ville med henne, inklusive precis som på FB klippet.

Jag tror att din katt känner av din längtan och blir stressad av det. För bådas skull, precis som jag skrev tidigare, omplacera så både du och din katt blir lyckligare. Men, man ska inte glömma att hon är en kattunge. De har sällan/aldrig tålamod att ligga och mysa. Och det gäller alla kattungar, och ibland upp i slyngelåldern då får du vänta några år innan din katt blir som du vill. Om hon blir som du vill.

@Bison s tre katter har/hade mycket olika personlighet där en var extremt gosig och de andra två är lite mer avmätta.
 

Bifogade filer

  • IMG_2321.webp
    IMG_2321.webp
    92,9 KB · Visningar: 809

Liknande trådar

  • Lämplig kattras?
  • Snälla ge solskenshistorier på främmande föremål i magen!!
  • Katten deppar
  • Katt som bråkar med den andra katten

Hästnyheter

Bukefalos, Radannonser

Allmänt, Dagbok

  • Vad gör vi? Del CCXXXVII
  • Valvaka!
  • Dejtingtråden 39

Barn

Hund

  • Att vara en usel hundförare/tränare
  • Valpkull!

Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp