Fan jag orkar inte fylla år

[nullo-modo]

Sist jag firade födelsedag var när jag fyllde 20, så jag firat/firats färre födelsedagar än jag inte firat.

 

[Görel]

Vill man fira något men inte ha besväret att ta hem folk kan man mötas utanför hemmet. Jag har firat både i parker och på fik.

Att ha det som du beskriver ts är djupt respektlöst, förstår att du inte vill ha det så igen.

 

[MiniLi]

En till här som inte bjudit in till födelsedagsfirande på många år. Mina föräldrar vill gärna få fira mig men de brukar istället bjuda ut mig på restaurang (jag får välja dag och tid). Övriga skickar bara grattishälsning typ via sms eller facebook

 

[Otherside]

Men du - nu är det äntligen dags! Du har ställt till med kalas år ut och år in och nu kan du meddela samtliga att I ÅR blir det inget kalas utan du har annat för dig. Börjar de fråga vad, behöver du inte svara nåt. Bara släpp alltihopa och andas ut.

Och du vill inte ha nåt i present, heller.

Hur fungerar det i övrigt - turas ni om att hålla julfirandet? Är du nödd att åka hem till dem på deras födelsedagar? Är det liksom en nevernding story? Hur viktigt är det för dig?

Med vuxna människor borde det fungera att ta ledigt från sin födelsedag. Utan att nån blir sur. Verkligen!

 

[Lutten]

Snart dags igen. Jag orkar inte hålla kalas. Har haft psykisk ohälsa i 35 år så orken är inte på topp. Enda gångerna att träffa syskonet med familj och några andra inom släkten är på födelsedagar och jul. Men orkar inte ha hem folk som skiter i mig och mina regler. I och med att det är sommar skiter folk i att stänga ytterdörren trots att jag säger till pga att jag har innekatt. Jag får liksom inget nöje själv då jag får springa och ha koll så dörren blir stängd samt att ingen slänger till hunden smörgåstårta så den blir sjuk. Svägerskan kom och sa till mig en gång när jag serverade kaffe att nu hade minsann katten gått på pottan så du får ta upp det. Alltså jag har flera veckor innan att städa för att inte få pikar, ändå letar ofta svägerskan upp nåt att pika om. Hon har ofta gillat att ge mig en perenn växt eller träd med som hon kan fråga nästa år vart den blev planterad. Allt detta folk är 60-80 år. De yngre är inget problem.
Jag är trasig nu och har kraschat. Orken finns inte att tillfredställa andra nu.

Du måste inte ha kalas. Ditt liv, du bestämmer. När jag skulle fylla 30 sa min svärmor att jag minsann skulle ha kalas. "Nej, det tänker jag inte ha." Blev min omedelbara reaktion och så blev det också. När jag fyllde 40 hade jag kalas, för att jag ville. Hade någon sagt att det skulle jag minsann ha så hade det inte blivit något den gången heller. Så funkar jag, minirebellen . Om du vill ordna kalas när du fyller år ska det vara för din skull, ingen annans skull!!

 

[Islandshästryttare]

Snart dags igen. Jag orkar inte hålla kalas. Har haft psykisk ohälsa i 35 år så orken är inte på topp. Enda gångerna att träffa syskonet med familj och några andra inom släkten är på födelsedagar och jul. Men orkar inte ha hem folk som skiter i mig och mina regler. I och med att det är sommar skiter folk i att stänga ytterdörren trots att jag säger till pga att jag har innekatt. Jag får liksom inget nöje själv då jag får springa och ha koll så dörren blir stängd samt att ingen slänger till hunden smörgåstårta så den blir sjuk. Svägerskan kom och sa till mig en gång när jag serverade kaffe att nu hade minsann katten gått på pottan så du får ta upp det. Alltså jag har flera veckor innan att städa för att inte få pikar, ändå letar ofta svägerskan upp nåt att pika om. Hon har ofta gillat att ge mig en perenn växt eller träd med som hon kan fråga nästa år vart den blev planterad. Allt detta folk är 60-80 år. De yngre är inget problem.
Jag är trasig nu och har kraschat. Orken finns inte att tillfredställa andra nu.

Res bort några dagar över din födelsedag och vila upp dig. Be grannen mata katten, hitta ett fint ställe du kan ta med dig hunden till om du vill. Låt det bli din födelsedagspresent till dig själv. Vill du inte åka bort fira bara din födelsedag så som du vill på en plats med någon som ger dig energi om du har någon person i ditt liv.

Förövrigt skulle jag aldrig bjuda hem några som uppför sig på det viset som dina släktingar gör, sätt gränser och säg stopp. Låter som riktiga energitjuvar som bara tar och aldrig ger något tillbaka.

Du, ditt hem och dina djur är värda respekt. Men du behöver sätta gränsen själv det kommer ingen annan att göra åt dig.

 

[MiniLi]

En till här som inte bjudit in till födelsedagsfirande på många år. Mina föräldrar vill gärna få fira mig men de brukar istället bjuda ut mig på restaurang (jag får välja dag och tid). Övriga skickar bara grattishälsning typ via sms eller facebook

Jag kan lägga till att det i min familj och nära släkt är vanligt att även vuxna bjuder in till födelsedagsfirande. Mina föräldrar gör det varje år och båda mina mostrar gör det också. Vi ”barn” i släkten höll alla i födelsedagsfiranden en bit in i vuxen ålder, det var liksom bara så vi var vana vid att göra. Det var lite ovant när jag för första gången bestämde mig för att skippa födelsedagsfirande, men ingen blev sur och sen ganska många år tillbaka är det ingen av oss ”barn” som bjuder in längre

 

[monster1]

Snart dags igen. Jag orkar inte hålla kalas. Har haft psykisk ohälsa i 35 år så orken är inte på topp. Enda gångerna att träffa syskonet med familj och några andra inom släkten är på födelsedagar och jul. Men orkar inte ha hem folk som skiter i mig och mina regler. I och med att det är sommar skiter folk i att stänga ytterdörren trots att jag säger till pga att jag har innekatt. Jag får liksom inget nöje själv då jag får springa och ha koll så dörren blir stängd samt att ingen slänger till hunden smörgåstårta så den blir sjuk. Svägerskan kom och sa till mig en gång när jag serverade kaffe att nu hade minsann katten gått på pottan så du får ta upp det. Alltså jag har flera veckor innan att städa för att inte få pikar, ändå letar ofta svägerskan upp nåt att pika om. Hon har ofta gillat att ge mig en perenn växt eller träd med som hon kan fråga nästa år vart den blev planterad. Allt detta folk är 60-80 år. De yngre är inget problem.
Jag är trasig nu och har kraschat. Orken finns inte att tillfredställa andra nu.

Du måste ju verkligen inte fira din födelsedag om du inte vill. Det är vanligt att vuxna inte firar sin födelsedag med att bjuda hem folk. Det finns inget som säger att man måste bjuda sin släkt på födelsedagskalas. Bara låt bli helt enkelt eller fira den som du vill. Skit i vad andra tycker.

 

[Bison]

Jag fyller 40 år i sommar, det firar jag genom att dra till Amsterdam med kompisar
Äta god mat, dricka bubbel och gå på kattmuseum
Tänker absolut inte ha något kalas när jag kommer hem heller

 

[tuaphua]

Säger som övriga att man får väl fira som man vill som vuxen. Normala människor kan väl förstå om man inte har ork också.
Man kan ju om man ändå VILL träffa dem och fira mötas i en park för picknick, äta på restaurang eller ta en fika på café/glasställe etc.
Ibland har vi tagit med fika/mat och åkt till havet/promenadområde etc.
Min pappa hatar att vara i fokus på stora kalas för honom tex. Så han flyr ofta ut med båten eller till landstället. Eller är hos oss ute på landet och vi firar med bara de närmsta.
Vi har också ordnat firande hos någon annan ifall den som fyller år vill firas men inte orkar styra upp. Det ska ju vara för den som fyller år och inte alla andra. Man gör det den vill och mår bra av.

Hoppas du kan få han din dag som DU vill!

 

[Araminta]

Skit i kalaset! Eller, om det "inte går", fira någon annanstans än i ditt hem. Säg åt folk att det blir restaurang/café/picknick-firande i år. Gör det så enkelt för dig som möjligt. Kan inte folk acceptera ditt hem så har de inte där att göra.

 

[monster1]

Jag fyller 40 år i sommar, det firar jag genom att dra till Amsterdam med kompisar
Äta god mat, dricka bubbel och gå på kattmuseum
Tänker absolut inte ha något kalas när jag kommer hem heller

Helt OT, de har en fantastisk botanisk trädgård jag skulle vilja besöka någon gång. https://www.tripadvisor.se/Attracti...tanicus-Amsterdam_North_Holland_Province.html

 

[Red_Chili]

Kom att tänka på den här tråden när jag igår fick frågan om mina födelsedagsplaner av en i bekantskapskretsen. Jag sa något i stil med att vara hemma, äta tårta och ta det lugnt (för det var vad jag kände för just då när frågan ställdes). Det var som att bekantingen blev obekväm av mitt svar. Skulle jag verkligen inte göra något MER? Något ordentligt? Festa lite, eller åtminstone gå på lyxrestaurang med sambon och släktingar? Men nej, det är ju inte riktigt min stil. Bekantingen mumlade något om att mina planer "ju kan vara trevliga ändå..." och började sedan prata om annat.

Jag tycker det är fascinerande att just firande av födelsedag ska vara en så big deal. Framförallt om det blir några förväntningar på att man ska fira "på rätt sätt". Så länge den som fyller år är nöjd med hur dagen blev så är det väl fint och bra nog? Jag önskar iaf att alla kunde vara överens om det.

 

[Midsommarblomster]

Vill man fira något men inte ha besväret att ta hem folk kan man mötas utanför hemmet. Jag har firat både i parker och på fik.

Att ha det som du beskriver ts är djupt respektlöst, förstår att du inte vill ha det så igen.

Tänker så också. Ibland kan det ju ta mer energi av en att behöva hantera missnöjda familjemedlemmar än att bara bjuda in, så då gör man det för att slippa tjafs. Men att ses på någon annan plats kan ju vara en medelväg. TS och djuren slipper dem i hemmet, man tar en bit prinsesstårta och en kaffe någonstans och sen vips en timme eller två senare så var det över för i år.

 

[Shaggy]

Jag tycker det är fascinerande att just firande av födelsedag ska vara en så big deal. Framförallt om det blir några förväntningar på att man ska fira "på rätt sätt". Så länge den som fyller år är nöjd med hur dagen blev så är det väl fint och bra nog? Jag önskar iaf att alla kunde vara överens om det.

Jag tror det här har med facebook att göra. De är ju helt födelsedags hysteriska och ska tvinga alla till att gratta och bli grattade. Innan facebook var det aldrig någon som brydde sig mer än mina föräldrar, när jag skaffat ett konto där så fick man ju födelsedagsgratulationer från allt och alla. Det inkluderar folk jag knappt kände med av typen "grattis på DIIIIIIIN dag" ofta med tillägg om att de önskar mig att göra något speciellt då. Skittramsigt enligt mig och efter några få år dolde jag min födelsedag och nej jag skickar aldrig gratulationer till någon annan heller.

 

[Marita73]

Kan ni åka till något fik istället. Så har vi gjort om/när någon har för mycket i livet för att orka ta hem folk.

 

[Marita73]

Jag tror det här har med facebook att göra. De är ju helt födelsedags hysteriska och ska tvinga alla till att gratta och bli grattade. Innan facebook var det aldrig någon som brydde sig mer än mina föräldrar, när jag skaffat ett konto där så fick man ju födelsedagsgratulationer från allt och alla. Det inkluderar folk jag knappt kände med av typen "grattis på DIIIIIIIN dag" ofta med tillägg om att de önskar mig att göra något speciellt då. Skittramsigt enligt mig och efter några få år dolde jag min födelsedag och nej jag skickar aldrig gratulationer till någon annan heller.

Jag grattar alla och blir genuint glad för alla som orkar lägga någon minut på att skriva grattis till mig på fb. Firar dock aldrig längre.

 

[CaisaCax]

I ena sidan av min släkt har vi ganska ofta setts på en restaurang med plats för alla. Alla betalar för sig och födelsedagsbarnet får inga presenter mer än kanske en blomma eller choklad. Trevligt och enkelt och man kan lämna tidigt om man vill. Ingen behöver städa, handla eller diska. Trevligt alternativ OM man vill fira.

 

[Hoarfrost]

När jag var väldigt nere för några år sedan och bara ville vara ifred, insåg jag att en väldigt bra tid att få vara det är typ jul, nyår, midsommar... när ingen kommer att störa en för de har fullt upp med annat (bodde hemma just då).
Så i ett år avsade jag mig alla former av firande.
När mamma och pappa frågade lite förvånat varför, sa jag helt enkelt "Jag vill inte, jag behöver vara i fred"

Min mamma är knepig och jag var beredd på motstånd, men hon frågade inga följdfrågor eller något. Samma med pappa, han såg förvånad ut men sa bara "ok, om du ändrar dig så åker jag x dag!"
Det var mycket enklare än jag trodde. Det blev också en av den bästa julen, nyåret och midsommaren och jag kommer att minnas dem med värme länge.
Jag lärde mig nog i samma veva att man faktiskt får göra som man vill, och göra det man behöver. Det finns ingen poäng med att försöka se till att alla andra har det bra när man själv går sönder.

Hoppas du "skiter i" kalaset och firar med dig själv och katten i stället

 

[cambodia]

När jag var väldigt nere för några år sedan och bara ville vara ifred, insåg jag att en väldigt bra tid att få vara det är typ jul, nyår, midsommar... när ingen kommer att störa en för de har fullt upp med annat (bodde hemma just då).
Så i ett år avsade jag mig alla former av firande.
När mamma och pappa frågade lite förvånat varför, sa jag helt enkelt "Jag vill inte, jag behöver vara i fred"

Min mamma är knepig och jag var beredd på motstånd, men hon frågade inga följdfrågor eller något. Samma med pappa, han såg förvånad ut men sa bara "ok, om du ändrar dig så åker jag x dag!"
Det var mycket enklare än jag trodde. Det blev också en av den bästa julen, nyåret och midsommaren och jag kommer att minnas dem med värme länge.
Jag lärde mig nog i samma veva att man faktiskt får göra som man vill, och göra det man behöver. Det finns ingen poäng med att försöka se till att alla andra har det bra när man själv går sönder.

Hoppas du "skiter i" kalaset och firar med dig själv och katten i stället

Alltså jag hade nästan den bästa julen det året när alla var sjuka (utom jag) och jag satt själv hemma i min lägenhet